Experience shows that investments in transport infrastructure often do not end up as planned. Costs are often underestimated and projects are delayed. One possible way to reduce the problems is to involve the private sector more. This can be done with Public-Private Partnerships (PPP) and other forms of contracts for designing, building, financing and managing an asset.

I denna rapport tittar vi på fördelningseffekterna av den fastighetsskattereform som genomfördes 2008. Går det att skapa reformer för en effektiv och rättvis fastighetsskatt och vilka hinder måste undanröjas för att det ska bli politiskt möjligt att återinföra en fastighetsskatt värd namnet?

Det talas ofta om att Sverige ska vara ett föregångsland inom det globala klimatarbetet. Med en vetenskapligt baserad och effektiv grön skatteväxling kan Sverige visa vägen framåt. I den här antologin låter vi framstående forskare och tunga intressenter presentera förslag på hur en grön skatteväxling kan se ut i praktiken.

Den sociala bostadssektorn, eller ”social housing”, är ett omdiskuterat bostadspolitiskt verktyg i Sverige. Med den här boken vill vi bidra till en ny nivå i debatten där en social bostadssektor kan ses som ett verktyg bland andra i svenskt bostadspolitik. Boken ger svar men ställer också en rad nya frågor som behöver klargöras för att diskussionen kring en social bostadssektors vara eller inte vara i Sverige ska få tydligare konturer.

Sverige, liksom många andra länder, genomgår stora förändringar drivna av digitalisering och automatisering. Det medför att helt nya affärsmodeller och konkurrenter etableras. Är dagens svenska system och resurser rätt allokerade för att möta behoven av omställning på arbetsmarknaden framöver?

I den här rapporten studerar Fredrik Kopsch hur bostadsfördelning genom kö påverkar inkomstsegregation. Studien jämför genomsnittliga inkomster mellan områden för de som fått lägenheter och de som inte fått lägenheter genom kösystemet. Vidare argumenterar Kopsch för att kötider blir onödigt långa när systemet är uppbyggd som det är idag, och föreslår nya reformalternativ för en effektivare bostadsmarknad.

Fores anser att användandet av negativa utsläpp är nödvändigt för att uppnå de svenska klimatmålet om noll nettoutsläpp år 2045, nettonegativa utsläpp efter år 2045 samt för att nå Parisavtalets mål om att hålla den globala uppvärmningen väl under två grader Celsius.

Rapporten ser över dagens arbetsmarknadspolitik utifrån hur väl den antas stabilisera, allokera och fördela resurser i ekonomin.

Sverige och Kanada lyfts ofta fram som föregångsländer när det gäller mottagning och etablering av flyktingar. Även om ländernas system har många likheter har länderna valt olika vägar i integrationsarbetet. Kanada utmärker sig genom en modell där civilsamhället har huvudansvaret för integrationen.

Den här studien undersöker vad som skiljer kommuner åt i deras arbetsmarknadsintegration av personer som beviljats asyl. Rapporten redogör för vilka faktorer som ökar sannolikheten för en nyanländ att komma i arbete. Slutsatserna visar bland annat att kommunens storlek inte är avgörande för hur väl kommunen lyckas med arbetsmarknadsintegrationen av skyddsbehövande.

Denna policy brief bedömer hur Storbritanniens oberoende kommitté för klimatförändringar (CCC) påverkat utformningen av landets klimatpolitik, och vilka lärdomar Sverige kan dra av detta. Fores drar fyra slutsatser för hur politiker och civilsamhälle bättre kan ta tillvara på rådets rekommendationer, och hur rådets arbete kan effektivisera.

This report explores how the international community and the European Union (EU) have dealt with the issue of climate-driven migration and why we have yet to find adequate measures to respond to the challenge

Ett av problemen på bostadsmarknaden är brist på billig mark i attraktiva lägen. Den här rapporten ser över regler kring strandskydd och riksintressen, som en pusselbit att frigöra mer mark till bostäder.

Att produkter går sönder, fungerar sämre eller inte är möjliga att reparera trots att deras förväntade livslängd inte är uppnådd är inte ovanligt. Detta kallas planerat åldrade. Denna rapport diskuterar problematiken ur både konsument- och klimatperspektiv. Studien publiceras i samarbete med European Liberal Forum (ELF).

Denna policy brief ämnar kartlägga digitaliseringen som sam­hälls­­fråga genom att granska hur begreppet han­te­rats i den svenska riksdagen under de senaste åren, därigenom försöka art­bestämma begreppet samt göra en nu­läges­analys av riksdagspolitikens syn­bara förmåga att hantera en så pass gräns­överskridande, historiskt avgörande fråga.

Inom såväl global politik som samhällsvetenskaplig och rättsvetenskaplig forskning har diskussioner förts om hur man kan eller bör förstå de digitala plattformarnas egna ansvar för hur de används och deras samhälleliga konsekvenser.

Machines, jobs and equality – Technological change and labour markets in Europe är antologin om automatiseringens inverkan på den europeiska arbetsmarknaden. Erkända forskare och experter beskriver ett antal viktiga källor till den nuvarande teknologiska utvecklingen, såsom informations- och datateknik, robotisering, artificiell intelligens (AI), och nya betalningssystem såsom kryptovalutan Bitcoin.

Gula västarna och bensinupproret ändrar spelplanen. Nu söker politiken lösningar där åtgärderna för en minskad klimatpåverkan utformas så att de som är mest beroende av bilen och fossila drivmedel inte drabbas hårdast av omställningen. Alltifrån FN:s generalsekreterare till ledande företrädare för flera svenska partier har på olika sätt och med vitt skilda utgångspunkter betonat klimaträttvisan som en viktig komponent i hur vi kan komma snabbare framåt.

Fores guide till klimatförhandlingarna 2019 ger dig en koncis överblick av COP25. Utöver bakgrund och information om FN:s klimatkonvention och tillhörande avtal presenteras klimatmötets viktigaste frågor.

This report is a study of some of those who have stopped flying, in order to learn how they have handled the goal conflicts involved in their decision. The report moves beyond the simple dichotomy for and against flying and instead it focuses on what we can deduce in terms of policy implications from those who voluntarily choose to stop flying because of climate change.