Sverige minskade mellan 1990 och 2008 sina utsläpp med 12 procent, samtidigt som ekonomin växte med dryga 50 procent.

Ingen enskild stat kan lösa problemen med klimatförändringar ensam – särskilt inte Sverige, som står för mindre än 0,2 procent av de globala utsläppen. Därför är det nödvändigt för ett land som Sverige att hitta sätt att påverka andra länder att minska sina utsläpp, om man har som mål att minska de globala utsläppen. Den här studien undersöker möjligheter och risker framöver.

Genomförandet av regeringens etableringsreform för nyanlända flyktingar går alldeles för långsamt. Dessutom har överlämningen av ansvaret mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen fungerat dåligt.

Which sectors and companies stand to gain from a rise in the price of carbon emissions? How can we promote the emergence of these companies and sectors that will be the drivers of Swedish growth? And who are the losers? This study tries to address these questions.

Tisdagen den 22 mars lanserade vi Semida Silveiras studie ”Ska jag tanka etanol?” vid ett seminarium på Sveriges Energiting i Stockholm.

FORES publicerar “En guide till Cancunmötet” skriven av Daniel Engström Stenson med flera. Guiden är en uppdatering av förra årets “En guide till Köpenhamnsmötet”.

En ny bok från tankesmedjan FORES föreslår att världens största utsläppsländer bildar ett eget forum för att ta klimatförhandlingarna framåt, uppbackad av institutioner lika starka som IMF och Världsbanken. Dessutom skissar den upp ett växelkurssystem för priset på koldioxid för att skapa en global handel med utsläppsrätter.

När man i det svenska valets slutspurt diskuterar lösningar på den svenska arbetslösheten finns ett förslag som hamnat i skymundan.

Gävle har drabbats hårt av krisen. När Ericsson, som var en av de viktigaste arbetsgivarna, lade ner fabriken lades sten på börda.

Den rödgröna oppositionens ekonomiska politik stod i fokus vid ett seminarium på FORES tisdagen den 15 juni.

All demografisk fakta och statistik tyder på att invandring är det enda som kan rädda Sverige från befolkningsminskning i framtiden.

Syftet med denna studie är att identifiera vilka branscher och företag som förlorar respektive vinner på ett högt pris på växthusgasutsläpp. Frågeställningen har angripits genom att först identifiera ett troligt prisspann givet de svenska klimatmålen och därefter studera vad detta pris innebär för utsläppskällor i Sverige.

Euroområdet har befunnit sig i ekonomisk-politisk kris sedan den amerikanska fastighetskrisen skakade världens finanssystem 2008.

Om det är billigare att köpa utsläppsminskningar i fattigare länder, samtidigt som dessa får hjälp att utvecklas mot ett grönare samhälle, är inte detta en alldeles utmärkt idé som förenar det bästa av många världar?

Inför det uppmärksammade klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 lanserade FORES en studie som syftade till att bidra till en ökad förståelse av vad som i Köpenhamn komma skulle och varför det skulle bli svårt att komma överens.

I Gnosjö i blomstrar företagandet. Några mil bort stagnerar avfolkade orter. Varför? Vad kan göras åt det?

De flesta bedömare är överens om att en fungerande koldioxidmarknad krävs för att uppnå nödvändiga utsläppsminskningar. En fungerande marknad förväntas också vara en av hörnstenarna i det nya globala klimatavtalet 2009. I början av december samlas världens ledare i Poznan, för det sista förberedande mötet inför nästa års klimatkonferens i Köpenhamn. Frågan om utsläppsmarknader är angelägen och högaktuell.

Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), har på FORES uppdrag gått igenom forskningslitteraturen om statligt ägande. Han konstaterar att statliga företag överlag har sämre lönsamhet och lägre produktivitet än privata, samtidigt som det inte finns några entydiga skillnader i sysselsättning och löner. Strategiska omstruktureringar försenas istället för att påskyndas, eftersom det statliga ägandet har otydliga mål, svag styrning, lägre risktagande och sämre tillgång till kapital.