Bra med mer pengar till vindkraftens grannar

Kriget i Iran har fått oljepriset att rusa, Ebba Busch stoppar planerna på nya kablar till Danmark och energifrågan ser återigen ut att bli en stor valfråga.

På Fores har vi en energivår. I förra veckan pratade vi om vindkraft i Kalmar, och ordnade ett seminarium om EU:s klimatpolitik i Stockholm. På tisdag den 19 maj är ni välkomna till ett samtal om kärnkraft tillsammans med Arena idé i Stockholm.

Därför är det extra spännande att se att det nu börjar röra på sig i energifrågan, rent sakpolitiskt.

Regeringen har äntligen lämnat ett förslag till riksdagen om att alla som bor nära nya vindkraftverk ska få del av intäkterna. Om lagförslaget går igenom innebär det att alla som äger ett bostadshus inom nio vindkraftshöjder från verken kommer att få dela på upp till 2 procent av intäkterna. I södra Sverige innebär det att bostadsägare kan få upp till 38 400 kronor per år, dessutom skattefritt. Det är nästan två extra månadslöner för en undersköterska. I norra Sverige blir det upp till 19 400 kronor om året, eftersom elpriserna och därmed intäkterna är lägre där. Minsta ersättning en närboende kan få per år är 1 000 kronor och regelverket föreslås träda i kraft redan den 1 juli i år.

Samtidigt har regeringen under mars och april gjort de första utbetalningarna av vindkraftspengar till kommunerna. Från och med nu ska kommunerna få en del av den fastighetsskatt som vindkraftsverkens ägare betalar till staten. Totalt 340 miljoner för 2025 och 360 miljoner för 2026. För de flesta kommuner blir det småsummor, som 18 616 kronor för Tjörn och Katrineholm. Men för små kommuner med många vindkraftverk blir det ett bra tillskott till kommunkassan. Mönsterås får till exempel 5 miljoner kronor. Allra mest får Piteå kommun, nästan 39 miljoner för 2025, och över 40 miljoner för 2026.

Det här är två reformer som kan få en avgörande betydelse för vindkraftens framtid i Sverige.

Att vinsterna med vindkraften ska komma lokalbefolkningen till del är viktigt för att öka acceptansen för vindkraft i närområdet, visar Fores rapport När vinden vänder som släpptes tidigare i våras (och diskuterades i Kalmar). Liknande system finns i våra nordiska grannländer, och även i många andra europeiska länder.

Pengar till lokalsamhället är dock inte bara bra för att få mer vindkraft byggd, det är också en fråga om rättvisa. De som får ta de negativa konsekvenserna av elproduktionen som kommer hela Sverige till gagn, borde också få del av vinsterna. Det system som nu byggs upp för vindkraften borde därför utökas till all elproduktion, även vatten-, sol- och kärnkraft. Det är extra viktigt när elproduktionen nu behöver byggas ut även av beredskapsskäl.

Mer förnybar el behövs både för att kunna ställa om vår industri och klara klimatmålen, och för att göra oss mindre beroende av fossil energi från utlandet. Konsekvenserna av att ha ett samhälle som bygger på import av energi från diktaturer har blivit mycket tydliga under de senaste årens krig, först i Ukraina och sedan i Iran. Det långsiktiga politiska svaret på högre bensinpriser kan därför inte vara att sänka skatt och reduktionsplikt, utan att göra det billigare att byta från fossila bränslen till förnybara.

Matilda Molander är vd för Fores

Delar av denna text har tidigare publicerats av Liberala nyhetsbyrån.