EUs system för handel med utsläppsrätter EU ETS är hörnstenen i EUs klimatarbete.

Den 17 november 2015 presenterade Fores ett nytt policy paper där författaren Christofer Sköld föreslår att Sverige skulle ge företag möjlighet till snabbare avskrivning för energieffektiviserande investeringar.

After being called the sick man of Europe in the early 2000s, Germany became Europe’s economic powerhouse. The Hartz reforms, implemented in 2003–2005, played a crucial role in the liberalization of the inflexible German labour market.

Tyskland liknar på många sätt Sverige, med starkt fokus på basindustri men också en stark servicesektor och innovationskraft, liknande förhållanden för förnybar energi som sol och vind och nära nog identiska klimatmål.

– Håll gränsen! Det var statsminister Torbjörn Fälldins korthuggna besked till ÖB när det verkade som att Sovjetunionens flotta var på väg in på svenskt vatten 1981. Två fläckar på radarskärmen närmade sig Blekinge där den sovjetiska ubåten U137 låg på grund.

En av de viktigaste frågorna för nästa EU-parlament blir att stärka EU:s utsläppshandelssystem. Systemet täcker nästan hälften av EU:s koldioxidutsläpp, motsvarande fem procent av världens samlade utsläpp, men har dock brottats med stora problem och behöver förändras. I en ny rapport beskriver forskare från Fores, IVL och amerikanska RFF principerna bakom systemet och några av de föreslagna förändringarna.

Why are some people opposed to immigration and have more people become negative over time? Did the economic recession boost support for populist, anti-immigration parties? Why do some cast their vote on an anti-immigration party and how does the new media landscape, increasingly dominated by social media, change support for populism?

Enligt SCB:s befolkningsstatistik hade 84 av Sveriges 290 kommuner minskande befolkning förra året. Våra beräkningar visar att om vi räknar bort invandringen hade de varit många fler.

Vad har hänt sedan reformen om arbetskraftsinvandring trädde i kraft? Vilka är det som kommer? Är det främst i bristyrken som man kan se en ökning av arbetskraftsinvandring och hur ser det ut i de branscher där det inte råder arbetskraftsbrist? Hur har regeländringarna som infördes 2012 påverkat statistiken? Varför väljer man att komma och arbeta i Sverige? Hur länge stannar man?

Marknadslösningar kan kostnadseffektivt bidra till fungerande ekosystem, men det finns flera typer av instrument och innan de inrättas måste förutsättningarna noga utvärderas. Det är en slutsats från tankesmedjan Fores rapport.

Den 15 juli 2015 presenterade EU-kommissionen sitt förslag till nytt direktiv för den europeiska utsläppshandeln EU ETS och dess fjärde period, som sträcker sig från år 2021 till och med år 2030.

Svensk sjukvård står inför stora framtida utmaningar i att möta ett ökat vårdbehov i takt med att befolkningen ökar och blir allt äldre.

2003 bodde författaren och samhällsdebattören Tove Lifvendahl under en period i Rosengård. Hennes bok Vem kastar första stenen: Om stenkastning och utlänningar på Rosengård väckte mycket debatt. Under våren 2013 sökte hon upp dem hon träffade för tio år sedan.

Parallellt med diskussionerna om EU:s energi- och klimatpaket för 2030 pågår diskussioner i Bryssel om hur EU:s system för handel med utsläppsrätter ska reformeras. Det krävs att medlemsländerna nu skärper det förslag som Kommissionen lagt fram, säger experter från IVL svenska miljöinstitutet och Fores i denna rapport.

Välkommen till mellanrummet!

Trots en ökad samsyn om behovet av ett teknikskifte för att minska utsläppen av växthusgaser minskar de globala investeringarna i miljöteknik. I synnerhet minskar investeringarna i Europa, som har minskat sina miljöteknikinvesteringar med 44%.

Idén att den offentliga sektorn bör upphandla fler innovationer för att få fram nya, kostnadseffektiva och kvalitetshöjande lösningar har fun- nits länge. Innovationsupphandling spelar dock fortfarande en blygsam roll som näringspolitiskt verktyg – inte bara i Sverige utan i de flesta OECD-länder.

I en kunskapsekonomi drivs tillväxt och konkurrenskraft av förmågan att odla, attrahera och tillvarata kompetenta människor.

Det ställs allt högre krav på patientinflytande i hälso- och sjukvården.

Marknaden har de senaste decennierna fått en allt viktigare roll som organiseringsprincip i produktionen och styrningen av välfärdstjänster inom vård, skola och omsorg.