Äntligen får grannar till vindkraftverk ersättning

Det var en märklig promenad till kontoret i morse. Horder av gula tröjor med trötta ögon fyllde trottoaren, men mellan de gula tröjorna spreds en ovanlig energi. Folk log åt varandra, hälsade till och med nästan. Såhär hade nog ingen vågat drömma att VM kunde inledas.

Det var en märklig promenad till kontoret i morse. Horder av gula tröjor med trötta ögon fyllde trottoaren, men mellan de gula tröjorna spreds en ovanlig energi. Folk log åt varandra, hälsade till och med nästan. Såhär hade nog ingen vågat drömma att VM kunde inledas.

Förra veckan gick också i energipositiva tecken. Förra tisdagen röstade nämligen riksdagen till slut ja till att ersättning till människor som bor nära vindkraftverk. Om man bor i eller äger en fastighet som ligger närmare ett vindkraftverk än nio gånger vindkraftverkets höjd kan man få upp emot 40 000 kronor per år i södra Sverige och 20 000 per år i norra Sverige.

Detta är mycket bra nyheter, både för svensk vindkraft och för den svenska energiomställningen. En kombination av oklara politiska förutsättningar och låga elpriser har gjort att vindkraftsbolag har lämnat Sverige för mer gynnsamma marknader, i synnerhet efter att 90 procent av alla vindkraftsprojekt blockerades av kommunala veton under 2025.

I Fores rapport När vinden vänder tydliggörs att några av de viktigaste åtgärderna för att ändra på denna situation och skapa acceptans för vindkraft bland närboende att ge dem skälig ersättning. Under våren började kommuner få ersättning från staten för vindkraftverk, och från 1 juli är det alltså närboendes tur. Två viktiga åtgärder, enligt rapporten, för att skapa acceptans, i synnerhet för att få den tysta och passiva majoritet som stödjer vindkraftverken att också aktivt uttala sitt stöd. I rapporten återges forskning från flera europeiska länder som visar hur just dessa två åtgärder, gärna tillsammans, skapar acceptans både bland närboende och den breda allmänheten.

Även om den svenska regeringen agerar sent, flera år efter att SOU:n Värdet av vinden föreslog liknande åtgärder, gör den i det här fallet alltså många saker rätt för att ändå vända utvecklingen och främja svensk utbyggnad av vindkraft. Ersättningarna är inga Alexanderhugg men kan bidra till bägge delar. Betydligt bättre och billigare åtgärder på kort sikt än att planera för storskaliga kärnkraftsprojekt.

På sikt bör regeringen gå ännu längre. För att ge långsiktiga spelregler för kommunerna på riktigt bör en skatteväxling ske, där de kan ta ut kommunal fastighetsskatt på kraftverk i stället för ett statligt budgeterat stöd. Åtminstone borde stödet motsvara en större del av den faktiska skatteintäkten.

Dessutom borde elskatterna i Sverige snarast sänkas (gärna till EU:s miniminivåer). I dagsläget har Sverige bland EU:s högsta skatter på el, vilket lägger en bromskloss över elektrifieringen. Dessutom vet många kunder inte om att en stor del av det pris som de betalar faktiskt är skatter.

En sänkt elskatt vore en bättre insats för svenska folket, både kortsiktigt och långsiktigt, än sänkta bränsleskatter och ad hoc-artade elstöd.

Eric Luth är vice vd för tankesmedjan Fores.