Det är dags för en grön skatteväxling

Expressen, 9 september 2026.

Svenska politikers besatthet vid riktigt låga bensinpriser måste upphöra. Det finns ingen rimlighet i att bensinen i Sverige kostar en bråkdel av vad den gör i våra grannländer, eller för all del de flesta länder på den europeiska kontinenten, skriver Eric Luth i Expressen.

Transporterna står för den största delen av de svenska utsläppen. Det innebär att om vi vill nå klimatmålen måste utsläppen från transporterna minska kraftigt.

Tyvärr är Naturvårdsverkets bedömning i stället att Sverige får allt svårare att nå klimatmålen. Den huvudsakliga förklaringen är att regeringen kraftigt har sänkt både reduktionsplikten och drivmedelsskatterna, vilket i sin tur innebär rejält billigare bränslepriser. De svenska bensinpriserna ligger på ungefär samma nivå som i Polen, Bosnien och Hercegovina samt Montenegro. De är tio kronor billigare än i flera av våra grannländer.

Detta har i sin tur medfört att trafiken ökar på de svenska vägarna och att elektrifieringen går långsammare. Det märks också på elbilssiffrorna, medan 80 procent av alla nya bilar är elbilar i Danmark och nästan 100 procent i Norge, är bara 40 procent av de nya bilarna i Sverige elbilar. Vi kör helt enkelt mer bil med smutsigare bränslen och köper alldeles för få elbilar.

Bland politiker har det satt sig en bild av att detta är en nödvändighet för att inte straffa vanliga hushåll. Men det går inte bara att prata om att Sverige är ett stort land med långa avstånd. Det gäller också i Italien, Frankrike eller för all del Finland, tre länder där bensinen är betydligt dyrare än i Sverige. Dessutom finns det gott om andra möjligheter för kreativa politiker att minimera den ekonomiska skadan för svenska hushåll utan att skada vår planet för all framtid.

Sverige elskatter är exempelvis långt över EU:s miniminivå. Trots det märks nästan ingen debatt om elskattenivåerna. I stället diskuteras hur man ska kunna sänka den redan låga bensinskatten ännu mer.

Om man föreställer sig att ett vanligt svenskt hushåll med de tre V:na – villa, Volvo, värmepump – använder ungefär 10 000 kWh el per år, då skulle en sänkning av elskatterna till EU:s miniminivåer i runda slängar spara den familjen 4 500 kronor per år.

En sådan sänkning skulle möjliggöra flera kronor dyrare bensin per liter, utan att ge hushållet ökade kostnader på totalen.

Om reformen också ska vara neutral för statsfinanserna behöver intäkterna från den höjda drivmedelsskatten motsvara kostnaden för den sänkta elskatten. Då blir ekvationen densamma för staten: plus minus noll. Neutralt för hushållen, neutralt för staten – och väldigt bra för klimatet.

Nästa regering borde därför förbereda för högre drivmedelspriser men kompensera hushållen genom kraftigt sänkta elskatter. Man skulle kunna kalla detta för en ny ”grön skatteväxling”, en skatteväxling som också för oss betydligt närmare klimatmålen utan att göra livet dyrare för vanliga svenska familjer.

Eric Luth vice vd