Sverige har under en tid haft lägst tillväxt i EU. Det innebär att vårt land kommer att falla bort från listan av rikaste länder att leva i om några år och att vi och våra barn kommer att vara relativt fattigare.

Konsekvensanalys av de minskade statsbidragen till studieförbunden, sammanställt av Tankesmedjan Tiden tillsammans med Tankesmedjan Fores.

Ett liberalt samhälle låter människor leva fritt. Statens maktmedel är tydligt begränsade men effektiva för att bekämpa brott, som i längden påverkar andra människors möjlighet att få sina rättigheter respekterade.

I Fores antologi Vad hände?! Från engagemang till karriärister - en bok om partipolitikens förfall har vi låtit olika personer skriva om hur ett minskat politiskt engagemang i slutändan påverkar vår demokrati negativt.

Ett fritt och öppet Sverige skapas av självständiga människor. Men alltför länge har utrikes födda kvinnor lämnats utanför den drömmen. Det är dags att se betydelsen av en lyckad och jämställd integration – både för den som kommer till Sverige, och för samhället i stort.

In this policy paper, the authors argue that trust and legitimacy in the state requires not only that it takes advantage of the quality improvements that generative AI offers, but also that state actors maintain the trust of citizens by acknowledging and advancing generative AI policy with the risks in mind.

I detta policypapper argumenterar författarna för hur man upprätthåller förtroendet och legitimiteten för det offentliga i användningen av generativ AI.

LANSERAS 14/11 | Sverige har under de senaste decennierna upplevt flera ekonomiska kriser. I dag lever vi i efterskalven av pandemin och de omfattande krisåtgärder som infördes. Frågan är hur väl Sverige hanterar ekonomiska kriser och vad som krävs för en resilient och anpassningsbar ekonomi.

Syftet med svensk skola är att ge varje elev möjligheten att forma sitt liv efter eget huvud och nå sin fulla potential. Att ge elever chansen att nå sina drömmar är en investering för framtiden som ger garanterade resultat.

Den 5 april 2023 lämnade regeringen ett förslag om införandet av preventiva tvångsmedel vidare till Lagrådet för remiss. Syftet med denna rapport är att diskutera hur förslaget och den bakomliggande utredningen förhåller sig till individens skydd för den personliga integriteten. Hur tungt väger individens rätt till personlig integritet egentligen i förslaget och är det förenligt med de rättighetsskydd Sverige har förbundit sig till?

En av vår tids viktigaste frihetsreformer i svensk välfärd var när Alliansregeringen införde Lagen om valfrihetssystem (LOV) och Lagen om offentlig upphandling (LOU). Många menade att konkurrensutsättningen av den kvinnodominerande vård- och omsorgssektorn skulle påverka lönerna och arbetsvillkoren positivt. Men har kvinnors löner och företagande gynnats av privatiseringen?

Den här rapporten är ett viktigt bidrag från Fores till det alltför begränsade forskningsområdet om tillit. Rapportens viktigaste slutsats är att Sveriges tillitsproblem i allra högsta grad är lokal, men riskerar att spilla över på det nationella om problemen förblir olösta.

Enligt EU-kommissionens rankning Digital Economy and Society Index (DESI) hamnar Sverige på plats 4 år 2022 över mest digitaliserade länder inom EU. Men det uppkopplade och digitala samhället har tyvärr en baksida, det gör oss mycket mer känsliga för cyberattacker. I Sveket mot cybersäkerheten skriver sex författare om hur den svenska digitala säkerheten mår.

Föräldraförsäkringen var en jämställdhetsrevolution när den introducerades i Sverige 1974. Dock har vi ett halvt sekel senare fortfarande inte uppnått en jämställd fördelning mellan kvinnor och män. Det ojämställda uttaget av föräldrapenning ger kvinnor en lägre livsinkomst, vilket påverkar deras pensioner och ger en statligt finansierad systematisk ojämställdhet i Sverige. Det föranleder frågan: bör föräldraförsäkringen reformeras?

I Fores antologi Vändpunkt: Reformer till den liberala demokratins försvar står förslag för att försvara och förstärka den liberala demokratin så som vi känner den i fokus.

Sveriges behov av reformer för att möta samhällsutvecklingen är stort. Endast med genomtänkta reformer klarar vi att bygga ett liberalt och hållbart samhälle över tid. Med en fot i forskningen och en fot i samhällsdebatten bidrar Fores med nio reformområden som ökar vår tillväxt, trygghet och tillit i Sverige.

Vad innebär en alltmer auktoritär världsordning för klimatet? Vilka möjliga konflikter kan klimatförändringarna och klimatpolitiken medföra? Vilken roll spelar teknologi, tillväxt och handel i att lösa klimatkrisen? Och varför är liberala demokratier bäst på både fred och klimatarbete?

Idag är gapet mellan män och kvinnors inkomstgrundade allmänna pension 20 procent. Ojämlika pensioner är i huvudsak en konsekvens av ett ojämställt arbetsliv. Men går det att förbättra kvinnors pensioner med en reformering av pensionssystemet utan att äventyra själva grunden i pensionssystemet?

Mänsklighetens välstånd har skapats av samarbete, och framgångsrikt samarbete bygger på tillit. Människors tillit till varandra, inklusive till främlingar de aldrig tidigare träffat, är därför en av de viktigaste förklaringarna till välstånd, nästan oavsett hur välståndet mäts.

Fria och oberoende medier är en omistlig del av den liberala demokratin och nödvändiga för att människor ska kunna informera sig om politik och samhälle. Under det senaste decenniet har frågan om människors tillit till traditionella medier blivit både viktigare och alltmer omdiskuterad i Europa.

I den här texten pekar docent Johan Quist på att tillit är en skör tillgång och att det finns en risk att de offentliga institutionernas tillförlitlighet urholkas om vi är oförmögna att hantera dagens komplexa samhällsutmaningar.

Varför är just fria, rika demokratier bäst lämpade att hantera den globala uppvärmningen? I den här boken ger Mattias Svensson dig svaren.

I den här rapporten fokuserar professor Henrik Horn främst på Energistadgefördraget (Energy Charter Treaty, ECT), vilket är det investeringsskyddsavtal som förmodligen är av största betydelse för EU ur ett tillväxtperspektiv.

Trots att det är klarlagt bortom allt rimligt tvivel att utsläpp av koldioxid leder till global uppvärmning, har forskningen ännu inte med exakthet kunnat säga hur känsligt klimatet är för utsläpp. Därför måste klimatpolitiken bestämmas under osäkerhet.