En livsavgörande uppgift
Foto: Catherine Chechun, pexels
Dammet yr över åkrarna och sikten blir grynig från passagerarsätet. Solen skiner, himlen är klarblå. En fin dag att ta hand om årets skörd. Det är full aktivitet längs Kalmars vägar i skördetider. Jag slås både av hur vackert och hur livsavgörande det är, det svenska jordbruket, skriver Clara Fröman i Barometern.
Vi har svårt att kompromissa med priset på den svenska mjölken, och rynkar på näsan om köttbiten i matbutiken inte är från Sverige. Samtidigt har svenska lantbrukare svårt att bedriva ett lönsamt jordbruk. Ekvationen går inte ihop i längden. Vi förväntar oss att svenska lantbrukare ska producera mat med hög kvalitet och höga krav på djurhållning, miljö och livsmedelssäkerhet – men förutsättningar för att faktiskt få verksamheten att gå runt är undermåliga.
Detta gör sig särskilt kännbart för lantbrukare i Kalmar och på Öland, som inte bara är en viktig jordbruksregion utan också en av Sveriges viktigaste livsmedelsproducerande regioner.
Det svenska jordbruket är mer än maten på våra tallrikar. Det handlar också om beredskap, arbetstillfällen och en levande landsbygd. Vi behöver kunna producera mer av det vi själva konsumerar och minska vårt beroende av omvärlden, inte minst när det gäller energi och drivmedel.
Därför behöver vi stärka jordbrukets konkurrenskraft och förbättra lantbrukarnas möjligheter att investera.
Det måste vara enklare att vara lantbrukare. I dag möter lantbrukare omfattande regelverk och långa tillståndsprocesser som tar tid från det som är kärnan – att driva och utveckla sitt lantbruk. Reglerna måste bli enklare och mer proportionerliga, och tillståndsprocesserna kortare och mer förutsägbara. Det ska vara lättare att investera i ny teknik, producera egen energi och bedriva ett lönsamt och hållbart lantbruk.
Tekniken är en naturlig del av lösningar i flera sektorer och jordbruket ska inte vara ett undantag. Digitalisering, precisionsjordbruk, automatisering och drönarteknik kan göra jordbruket mer effektivt.
Den gröna omställningen måste också gå hand i hand med lönsamhet och beredskap. Sverige bör stegvis fasa ut stöd som gör jordbruket beroende av fossila bränslen och samtidigt skapa stabila och teknikneutrala villkor för inhemska alternativ som biodrivmedel. Omställningen ska inte innebära att svenska lantbrukare får bära hela kostnaden medan produktionen flyttar till länder med sämre villkor. Tvärtom behöver klimatpolitik och konkurrenskraft gå hand i hand.
Det kräver långsiktighet. En lantbrukare investerar inte för nästa kvartal utan för de kommande decennierna. Därför måste politiken ge tydliga och förutsägbara spelregler.
Längs vägarna i Kalmar arbetar lantbrukarna vidare. De är en grundbult i vår livsmedelsförsörjning och en avgörande del av Sveriges beredskap. Vi kan inte ta deras arbete för givet. Vi måste se till att lantbrukarna får rätt förutsättningar för att fortsätta med det livsavgörande arbete de gör.
Clara Fröman, projektledare