När USA krigar i Mellanöstern får svenska elkunder betala

För EU hade de amerikanska och israeliska attackerna mot Iran knappast kunnat komma mer olägligt.

Nu i mars inleds arbetet inom RePowerEU med att göra sig kvitt rysk gas en gång för alla. Målet är ett fullt förbud hösten 2027. Det ska nås genom en kraftig utbyggnad av förnybar energi, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Men det kommer också att kräva gasimporter från USA och Qatar. Importer som just nu, på grund av det pågående kriget, snabbt har blivit mycket dyrare.

I dagsläget fungerar elsystemet i EU så att priset i ett elområde sätts av det sista kraftverket som krävts för att möta den fulla efterfrågan. I många elområden råkar det ofta vara gaskraftverk, när inte förnybara energikällor eller kärnkraft räcker. Det innebär i sin tur att högre gaspriser kan få elpriserna att rusa i stora delar av unionen – även i fall där mycket av elen har genererats från billigare, förnybara källor.

EU är splittrat över hur man ska hantera situationen. Ungerns premiärminister Viktor Orbán vill skrota hela målet om att göra sig kvitt rysk gas, och försöker använda elpriserna för att vinna parlamentsvalet om en knapp månad. Ett parlamentsval där oppositionen har en reell chans att vinna.

Italiens premiärminister Giorgia Meloni vill skrota hela prissättningssystemet, bland annat genom att kapa koldioxidkostnaderna på räkningarna från gaskraftverken.

En grupp om sju länder, inklusive Sverige och Finland men även Portugal, uppmanar i stället Ursula von der Leyen att se till att den förnybara energin byggs ut snabbast möjligt.

Det är glädjande att Sverige hakar på den sista kategorin. Större Pyrrhusseger än att börja importera rysk gas en masse kan man knappast tänka sig, och den italienska lösningen skjuter priset på kommande generationer som tvingas städa upp efter den smutsiga gasen.

Men det är märkligt stor diskrepans mellan den svenska pushen för mer förnybart i Europa, och regeringens våta filt över förnybar energiproduktion på hemmaplan.

Kärnkraft i all ära, men de små modulära reaktorerna har ingen sett röken av än, och större färdigställda kärnkraftverk kommer vi inte se på många år, även om första spadtaget tas i morgon.

De enda energislag som någorlunda snabbt kan bygga ut energiproduktionen i Sverige är sol och vind. Men förra året stoppades 9 av 10 vindkraftsansökningar genom kommunala veton och de utlovade statliga ersättningarna till kommuner med vindkraftverk hölls inne så länge att tilliten till hela tillståndsprocessen började undermineras. Bra att medlen nu ska betalas ut, men utländska bolag har redan börjat lämna Sverige för mer gynnsamma, pålitliga marknader.

Å ena sidan vill regeringen attrahera investerare för kärnkraftsutbyggnad. Å andra sidan driver man en politik som får investerare i förnybar energi att dra öronen åt sig eller sticka till varmare breddgrader.

EU har gjort för lite för att göra sig kvitt den ryska gasen, Sverige för lite för att bygga ut energiproduktionen. Notan kommer att betalas av konsumenterna.

Eric Luth, vice vd för Fores

Vad hade Sverige kunnat göra annorlunda i energipolitiken? Läs vår rapport När vinden vänder här