Nytt från FORES

Lyckad invandring lanserad i Stockholm och Malmö

Thu, 09 Sep 2010 10:00:00 GMT

Seminariet börjar cirka 19 minuter in i filmen.

Referat från lanseringen i Stockholm

Torsdagen den 9 september lanserade FORES antologin Lyckad invandring. I boken har tio forskare skrivit om goda exempel av invandring och visar på lösningar för att lyckas. Seminariet inleddes av FORES vd och moderator Martin Ådahl, som samtidigt passade på att presentera FORES parallellt anknutna projekt; sajten migrationsinfo.se som presenterar fakta och statistik om invandring och integration.

På plats fanns tre av medförfattarna tillika forskarna Andreas Hatzigeorgiou, internationell handelsekonom vid Utrikesdepartementet, Pernilla Andersson Joona, nationalekonom vid Stockholms universitet, samt Per Lundborg, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, för att presentera sina kapitel. Närvarande var även miljöpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Mikaela Valtersson samt migrationsminister Tobias Billström (M) för kommentarer och debatt.

Andreas Hatzigeorgio berättade att hans forskning inte lägger in några värderingar om invandring i sig, utan har som syfte att studera hur den påverkar utrikeshandel och handelshinder. Han inledde med att ge en historisk bild av tullarnas utveckling. I slutet av 40-talet var den tillämpade tullnivån på ca 40 %, vilket kan jämföras med dagens som hamnar under 10 %.

- Globaliseringen har gjort världen mer platt och utrikeshandel bidrar till tillväxt, menade Hatzigeorgiou, som fortsatte sitt anförande genom att fråga sig hur denna handel kan utvecklas.

Han belyste att det fortfarande finns en problematik som är starkt sammankopplat med höga företagskostnader. Där det inte räcker för företag att investera i generell exportkunskap, utan att det krävs specifik kompetens om just den nationella marknaden man vill etablera sig på. Han menade att företagen har mycket att vinna på att ta tillvara på utrikes födda och deras inneboende kunskap; såsom språk, kultur, affärsnormer och kontaktnät. I det sammanhanget går migration och handel hand i hand, berättade Hatzigeorgiou och tog det transnationella nätverket mellan kineser i USA och Kina - som gradvis sammankopplat de två ekonomierna - som exempel. Generell invandring leder till högre utrikeshandel med de länder invandrarna har sitt ursprung. Hatzigeorgiou har sitt kapitel visat att dessa teorier stämmer väl överens med empirin.

- Det finns ett signifikant samband där 10 % ökning av invandringen ger 6 % ökning av utrikeshandeln.

Hatzigeorgiou höll med om att det är mer problematiskt att tillämpa invandrares kunskap från krigsdrabbade områden, p.g.a. konflikter eller auktoritära regimer, men menade att exempelvis en uppväxt i numera våldsamma Bagdad innefattar en kunskap som är applicerbar i exempelvis norra Irak, där handel är mer möjligt.

Pernilla Andersson Joona deltog i seminariet för att diskutera bemanningsbranschen, där invandrare har en högre andel sysselsatta än på vanliga arbetsmarknaden. Andersson Joona menade att den fem procentenheter högre sysselsättningsgraden kunde bero på bemanningsföretagens rekryteringsfokus - som ser bortom kön, ålder, ursprung och istället lägger tonvikt på individens kunskap. Där annars svenska arbetsgivare tenderar att diskriminera utlandsklingande, främst arabiska namn, har bemanningsföretagen i större utsträckning lyckats undvika detta eftersom de blivit experter på att rekrytera.

Andersson Joona menade att det är vanskligt att koppla samman bemanningsbranschen till korta anställningar med sämre villkor, likt vissa kritiker.

- Vi borde dra nytta av vad bemanningsföretagen faktiskt kan, om man blir uthyrd och sedan anställd är det ju någonting bra, enligt Andersson Joona som dock belyste en avsaknad i forskning av långsiktiga effekter.

Per Lundborg avrundade bokpresentationen genom att berätta om sin forskning, där perspektivet flyttats från mottagarlandet till de länder människor emigrerar ifrån. Han efterfrågade en nyansering av “brain drain”, ett begrepp från 60-talet som innebär att u-länders humankapital försvinner till rikare delar av världen som erbjuder ibland tiodubblade löner. Lundborg ansåg att detta är de kortsiktiga konsekvenserna, men att det långsiktigt kan vara gynnsamt för utvecklingsländer att det finns incitament för vidarestudier. Han menade att en ökning i högre utbildning inte leder till att samtliga i landet flyttar och att det visat sig att större länder som Indien och Kina fått högre utbildningsnivå i landet p.g.a. att många färdigutbildade stannar.

Han framhöll dock att många mindre länder kunde förlora humankapital på kraftig emigration och att det behövdes mer forskning i ämnet. Något som dock kan kompensera för förlusten av högutbildade är sådant som kulturellt utbyte och remitteringar som positiva konsekvenser, där det senare kunde innebära investeringskapital i småföretag och högre utbildningsmöjligheter för den inhemska befolkningen.

I den efterföljande debatten fick Billström och Valtersson svara på frågan om varför dessa lyckade aspekter inte synliggörs och används, istället för dagens debatt som allt som oftast som handlar om problem utan lösningar.

Billström pratade om politikens oförmåga att synliggöra det positiva och medias ensidiga fokusering på problem. Han ansåg att det hela sågs ur ett asylperspektiv, som endast utgör en del av den totala invandringen.

Valtersson menade att hon såg tendenser hos många svenska politiker att själva börja prata problem och kostnad istället för lyckade exempel, för att möta bilden Sverigedemokraterna målar upp. Hon berättade även om den utredning regeringen tillsatt om cirkulär migration, där möjligheten till att flytta mellan två länder flera gånger ska underlättas.

Valtersson framlyfte att den arbetskraftsinvandringslag som trätt i kraft inneburit att upp emot 30 000 människor kommit hit och fått arbete, trots lågkonjunktur. Invandring är mycket mer än att folk bara kommer hit och söker skydd.

Billström ville även han bredda synen på invandring, och belyste hur den demografiska utvecklingen i exempelvis Norrlands inland leder till en nedrustning av välfärd, såsom nedstängda vårdcentraler, inte p.g.a. bristande ekonomi, utan för liten andel arbetsför befolkning.

Debattörerna diskuterade även hur mycket lagändring och regleringar verkligen kan avgöra huruvida invandring blir framgångsrik, och vilken utveckling som måste komma underifrån. Kanadamodellen hamnade i fokus, där arbetskraftsinvandringen lett till att synliggöra även övriga invandrares potential i arbetsmarknaden.

Valtersson menade att vi måste bli bättre på att tillgodogöra oss de positiva förutsättningar som finns med invandring och att vi varit dåliga på att ta tillvara t. ex. utländska studenter som ofta flyttar ifrån landet efter studietiden. De utländska studenternas nytillsatta högskoleavgift kom därefter på tal, en reform som Billström menade har både positiva och negativa effekter, men att regeringen försökt kompensera de negativa genom att införa ett stipendiesystem.

Boklansering: Lyckad invandring

Thu, 02 Sep 2010 07:00:58 GMT

Välkomna till boklansering med bland andra migrationsminister Tobias Billström och miljöpartiets migrationspolitiske talesperson Mikaela Valtersson, torsdagen den 9 september kl 08:45. Boken lanseras även i Malmö samma dag, den 9:e september, klockan 18:00.

De allra flesta tycker att invandring är moraliskt rätt, men tror samtidigt är det är något av nödvändighet kostsamt. Forskning visar tvärtom att invandring är bra för tillväxt och jobbskapande. Men denna forskning har svårt att bryta igenom i debatten. FORES lanserar därför boken Lyckad invandring, där 10 ledande forskare beskriver de goda exempel man bör ta lärdom av för att inte förslösa den tillgång invandringen är.

I boken kan man bland annat läsa Benny Carlssons berättelse om framgångarna för somalierna i Minneapolis och irakierna i Järfälla, Eskil Wadensjö och Pernilla Andersson Joonas forskning om hur bemanningsbranschen går runt fördomar och anställer fler utrikes födda, Per Lundborgs exempel på hur invandring även kan gynna utvandringslandet, och mycket mer.

På plats för att diskutera hur man lyckas med invandring och kommentera boken är migrationsminister Tobias Billström (M) och Mikaela Valtersson, ordförande i utredningen om cirkulär migration och utveckling (MP).

Per Lundborg, Pernilla Andersson Joona och Andreas Hatzigeorgiou, några av skribenterna i boken, kommer tillsammans med redaktören och FORES vd Martin Ådahl att presentera och diskutera boken. Lyckad invandring kommer att finnas tillgänglig kostnadsfritt vid lanseringen.

Boken lanseras även i Malmö

Där medverkar riksdagsledamot Luciano Astudillo (S) och oppositionsborgarrådet i Malmö Anja Sonesson (M). Även Benny Carlsson och Pieter Bevelander, två av skribenterna, deltar för att tillsammans med Martin Ådahl presentera boken.

Välkomna!

Seminarium: högerextremism i Europa

Wed, 01 Sep 2010 08:11:33 GMT

Högerextrema krafter växer sig allt starkare i Europa och flera främlingsfientliga partier har på senare år tagit plats i nationella parlament. Förtrycket av romer har intensifierats de senaste veckorna, också i Sverige har romer utvisats på tvivelaktiga grunder. Även islamofobi och antisemitism ökar. I vilken utsträckning har de främlingsfientliga partierna bidragit till utvecklingen?

Journalisten Lisa Bjurwald presenterar tisdagen den 14:e september sitt policy paper “Högerextremism i Europa: en överblick.” EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) och frilansskribenten Per Wirtén finns på plats för att diskutera konsekvenserna av främlingsfientliga framgångar i Europa och Sverige.

Hur har den parlamentariska rasismen spridit sig i Europa? Vad händer med samhällsdebatten och politiken när ett främlingsfientliga partier tar plats i ett folkvalt parlament? Hur riskerar Sverige att påverkas av ett främlingsfientligt parti i riksdagen?

Enklare frukost serveras från 8:00.

Välkomna!

Seminarium och nytt policy paper: En ny giv för Gävle

Tue, 31 Aug 2010 09:59:17 GMT

Läs FORES policy paper “En ny giv för Gävle”
Se seminariet i efterhand hos Bertil Ohlininstitutet
Läs om seminariet i Arbetarbladet och Gefle Dagblad.

Gävle har drabbats hårt av krisen. När Ericsson, som var en av de viktigaste arbetsgivarna, lade ner fabriken lades sten på börda. Arbetslösheten är bland de högsta i landet, samtidigt som utbildningsnivån är låg och många flyttar. Politikernas strategier har så långt inte gett ny dynamik till Gävle. Hur ska Gävle undvika att fastna i bruksmentalitet och istället bli en expansiv stad med framtidshopp? Vad krävs för investeringar, nya företag och jobb? Hur radikalt måste politiken i Gävle byta kurs?

Ohlininstituet och FORES i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan bjuder in till bred en diskussion om Gävles framtid. FORES har till anledningen tagit fram en policy studie där man har diskuterat problemen -och potentialen -i Gävle med entreprenörer, företagare, akademiker och politiker. Efter en kort presentation av studien bjuder vi upp två panel till samtal om Gävles utveckling.

I expertpanelen deltar Svante Brunåker, prorektor på Högskolan i Gävle, Per Carlsson, vd och vice koncernchef på ESRI S-Group, Peder Malmlöf, grundare av Gefle Testteknik, Lars Eldh, verksamhetsledare för Nyföretagarcentrum Gästrikland, Helene Åkerlind, regionchef för Ung Företagsamhet i Gävle.

I politikerpanelen deltar Anders W Jonsson, riksdagskandidat för Centerpartiet, Hans Backman, riksdagsledamot för Folkpartiet, Lennart Sjögren, partisekreterare och tidigare oppositionsråd i Gävle, Kristdemokraterna, Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet och Jörgen Blomkvist, riksdagskandidat för Socialdemokraterna.

Moderator: Sofia Nerbrand, ordförande i Ohlininstitutet.

Tid: 15.00-17.00, torsdag den 2 september

Plats: Musikhuset/Sjömanskyrkan, Stora Esplanadgatan 1 i Gävle

Anmälning kan skickas till kansliet@ohlininstitutet.org

Frågor hänvisas till Maria Malm, 073-984 67 35, eller Petter Hojem, 08-452 26 67, petter.hojem@fores.se

DN Debatt: Bortglömda klimatmiljarder kan främja ny miljöteknik

Tue, 31 Aug 2010 08:12:35 GMT

Tankesmedjan Fores: Båda de politiska blocken struntar i de löften om grön skatteväxling som tidigare ställts ut. Nu behövs en tydlig strategi. De politiska partierna har under valrörelsen inte lagt fram ett enda konkret förslag om grön skatteväxling – trots att klimatfrågan är mer aktuell än någonsin. Än mer anmärkningsvärt är att inget av regeringsalternativen sagt hur de tänker använda de fem klimatmiljarder som enligt våra beräkningar tillfaller Sverige under nästa mandatperiod. Det handlar om pengar från EU:s auktionering av utsläppsrätter – en av våra största miljöskatteintäkter framöver. Det är sällan miljarder ligger redo att spenderas utan att politikerna tycks ha förstått det, skriver Jakob Rutqvist och Martin Ådahl.

Grön skatteväxling, att höja skatten på utsläpp och sänka den på samhällsnyttiga saker som arbete och miljöinvesteringar, är på sätt och vis den mest självklara av reformer, ekonomiskt effektiv och politiskt rättvis.

Det är också vad de flesta partier lovat inför valet. Maud Olofsson har kallat skatteväxling för Alliansens svar på oppo sitionens höjning av koldioxidskatten. Moderaterna utnämnde i en enkät ”grön skatteväxling” till en av valets tre viktigaste miljöfrågor. Maria Wetterstrand har gång på gång lyft fram det. Socialdemokraterna hade före valet 2006 planer på att skatteväxla 13 miljarder kronor.

I valrörelsen har det dock inte lagts ett enda konkret förslag, trots att klimatfrågan är mer aktuell än någonsin och finanskrisen ställt skatten på arbete i fokus. Dessutom tycks varken finansdepartementet eller oppositionen ha erkänt att miljöskatter på sikt avskaffar sig själva eftersom syftet är att utsläppen ska försvinna. I stället vill man både ha kakan och äta den; både att utsläppen minskar och att skatteintäkterna finns kvar för att täcka hål i budgetförslagen.

Minst 35 miljarder i statsbudgeten är beroende av koldioxidrelaterade skatter. Om utsläppen ska bort kommer dessa intäkter att sina. Det blir inga miljarder i bensin- och dieselskatt om våra bilar går på el, biogas och etanol. Ekonomin och miljön vinner, men hål grävs i statsfinanserna. Här saknar båda blocken en plan för hur bortfallet ska hanteras. Strategin långsiktigt måste vara att matcha inkomster från miljöskatter mot tillfälliga skattesänkningar, på till exempel miljöinvesteringar eller arbete, eller att acceptera att skattetrycket faller när skatterna försvinner. I vilket fall måste politiker skilja mellan fiskala och korrigerande skatter och redovisa vad som är vad.

Mest anmärkningsvärt i valrörelsen är dock att inte något parti tydliggjort hur de avser använda de fem miljarder kronor som enligt Fores beräkningar tillfaller Sverige under nästa mandatperiod från EU:s auktionering av utsläppsrätter, en av våra största miljöskatteintäkter framöver.

Sverige ser sig med viss rätt som ett föregångsland vad gäller miljöskatter. Från tidigt 1990-tal har koldioxidskatten bidragit till en omställning där ekonomin växt med över 40 procent medan utsläppen fallit mer än 10 procent. Mellan 2001 och 2006 skatteväxlades 17 miljarder kronor i den så kallade gröna skatteväxlingen.

Men Sverige är inte så framstående som vi ibland tror. Vi har i själva verket en relativt låg andel miljöskatter av totala skatter. Trots den gröna skatteväxlingen ökade 2001–2009 andelen med bara 0,3 procentenheter, från 5,5 till 5,8 procent. Av 31 OECD-länder placerade sig Sverige år 2007 på plats åtta, från botten räknat.

Oppositionen har visserligen föreslagit höjningar av miljöskatter, men ökningarna motsvaras inte av redovisade skattesänkningar och har mer karaktären av en finansieringsmetod för ökade utgifter. Märkligt nog har man räknat med intäkter från lika höga trafikutsläpp som i dag, trots att syftet med skatten är att minska utsläppen. Återigen vill man både äta kakan och ha den kvar.

Allianspartierna har å sin sida inte flaggat för någon betydande skatteväxling, trots att deras arbetsgrupp för miljö- och klimat i sin slutrapport skrev att miljöskatter också fortsatt ska användas för att uppnå de klimatpolitiska målen.

Man kan säga att oppositionen har miljöskattehöjningarna i sitt program och alliansen skattesänkningarna, men båda saknar en pusselbit vardera.

Vad kan då göras för en fortsatt grön skatteväxling i Sverige?

Först måste man klargöra hur vi påverkas av att EU samverkar i klimatpolitiken. Utsläppen i Sverige består sedan 2005 av två delar. En del består av industri- och kraftföretag och deltar i EU:s handel med utsläppsrätter. Här sätts ett gemensamt tak för utsläppen och om de minskar extra mycket i Sverige säljs bara utsläppsrätterna någon annanstans. Det gäller andra beslut också. Om Sverige exempelvis bygger hundra kärnkraftverk och exporterar all el till EU så minskar det inte utsläppen ett enda ton inom systemet, utan flyttar endast runt dem.

De utsläppskällor som faller utanför EU:s tak ingår i ”övrigsektorn” och här ansvarar länderna själva för styrmedlen. Det är här som svensk skatteväxling kan ge direkt miljöeffekt. Dessa utsläpp finns i dag till 68 procent i transportsektorn och det är här reformer har bäst effekt.

Men går det då inte att göra något för utsläppen inom EU:s tak, de från industrin och energiproduktionen?

Det kan och bör vi. Styrmedel kan här driva teknikutveckling, vilket gör det billigare att minska utsläppen på sikt. Våra bostäder och industrier kan utrustas med teknik som sparar pengar och blir ett föredöme för världen, då möjliggörs också en snabbare gemensam sänkning av EU:s utsläppstak.

Då Fores studerat dessa utsläpp har det visat sig att EU:s utsläppsrätter under nästa mandatperiod kommer att generera stora intäkter till Sverige. Från 2013 kommer de nämligen att auktioneras i stället för att delas ut gratis och intäkterna tillfaller medlemsstaterna. För Sveriges del kommer detta att inbringa mellan två och tre miljarder kronor årligen från 2013, hela fem miljarder under kommande mandatperiod.

Inget av regeringsalternativen har tydliggjort hur dessa bortglömda klimatpengar ska användas. EU-kommissionen rekommenderar att hälften av intäkterna används till att stödja klimatomställningen. Detta kan åstadkommas genom skatteväxling om pengarna inte återförs till utsläppare utan krav på motprestation, utan används för att stödja utveckling av miljöteknik, förnybar energiproduktion och för att modernisera transportsektorn, bostäder och industrin. Exempelvis kan skatter sänkas för att stimulera investeringar i minskad energianvändning i fastigheter.

De här inkomsterna utgör en av de viktigaste klimatpolitiska möjligheterna under nästa mandatperiod och det är förvånande att det inte pågår någon debatt om hur de ska användas.

Det är sällan i politiken som miljarder ligger redo att spenderas, utan att politikerna förstått det. Det är dags att utforma en tydlig strategi för att växla miljöskatter mot smarta skattesänkningar, fram till att vi gjort oss fria från utsläppen och miljöskatterna därmed avskaffat sig själva.

Jakob Rutqvist

miljöprogramchef Fores

Martin Ådahl

vd Fores

Kritik mot sekretessen inom Riksdagens utredningstjänst

Tue, 31 Aug 2010 00:35:30 GMT

Riksdagens utredningstjänst (RUT) har fått en allt större plats i den politiska debatten. Hur RUT används, hur partierna styr deras uppdrag och varför så många av deras utredningar aldrig når offentlighetens ljus var några av de frågor som diskuterades av Henrik Jordahl, programchef IFN, Lena Mellin, politisk kommentator Aftonbladet och Gunnar Fors, utredningschef RUT vid FORES seminarium om partiernas strategiska användning av Riksdagens utredningstjänst.

Martin Ådahl inledde seminariet med att problematisera hur Riksdagens utredningstjänst (RUT) används som en garantistämpel i politiken, hur utredningarna framställs i media och frågade sig om det är så att RUT alltmer kommit att användas som ett politiskt slagträ i debatten.

Gunnar Fors, utredningschef på RUT, och Olle Eddesten, sektionschef ekonomisk analys på RUT, gjorde därefter en kort presentation av Riksdagens utredningstjänst. Gunnar Fors berättade bland annat att de 45 anställda vid utredningstjänsten genomför ungefär 1900 utredningar årligen och att uppdragen främst kommer från oppositionspartierna, men att även ledamöter från regeringspartier använder sig av tjänsten. Fors klargjorde vidare att utredningstjänsten tar hand om alla frågor de får in och att det inte förekommer någon selektion, men att vissa frågor får företräde på grund av att uppdragsgivaren önskar om ett snabbt svar.

Uppfattningen om att användningen av RUT har ökat den senaste tiden tillbakavisades av Gunnars Fors, däremot ansåg Fors att partierna sedan en tid tillbaka i högre utsträckning hänvisar till att utredningen gjorts av RUT och att utredningstjänstens namn därför figurerar mer i media.

Partierna utnyttjar RUT:s trovärdighet

Henrik Jordahl, programchef på IFN, menade RUT:s utredningar använts av politiska partier för att vilseleda väljare, en kritik som tidigare framförts i FORES policy paper Den rödgröna politiken granskad. Som exempel nämndes en debattartikel av de rödgröna partiledarna som publicerats på DN-debatt den 8 juli 2010. I artikeln presenterades ett diagram över konsekvenserna av den rödgröna budgetmotionen, baserat på RUT:s beräkningar. Jordahl menar att diagrammet som visar att nio av tio skulle tjäna på de rödgrönas förslag är vilseledande. Diagrammet visar exempelvis inte att de rödgrönas förslag för 2010-2011 är underfinansierat med 9,4 miljarder eller att skattehöjningarna planerats först till 2012. Givet årtalen för beräkningen blir diagrammet också missvisande som jämförelse mellan de två regeringsalternativen. Detta är något som framkommer i RUT:s promemoria, men som enligt Jordahl undanhållits de väljare som inte läst utredningen. Jordahl påtalade också att utredningen var alldeles för svår att få tag i, i och med att den inte fanns tillgänglig över internet. Han uppmanade därför RUT att göra det enklare att via nätet hitta RUT:s promemorior. Gunnar Fors försäkrade att RUT var medvetna om problemet och därför hade påbörjat ett arbete för att åtgärda detta.

Jordahl framhöll att det var naturligt att oppositionen i högre utsträckning använde sig av RUT, men att även regeringspartier på ett tveksamt sätt använts RUT:s utredningar för politiska syften. Jordahl var också noga med att påpeka att kritiken han framförde inte var riktad mot kvalitén på RUT:s utredningar, utan mot hur partierna presenterar materialet som media sedan okritiskt använder.

En kritik som riktades mer direkt mot RUT var att de inte beräknade effekterna av ändrade beteendemönster, exempelvis gällande bensinskatter. Olle Eddesten förklarade att det fanns tankar på att i framtiden använda sig av sådana beräkningar, men att de generellt var försiktiga med den typen av uppskattningar. Henrik Jordahl föreslog att RUT i sina utredningar åtminstone kunde notera att fanns sådan dynamiska effekter, som man inte hade räknat på.

Kritik mot sekretessen

En annan kritik som fördes fram är hemligstämplingen av utredningarna. Först efter att de presenterats av uppdragsgivaren blir utredningarna offentliggjorda, vilket innebär att omkring tio procent offentliggörs.

Lena Mellin var kritisk mot sekretessen av utredningarna och menade att de möjligtvis kan vara hemliga under en viss tid, men hon ansåg det obegripligt att partierna kan välja att presentera endast de utredningar som ligger i linje med deras politik. Det här, ansåg hon, följer inte offentlighetsprincipen.

Representanterna från RUT hävdade å sin sida att att sekretessen kring utredningarna är viktig för att partierna ska ha möjlighet att testa olika idéer. Eftersom regeringen har tillgång till finansdepartementet används RUT till största del av oppositionen och utredningarna bör på samma sätt som finansdepartementets kunna hållas hemliga.

Kritiken gällande medias användning av RUT:s utredningar tillbakavisade Mellin med att tidningarna sällan själva använder siffror från RUT-utredningar. Det förekommer istället främst i debattartiklar skrivna av politikerna själva.

På frågan om hur RUT tar sig an sina uppdrag, poängterade Gunnar Fors att RUT inte per automatik påbörjar en utredning utifrån alla frågeställningar. Genom dialog med uppdragsgivaren försöker man nå en frågeställning som inte blir för smal eller riktad, och på så vis menade Fors att utredningens kvalité säkras. Fors framhöll också att även om frågeställningen neutraliseras något av RUT, och att RUT:s tjänstemän kan utvidga svaret bortom frågeställningen är det upp till partierna och media att presentera resultatet.

En annan aspekt som lyftes fram Sverigedemokraternas möjliga intåg i riksdagen, vilket skulle innebära ytterligare en uppdragsgivare åt RUT. Partiledaren Jimmy Åkesson har sagt att de som riksdagsparti ska anlita Riksdagens utredningstjänst för att beräkna invandringens kostnader för Sverige. Frågan ställdes då till Gunnar Fors om hur RUT ska hantera frågeställningar som denna. Fors förklarade att de inte kan neka något riksdagsparti en utredning, men att de arbetar noggrannare med känsliga och mer komplicerade frågeställningar, än med de som endast innebär korta faktasvar.

Inbjudan: Partiernas strategiska användning av Riksdagens utredningstjänst

Mon, 30 Aug 2010 10:01:01 GMT

Riksdagens utredningstjänst (RUT) har fått en allt större plats i den politiska debatten. Antalet förfrågningar till RUT har ökat och det har blivit allt vanligare att riksdagspartiernas politiska utspel backas upp av siffror från RUT. Partier utanför riksdagen skyller å sin sida felaktiga beräkningar på att de inte får använda RUT.

I ett policy paper från FORES där Andreas Bergh och Henrik Jordahl granskade oppositionens budgetmotion visades att RUT:s uppdragsgivare genom frågeformuleringar kan styra utfallet av utdredningarna i önskad riktning. Vad har då de för trovärdighet?

Välkommen till en diskussion om Riksdagens utredningstjänst och dess användning.

Vilket är RUT:s uppdrag och hur utför de sina utredningar?
Hur används RUT av de politiska partierna? Har det skett en förändring?
Hur använder media siffrorna från RUT:s utredningar?

I panelen finns Gunnar Fors, utredningschef RUT, Lena Mellin, politisk kommentator Aftonbladet, Henrik Jordahl, IFN, samt Olle Eddesten, sektionschef Ekonomisk analys RUT.

FORES chef Martin Ådahl modererar.

Välkommen

Från nyanländ till nyanställd - FORES Studie 2010:2

Thu, 26 Aug 2010 17:52:51 GMT

Torsdagen den 26:e augusti presenterade FORES studien Från nyanländ till nyanställd: så kan flyktingmottagandet bli bättre, skriven av ekonomen och journalisten Fredrik Rosenqvist. På plats för att kommentera fanns integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (FP) och Miljöpartiets integrationspolitiske talesman Mehmet Kaplan.

Rosenqvist inledde med en presentation av studien och berättade att sedan 90-talet har invandrare som grupp haft signifikant sämre hälsa och lägre inkomster än svenskar som grupp. Inte bara för dessa individer utan även för svensk ekonomi skulle det betyda oerhört mycket om man lyckas integrera den nya arbetskraften.

Rosenqvist lyfte fram ironin i att Sverige är i behov av arbetskraftsinvandring och har en del av arbetskraften här, men inte lyckas integrera den på arbetsmarknaden. Den integrationen sammanfattade han med:

- Topp i ambition, men botten i resultat.

Han tog också upp att den ersättning den nyanlände får för att delta i ett introduktionsprogram har haft helt omvända incitament inbyggda. De som arbetat vid sidan av har fått sänkt bidrag, samtidigt som de som inte deltagit i alla delar av introduktionen fått behålla hela sin ersättning.

Den metod som verkligen visat sig fungera är arbetspraktik, men Rosenqvist konstaterade samtidigt att den använts alldeles för sällan. Det finns dock små öar av framgång, påpekade Rosenqvist som valt ut Värnamo, Vaggeryd och Gnosjö som exempel på kommuner med hög invandring och välfungerande integration. Det som förenar dessa kommuner är att de lagt stor vikt på arbetspraktik och att civilsamhället, det lokala näringslivet och kommunen samarbetat och där man anpassat introduktionen efter näringslivets behov.

Inför regeringens reformer ställde sig Rosenqvist positiv till att ansvaret nu läggs hos Arbetsförmedlingen och att ett lotssystem införs - privata aktörer som får ersättning efter hur snabbt de lyckas få en nyanländ i arbete. Han påpekade dock att det kan bli svårt att ge lotsarna betalt efter prestation eftersom de nyanlända har så olika förutsättningar och står olika långt ifrån arbetsmarknaden.

Han avslutade sin presentation med att ställa sig frågande till om en centralisering av integrationsarbetet är rätt väg att gå, då de som lyckats med integrationen har gjort det genom lokal samverkan. Det är också uppenbart att problematiken inte beror på de invandrare som kommer hit, eftersom samma grupper klarat sig utmärkt i exempelvis USA och Kanada. Problemet har varit mottagande i Sverige.

Integrationsminister Nyamko Sabuni inledde sin kommentar till studien med att satt fingret på det som varit känt länge. Människor kommer inte hit för att bli omhändertagna, utan för att kunna leva i fred och försörja sig själva. Vi har inte alltid kunnat erbjuda detta. Hon kritiserade kommunernas agerande och gav dem stor del av ansvaret till varför många hamnat på socialkontor och fått lära sig om ersättningssystem istället för om hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Hon efterlyste också ett ökat samarbete mellan kommunerna och talade om en förlegad syn om att man ska bo, arbeta, studera och praktisera i samma kommun.

Tidigare har systemet har fått stå över individen, menade Sabuni och nämnde SFI som ett exempel. Förutom att 90 % av lärarna inte är utbildade inom området, har man inte lyckats kominbera kursen med arbete eller praktik. SFI ska nu bli en renodlad introduktionskurs. De som inte klarar kursen inom två år ska istället kunna studera vid exempelvis folkhögskola, om det passar personen bättre.

Mehmed Kaplan, riksdagsledamot och Miljöpartiets integrationspolitiske talesman, menade att han rent ideologiskt inte hade mycket att anmärka angående studien, utan uppmärksammade istället attitydfrågor. Vi har en stelhet inte bara på arbetsmarknaden, utan också på hur vi ser på dem med utländsk härkomst. Han höll med Nyamko Sabuni om att krav kan vara bra, men var kritisk till en tvåårig maxgräns på SFI. Vidare nämnde han kravet på språkkunskap som en fixering på att folk ska prata med perfekt språkmelodi och efterlyste istället ett fokus på funktionalitet.

I den avslutande debatten upprepade Rosenqvist sin fråga om hur ersättningssystemet för lotsarna ska fungera när invandrare har olika svårt att komma in på marknaden. Sabuni försvarade modellen som hämtat inspiration från Australien. Lyckas man få ut någon i arbete får man full ersättning, men ersättningsperioderna kommer att vara olika långa för olika individer.

Rosenqvist ställde sig också frågande till varför SFI ska fortsätta drivas i kommunal regi när så mycket annat ska föras över till staten. Sabuni svarade att man nu inför nationella prov och att intiativ tagits av bland andra Stockholms Universitet som nu startar en utbildning för de som vill utbilda sig till SFI-lärare. Tvåårsgränsen försvarade hon med att det inte handlar om att frånta människor utbildningsmöjligheter, utan det finns andra alternativ efteråt.

Kaplan kritiserade Sabuni för att det ibland låter som att vissa är lata och väntar på att bli försörjda av samhället. Han underströk att vi måste börja med de grundläggande rättigheterna och framförallt ta tag i arbetet mot diskriminering.

Sabuni svarade med att regeringen ändrat diskrimineringslagen och opinionsbildar, men att det inte går att lösa dessa problem helt och hållet. Vi måste få folk i arbete - trots diskrimineringen.

FORES vd och moderatorn Martin Ådahl tog därefter upp Kanada som ett bra exempel där civilsamhället haft en stor betydelse för integrationen och undrade varför Sabuni inte vågar lägga över mer av ansvaret, kanske till och med hela, för introduktionen på ideella föreningar som upphandlas av kommun eller stat. Hon svarade med att den ideella sektorn är en viktig del, men att det inte går att föra över för stora delar av ansvaret hos civilsamhället eftersom någon alltid måste kunna ställas till svars om något går fel.

En avslutande fråga från publiken gällde om det verkligen alltid är positivt att skynda på processen att få ut nyanlända på arbetsmarknaden. Om lotssystemet fungerar så att lotsen får betalt efter tid kan detta kanske missgynna till exempel akademiker som istället skulle behöva lägga tid på att validera sin utbildning mot svensk standard.

Från nyanländ till nyanställd. Studielansering och seminarium.

Wed, 18 Aug 2010 06:27:12 GMT

Ladda ner studien här (pdf, 1,1MB) Läs pressmeddelande här

Det tar för lång tid - i genomsnitt 7 år - för invandrare att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Till stor del beror det på en misslyckad introduktion av nyanlända. Allt för lite fokus har legat på arbete. De nyanlända som snabbt skaffat arbete har bestraffats ekonomiskt. Introduktionskurserna har många gånger varit så ineffektiva att de minskat chanserna till jobb.

En reform av introduktionen är planerad att påbörjas under vintern och arbetsförmedlingen tar då över ansvaret för introduktionen av nyanlända flyktingar. Kommer det nya systemet att lyckas? Vad säger erfarenheterna från de kommuner som har lyckats bäst med att få nyanlända i jobb? Hur ska flyktingmottagandet förbättras?

Välkommen till seminarium och lansering av FORES studie “Från nyanländ till nyanställd - så kan flyktingmottagandet bli bättre”. Ekonomen och journalisten Fredrik Rosenqvist har granskat de lyckade exemplen, såväl den kommunala introduktion som de mentorskap som startats av näringsliv och fackförbund och som lett till att nyanlända kommit i arbete. Rosenqvist ger tummen upp åt delar av den nya riktningen i integrationspolitiken, men framhåller också risken att de goda erfarenheter som finns i flera kommuner går förlorade när ansvaret går över till staten.

Integrationsminister Nyamko Sabuni (FP) finns på plats för att kommentera studien. Övriga medverkande är Mehmet Kaplan (MP), riksdagsledamot, rätts- och integrationspolitisk talesman samt Arjun Bakshi, Sveriges kommuner och landsting. Moderator är FORES vd Martin Ådahl.

Enkel lunchmacka serveras efter seminariet.

Glad Sommar

Thu, 15 Jul 2010 12:00:00 GMT

Som vanligt har FORES haft en hektisk och innehållsrik Almedalsvecka.

För att väga upp bristen på idédebatt tillägnade vi liberalismen en fullspäckad dag, med allt från en ny opinionsmätning till historia, feminism och reformprogram.

Vi samlade 175 personer att fundera över vad som är svensk utrikespolitik.

Vi samlade några av Sveriges främsta ekonomer för att i Ekonomiklubben diskutera greklandskrisen och effekterna av finanskrisen. Dagen efter satt sedan många av dem i publiken när Assar Lindbeck utvärderade den svenska finanspolitiken.

Vi samlade en mindre, men mycket kunnig, skara att diskutera grön skatteväxling.

Dessutom utvärderade vi partiledarnas tal tillsammans med Axess-TV, makthavare.se, Saplo och nationalekonomer, politiska filosofer och statsvetare.

För att återhämta oss efter detta går FORES från och med 12 juli in i en lågintensiv sommarperiod.

Efter sommarledigheten återkommer vi med full kraft och från mitten av augusti fram till valdagen 19 september ska vi bland annat presentera; inlägg om vad vi kan göra åt arbetslösheten; vårt förslag på en grön skatteväxling; en studie av Fredrik Rosenqvists om mottagande av invandrare; samt en studie om hur Gävleborg och andra områden som drabbats hårt av finanskrisen kan återhämta sig och åter nå hög sysselsättning.

Glad Sommar!

Ny opinionsundersökning: 6 av 10 ser sig som liberala

Mon, 05 Jul 2010 09:00:00 GMT

FORES liberala dag i Almedalen började med att Arne Modig från Novus Opinion presenterade resultaten från en opinionsundersökning som genomförs på uppdrag av FORES.

Resultaten visar att sex av tio svenska väljare anser sig vara liberala. Folkpartiets Jan Björklund ses som Sveriges mest liberale partiledare, följd av Fredrik Reinfeldt och Maud Olofsson.

Läs Arne Modigs Powerpointpresentation online ->

Andra resultat av opinionsundersökningen:

Av väljare över 60 år uppfattar sig 7 av 10 som liberala, samtidigt som 4 av 10 väljare i åldrarna 18-29 ser sig som liberala.
De vanligaste begreppen som väljare associerar med liberalism är frihet, mänskliga rättigheter och öppna gränser. Omvänt ses feminism, miljöengagemang och vänsterpolitik vara minst förbundna med liberala värderingar.
Av partiledarna förknippas Jan Björklund i högst grad (44%) med liberala värderingar, följd av Fredrik Reinfeldt (36%) och Maud Olofsson (25%). Lars Ohly (4%) och Peter Eriksson (6%) anses stå längst ifrån liberalismen. Partiernas sympatisörer tycker i högre grad än andra att den egna partiledaren är liberal, vilket gäller alla partier inklusive Vänsterpartiet.
Folkpartiets väljare anser sig vara mest liberala (94%), följt av Centerpartiet (87%) och Moderaterna (78%). Av Miljöpartiets väljare ser sig 56% vara liberala, medan siffran är 42% för socialdemokratiska väljare.

- Vi är överraskade att sex av tio ser sig som liberala. Det är möjligt att svenska väljare är mer öppna för ett idébaserat liberalt budskap än vad man skulle kunna tro, säger Martin Ådahl, chef för FORES.

Novus genomförde undersökningen bland 1000 väljare i hela landet under perioden 10-15 juni.

Så skapas succéföretag i kristider

Wed, 23 Jun 2010 01:24:40 GMT

Välkommen till bokpresentation och panelsamtal hos FORES onsdagen den 30 juni 10.30-12.00 kring hur företagande kan utvecklas under och efter en ekonomisk kris.

En central frågeställning under den återhämtning som Sverige nu befinner sig i är hur vi kan få fart på entreprenörskapet. Vilka lärdomar finns att dra från tidigare ekonomiska krisår?

I boken “Entreprenörer som går mot strömmen - Vad 90-talskrisens succéföretagare kan lära om dagens utmaningar” utforskar Nima Sanandaji de entreprenörer som gick mot strömmen och startade framtida framgångsföretag mitt under 1990-talskrisen. Vad drev dem att satsa på företagande? Hur blev deras verksamheter framgångsrika?

Sanandaji presenterar sin bok och dess slutsatser hos FORES. Dessutom hålls ett panelsamtal med fokus på entreprenörskapet i och efter kristider - hur kan småföretagandet ta fart igen när den globala finanskrisen ebbat ut? Medverkar gör Lars Jagrén, chefekonom Företagarna; Annie Johansson (C), Riksdagsledamot och nationell talesperson i arbetsmarknadsfrågor; samt Kent Persson (V), riksdagsledamot och näringspolitisk talesperson.

Moderator: Martin Ådahl, VD FORES.

Tid: onsdag 30 juni 10.30 – 12.00 ca.

Plats: FORES lokaler, Bellmansgatan 10, Stockholm (T-bana Slussen/Mariatorget)

Anmälan sker till Daniel Engström på FORES, e-post daniel.engstrom@fores.se , tel. 08-452 26 63 eller via Webbformulär

Välkomna!

Den rödgröna politiken granskad: Jobben, tillväxten och fördelningen

Tue, 08 Jun 2010 12:00:00 GMT

Välkommen på seminarium hos FORES tisdag 15 juni 10.00-11.30 med Henrik Jordahl från IFN, Institutet för Näringslivsforskning, och hans kollega Andreas Bergh, även verksam vid Ratio och Lunds universitet.
Tre månader innan valet har den rödgröna oppositionen alltjämt ett försprång i opinionen. Vad kommer deras nyss presenterade budgetalternativ att innebära för Sveriges ekonomi? Hur påverkas arbetsmarknaden och företagsutvecklingen av förslagen och åtgärderna?
På seminariet presenterar Andreas Bergh och Henrik Jordahl en rapport där de gått igenom de rödgrönas politik och analyserat vad deras reformer och ställningstaganden innebär för tillväxten och jobben.
Sven-Erik Österberg (S), gruppledare i Riksdagen och arbetsmarknadspolitisk talesperson, finns på plats för att kommentera slutsatserna.

Moderator: Martin Ådahl, VD FORES

Se också referat från FORES seminarium den 25 februari där Magnus Henrekson, VD för IFN, presenterade en motsvarande genomgång av Alliansens ekonomiska politik

Välkomna!

A Bretton Woods for the Climate: FORES föreslår reformerade klimatinstitutioner

Mon, 07 Jun 2010 11:00:00 GMT

En ny bok från tankesmedjan FORES föreslår att världens största utsläppsländer bildar ett eget forum för att ta klimatförhandlingarna framåt, uppbackad av institutioner lika starka som IMF och Världsbanken. Dessutom skissar den upp ett växelkurssystem för priset på koldioxid för att skapa en global handel med utsläppsrätter.

Boken A Bretton Woods for the Climate är författad efter Köpenhamnsmötet av FORES medarbetare Jakob Rutqvist, Martin Ådahl och Daniel Engström. På sista dagen av COP15 lanserade tankesmedjan på Dagens Nyheters debattsida sina idéer om ett mer koncentrerat format för klimatförhandlingarna.

- Dagens förhandlingsmodell med oändliga diplomatiska långbänkar har helt gått i stå. Vi har försökt skissa på en ny struktur, så konkret och rakt som möjligt. Nyckeln är starka institutioner, något som liknar IMF och Världsbanken, som kan hantera en global ekonomisk fråga som klimatet. Då kan diplomaterna koncentrera sig på principerna och delegera detaljer och drift till experter och ekonomer. Dagens UNFCCC och IPCC räcker inte alls till, säger FORES VD Martin Ådahl som är en av medförfattarna till boken.

- Dessutom måste det finnas ett sätt för de som inte direkt går in i globalt klimatavtal att ändå indirekt ansluta sin utsläppsmarknad med en växelkurs och börja konvergera.

I boken föreslås ramverket ta sin form från hur Bretton Woods-institutioner byggts upp.

De 13 största utsläpparna, inklusive EU, bildar ett Major Emitters Forum (MEF), där klimatmålen fastställs och beslutas.
Ett nytt globalt organ, WCO (World Climate Organisation) övervakar att målen följs och att en globalt anpassad handel med utsläppsrätter fungerar. WCO förses också med verktyg för att sanktionera de stater som skrivit på avtalet men som inte lever upp till sina åtaganden.
Finansiering till anpassningsåtgärder och utsläppsreducerande projekt kommer från den gröna fond som redan etablerats på global nivå.
Genom GACT (General Agreement on Carbon Tariffs) ges möjlighet att som sista utväg införa handelsrestriktioner mot de länder som inte är villiga att agera i enlighet med MEF-avtalet.

- Vi vill se en fungerande global utsläppshandel på plats så snart som möjligt, uppbackad av kraftfulla klimatmål, som är en förutsättning för att effektivt och snabbt få ned utsläppen. Förutom att direkt länka samman lokala och regionala handelssystem, exempelvis EU:s och ett framtida amerikanskt, föreslår vi också inrättandet av en global växelkurs för utsläppsrätter. Den är framför allt till för att på ett flexibelt sätt göra olika typer av system kompatibla och för att skapa incitament för kraftfulla åtgärder, säger Jakob Rutqvist, ansvarig för FORES miljöprogram och också en av medförfattarna.

Daniel Engström, koordinator på FORES och den tredje medförfattaren till A Bretton Woods for the Climate, kommer att presentera boken vid ett sidoevent under det pågående klimatförhandlingsmötet i Bonn i veckan 7-11 juni.

- Vi hoppas framför allt få uppmärksamhet för våra förslag om att skapa nya forum där de största utsläpparna får mandat att lösa större delen av frågorna. Det finns en tradition av liknande ”minilateralism” inom FN-systemet, exempelvis säkerhetsrådet. Precis som var fallet med världsekonomin när konferensen i Bretton Woods ägde rum 1944, kräver klimatproblemen att de ansvariga tar ansvar och etablerandet av starka institutioner som driver på och övervakar utvecklingen, säger Daniel Engström.

Frukostseminarium: Så stoppades kvoteringen till högre studier

Wed, 19 May 2010 01:59:10 GMT

Välkommen till frukostsamtal på FORES den 25 maj 8.30-9.30 med Gunnar Strömmer, jurist och grundare av Centrum för Rättvisa.

Den 18 mars beslutade regeringen att utrymmet för kvotering och annan positiv särbehandling vid antagning till högskolan helt ska tas bort. Beslutet markerade slutet på en sex år lång process för Centrum för Rättvisa, som drivit sex rättsprocesser och hjälpt 77 ungdomar som kommit i kläm för kvoteringsregler och liknande diskriminering i antagningen till högre utbildning. Fallen har uppmärksammats i såväl nationell som lokala medier genom ett stort antal artiklar, TV- och radioinslag.

På frukostmötet berättar Gunnar Strömmer hur Centrum för Rättvisa arbetade med processerna och de olika frågeställningar som fallen berörde.

Efter presentationen följer en diskussion mellan Strömmer och Luciano Astudillo, riksdagsledamot för Socialdemokraterna, kring vilka konsekvenser regeringsbeslutet får för antagningen till högskolor och universitet.

Se även artikel av Gunnar Strömmer

Tid: Tisdag 25 maj 8.30-9.30 (enklare frukost serveras from. 8.00)

Plats: FORES lokaler, Bellmansgatan 10, Stockholm (T-bana Slussen/Mariatorget)

Moderator: Mattias Johansson, vice VD FORES

Anmälan till daniel.engstrom@fores.se eller via webformulär

Svenska kommuners behov av invandring - FORES Policy Paper 2010:2

Tue, 18 May 2010 13:00:00 GMT

All demografisk fakta och statistik tyder på att invandring är det enda som kan rädda Sverige från befolkningsminskning i framtiden. Idag lanserar vi studien Kommuners behov av invandring. Studien undersöker hur arbetskraftsutbudet och välfärden i svenska kommuner kan säkras med hjälp av invandring och förbättrad integration.

FORES Petter Hojem presenterade studien vid ett seminarium där även Berit Danielsson, förbundsordförande Studieförbundet Vuxenskolan; Håkan Sörman, VD SKL; samt Veronica Karlsson, SKTF deltog.

Läs studien

Hur ska svenska kommuner bli attraktiva för invandring?

Tue, 11 May 2010 06:24:19 GMT

All demografisk fakta och statistik tyder på att invandring är det enda som kan rädda Sverige från befolkningsminskning i framtiden. I synnerhet gäller detta de många små, perifera kommuner, som redan i dag upplever stor utflyttning och hög medelålder bland invånarna. Detta innebär en utmaning för välfärden. Men mindre kommuner har inte bara störst behov av invandring - de har i många fall de största möjligheterna att lyckas integrera invandrare.

Välkommen till lansering av FORES senaste studie Kommuners behov av invandring den 18 maj kl. 13.00. Studien undersöker hur arbetskraftsutbudet och välfärden i svenska kommuner kan säkras med hjälp av invandring och förbättrad integration.

I anslutning till lanseringen bjuder FORES in till ett panelsamtal om vilken strategi svenska kommuner behöver för att attrahera invandrare och se till att deras kompetens utnyttjas. I panelen medverkar Håkan Sörman, VD för SKL (Sveriges Kommuner och Landsting); Veronica Karlsson, styrelseledamot i fackförbundet SKTF; Berit Danielsson, förbundsordförande Studieförbundet Vuxenskolan.

Moderator: Martin Ådahl, VD FORES

Tid: Tisdag 18 maj 13.00-14.15 cirka.

Plats: FORES lokaler, Bellmansgatan 10, Stockholm (T-bana Slussen/Mariatorget).

Program

13.00 - Presentation av studien

13.15 - Panelsamtal: Hur kan svenska kommuner bli attraktiva för invandring?

14.00 cirka Frågor från publiken

För anmälan och ytterligare information, kontakta Petter Hojem på FORES, tel. 08-452 26 67 eller e-post: petter.hojem@fores.se

Lansering av migrationsinfo.se

Mon, 26 Apr 2010 07:03:00 GMT

Måndagen den 3:e maj lanserade FORES sajten migrationsinfo.se, hemsidan som presenterar forskning och statistik kring invandring och integration. Under lanseringen diskuterades varför inte fler känner till forskningens positiva resultat och vad som kan göras för att motverka främlingsfientlighet med hjälp av fakta.

Migrationsinfo.se är tänkt att bli ett verktyg för olika samhällsaktörer i att motverka icke-vetenskapliga och snedvridna bilder av invandringen. Den vänder sig till såväl samhällsdebattörer och politiker som studenter och grundskolor.

Under det första panelsamtalet diskuterades vad forskningen vet om invandring. Deltog gjorde Eskil Wadensjö, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, Henrik Tham, professor i kriminologi vid Stockholmsuniversitet, Peo Hanssen, docent i statsvetenskap vid Linköpings universitet och Christer Skarman, demograf på SCB. Bland annat nämndes som en av förklaringarna till att det inte hörs mer om forskningen kring invandring är att forskningens resultat inte är så spännande. Vi vet att invandring inte har någon direkt effekt på arbetslöshet eller löner, men detta har vi vetat länge och det är inte så sensationellt.

Forskarna ombads också nämna de myter kring invandring de oftast stöter på. En sådan var vilka det är som invandrar till Sverige, vilka främst är anhöriginvandrare och inte flyktingar och anhöriga till flyktingar som kanske många tror. Andra myter som lyftes fram var att invandring skulle leda till högre arbetslöshet eller sänkta löner, vilket forskningen har visat inte är fallet.

Under det andra panelsamtalet kretsade diskussionen kring hur vi kan motverka att myter och förmodar kring invandring sprids. Deltog gjorde Tomas Almgren från Fryshuset, författaren och journalisten Dilsa Demirbag-Sten, Röda korsets ordförande Bengt Westerberg och Eva-Lotta Nilsson från Studieförbundet Vuxenskolan.

Vi behöver prata mer om individer och mindre om etnicitet, var en av slutsatserna. Det är också viktigt att öka mångfalden i de egna organisationerna, menade Bengt Westerberg och fick medhåll.

Moderatorn Martin Ådahl frågade hur vi ska förmedla Sverige som ett invandringsland man kan lyckas i. Dilsa Demirbag-Sten lyfte fram att vi måste skapa en berättelse om Sverige som invandrarna ingår i. Det är invandrare som har varit med och byggt folkhemmet Sverige - ändå ingår de inte i den berättelsen.

Videor av seminariet, del 1

Del 2

Brown, Cameron, eller Clegg - vem vinner det brittiska valet

Thu, 22 Apr 2010 03:56:26 GMT

Den mest intressanta valkampanjen i brittisk politik på länge går in i sin rafflande finalvecka. Vem bor på Downing Street 10 efter 6 maj? Kommer LibDems att storskrälla? Vilka utmaningar väntar den nya regeringen?

Välkommen till panelsamtal på FORES onsdag 28 april 16.30 för att ta pulsen på valrörelsen i det Förenade kungadömet.

Medverkar gör Katrine Kielos, ledarskribent på Aftonbladet; Mats Wiklund, redaktör för tidskriften Axess och Andrew Ward, Financial Times korrespondent för Skandinavien.

Moderator: Martin Ådahl, VD FORES.

Efter samtalet bjuder FORES på mingel med brittisk touch.

Välkommen!

FORES kommer att i all enkelhet anordna en valvak den 6 maj. Mer information följer

Banal nationalism - önskvärt, avskyvärt eller nödvändigt ont?

Thu, 15 Apr 2010 01:27:13 GMT

När svenska idrottare kammade hem medalj efter medalj i vinter-OS bredde stoltheten ut sig i landet. Men vari ligger det rationella i att vi känner stolthet över Björn Ferrys eller lag Anette Norbergs prestationer? Varför blir många svenskar både uppspelta och stolta över att besöka IKEA i ett annat land, medan andra kan bli nedstämda över att det svenska bidraget misslyckas i Eurovision Song Contest.

Är dessa saker olika uttryck för nationalism? Är det i så fall samma slags nationalism som driver till exempel det ungerska högerextrema partiet Jobbik? Eller är det möjligen att se som patriotism - och därmed mindre kontroversiellt.

I många vardagliga situationer möter vi vad som ibland beskrivs som ’banal nationalism’. Kanske är lite nationalism bra för sammanhållningen och den distributiva rättvisan. Eller är det alltid att se som något förkastligt? Kan man rent av beteckna banal nationalism som ett nödvändigt ont?

Professor Sverker Sörlin inleder ett samtal om fenomenet som få vill kännas vid men som kanske finns bland oss hela tiden. I ett efterföljande panelsamtal medverkar även Adam Cwejman, ordförande Liberala Ungdomsförbundet; Åke Daun, professor emeritus i etnologi vid Stockholms unviersitet; Per Wirtén, frilansskribent och tidigare chefredaktör för Arena.

Moderator: Mattias Johansson, vice VD FORES

Vid seminariet kommer också försäljning att ske av böckerna Den globala nationalismen av Björn Hettne, Sverker Sörlin och Uffe Østergård och Nationalism av Sverker Sörlin. Priserna är 100 respektive 40 kronor (OBS! Endast kontant betalning accepteras).

Lättare frukost serveras från 8.00.

Välkomna!