<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/">
  <channel>
    <title>Nytt från FORES</title>
    <link>http://fores.se/rss/kalender/</link>
    <language>en-us</language>
    <ttl>40</ttl>
    <description>Nytt från FORES</description>
    
     
        <item>
          <title>Fri invandring - lösningen på den ekonomiska krisen?</title>
          <description>&lt;p&gt;Först 1914 infördes pass och visum som krav för att komma till Sverige, och fram till mitten av 1960-talet var arbetskraftsinvandringen nästan helt fri. Den svenska industrin har historiskt sett varit duktig på att rekrytera utländsk arbetskraft. Borde vi återigen öppna våra gränser helt för att möta en kommande brist på arbetskraft? Behöver Sverige marknadsföra sig bättre och hur ska den svenska arbetsmarknaden utformas för att invandringen ska bli som mest lönsam?&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;I ett samtal lett av författaren och journalisten &lt;strong&gt;Dilsa Demirbag-Sten&lt;/strong&gt; diskuterar &lt;strong&gt;Mikaela Valtersson&lt;/strong&gt;, riksdagsledamot och ledare av regeringens kommitté för cirkulär migration, &lt;strong&gt;Hans Tilly&lt;/strong&gt;, ordförande i Svenska Byggnadsarbetareförbundet och &lt;strong&gt;Martin Ådahl&lt;/strong&gt;, chef för tankesmedjan FORES, en av räddningarna ur den ekonomiska krisen - invandringen.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;I samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Stockholm&lt;/p&gt;</description>
          <pubDate>Mon, 08 Mar 2010 05:17:26 GMT</pubDate>
          <guid>http://fores.se/migration/fri-invandring-losningen-pa-den-ekonomiska-krisen/</guid>
          <link>http://fores.se/migration/fri-invandring-losningen-pa-den-ekonomiska-krisen/</link>
        </item>
      
        <item>
          <title>Inbjudan: Mellanöstern - religion och miljösamarbete som del av fredsarbetet.</title>
          <description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Den arabisk-israeliska konflikten är ständigt aktuell. Diskussionerna kretsar bland annat kring bosättare och rätten till återvändande, om självförsvar och Qassamraketer m.m. Men Israel står även inför flera interna utmaningar, varav miljön är en.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;FORES bjuder in till ett samtal med Rabbin Michael Melchior, ledare för det religiösa Meimad-partiet, tidigare israelisk social- och diasporaminister samt biträdande utrikesminister. Numer leder han flera organisationer i civilsamhället som främjar dialog mellan olika läger i det israeliska samhället, inklusive israeliska araber.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Samtalet kommer att kretsa kring religionens roll i fredsarbetet, om miljöproblem som kräver samarbete och om andra interna utmaningar som det israeliska samhället står inför.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Moderator är Martin Ådahl, chef FORES.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Tid:&lt;/strong&gt; Måndag 15 mars, 16:00-17:30&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Plats:&lt;/strong&gt; FORES lokaler, Bellmansgatan 10&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Anmälan:&lt;/strong&gt; daniel.engstrom@fores.se, 08 452 26 63&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Välkommen!&lt;/p&gt;</description>
          <pubDate>Thu, 04 Mar 2010 01:24:03 GMT</pubDate>
          <guid>http://fores.se/debatt/inbjudan-mellanstern---religion-och-miljsamarbete-som-del-av-fredsarbetet-/</guid>
          <link>http://fores.se/debatt/inbjudan-mellanstern---religion-och-miljsamarbete-som-del-av-fredsarbetet-/</link>
        </item>
      
        <item>
          <title>Seminarium: Magnus Henrekson analyserade regeringens jobbstrategi </title>
          <description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Magnus Henrekson, chef för Institutet för näringslivsforskning (IFN) och medlem av FORES vetenskapliga råd besökte FORES för att presentera sin analys av regeringens åtgärder för att öka sysselsättningen&lt;/strong&gt;. Utgångspunkten för seminariet var det policy paper - &amp;#8221;&lt;em&gt;Håller regeringens jobbstrategi&lt;/em&gt;&amp;#8221; - som Henrekson skrivit för IFN. &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;embed src=&quot;http://blip.tv/play/gflGgcjqEQI&quot; type=&quot;application/x-shockwave-flash&quot; width=&quot;480&quot; height=&quot;300&quot; allowscriptaccess=&quot;always&quot; allowfullscreen=&quot;true&quot;&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Den nuvarande regeringen har genomfört en rad åtgärder för att öka sysselsättningen i Sverige. Den mest uppmärksammade är jobbskatteavdraget. Magnus Henrekson, chef för Institutet för näringslivsforskning och medlem av FORES vetenskapliga råd, har i sin analys av regeringens jobbstrategi kommit fram till att även om jobbskatteavdraget bidragit till en ökad sysselsättning är ökningen både blygsam och mycket kostsam (ca. en miljon kronor per jobb och år). Dessutom har den ökade sysselsättningen skett bland de äldsta - pensionärerna - och de yngsta - studenterna. Därmed har jobbskatteavdraget inte haft önskad effekt när det gäller att minska utanförskapet.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;-&amp;nbsp;Inledningsvis vill jag säga att jag är för sänkt skatt på arbete och att regeringen genomfört kraftfulla åtgärder. Förutom jobbskatteavdraget även RUT/ROT-avdragen, sänkning av sociala avgifter med mera. Men jobbskatteavdraget är ett krångligt system som få känner till och som inte slagit rätt, menade Henrekson.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Exempelvis har jobbskatteavdraget enligt Henrekson inte haft någon effekt på lönebildningen och minimilönerna fortsätter att öka. Bland annat på grund av detta har reformen i första hand gett mer pengar till de som redan råkar ha arbete, istället för att skapa nya jobb.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Henrekson framhöll att sedan 2004 har sysselsättningsökningen främst skett bland pensionärer och studenter. Men bland dem som regeringen önskade nå, var sysselsättningsökningen liten. Henrekson visade även att de beräknade 75 000 nya arbetstillfällen som reformen väntas ge snabbt kommer ätas upp av befolkningsökningen och att det år 2011 kommer att saknas 500-600 000 jobb i Sverige. &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Henrekson ansåg att det är en inhemskt driven differentierad inhemsk tjänstesektor som framöver ska kommer dra den svenska ekonomin och skapa arbetstillfällen. För detta stod står emellertid ett antal hinder i vägen, bland annat A-kassans utformning. Henrekson förespråkade att A-kassan borde vara obligatorisk och istället för på dagar baseras på timmar. På så vis skulle den arbetslöse kunna hoppa in och tillfälligt jobba timmar, för att på så sätt bygga upp en portfölj av sysselsättning och skaffa sig värdefulla kontakter som i framtiden leder till arbete.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Ett ytterligare hinder för framväxten av ett tjänstesamhälle är bostadsmarknaden, som missgynnar en för tjänsteekonomin nödvändig urbanisering. Ett problem var enligt Henrekson att alltför många bodde allt för stort, exempelvis efter barn flyttat ut. Att skapa incitament till andrahandsuthyrning, beskatta boendet istället för försäljning och en avreglerad bostadsmarknad var några av Henreksons förslag på åtgärder.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Sammantaget menade Henrekson jobbskatteavdraget ensamt inte var tillräckligt för att tillgodose det framtida behovet av sysselsättning och att med tanke på de summor som satsats på jobbskatteavdragets genomförande har effekten varit liten.&lt;/p&gt;

&lt;div style=&quot;width:425px&quot; id=&quot;__ss_3274707&quot;&gt;&lt;strong style=&quot;display:block;margin:12px 0 4px&quot;&gt;&lt;/strong&gt;&lt;object width=&quot;425&quot; height=&quot;355&quot;&gt;&lt;param name=&quot;movie&quot; value=&quot;http://static.slidesharecdn.com/swf/ssplayer2.swf?doc=hallerjobbstrateginfores25februari2010kort-100225073549-phpapp02&amp;stripped_title=hller-jobbstrategin-fores-25-februari-2010-kort&quot; /&gt;&lt;param name=&quot;allowFullScreen&quot; value=&quot;true&quot;/&gt;&lt;param name=&quot;allowScriptAccess&quot; value=&quot;always&quot;/&gt;&lt;embed src=&quot;http://static.slidesharecdn.com/swf/ssplayer2.swf?doc=hallerjobbstrateginfores25februari2010kort-100225073549-phpapp02&amp;stripped_title=hller-jobbstrategin-fores-25-februari-2010-kort&quot; type=&quot;application/x-shockwave-flash&quot; allowscriptaccess=&quot;always&quot; allowfullscreen=&quot;true&quot; width=&quot;425&quot; height=&quot;355&quot;&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;div style=&quot;padding:5px 0 12px&quot;.&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</description>
          <pubDate>Thu, 25 Feb 2010 05:47:39 GMT</pubDate>
          <guid>http://fores.se/entreprenorskap/seminarium-magnus-henrekson-analyserade-regeringens-jobbstrategi/</guid>
          <link>http://fores.se/entreprenorskap/seminarium-magnus-henrekson-analyserade-regeringens-jobbstrategi/</link>
        </item>
      
        <item>
          <title>Friheten i Iran – inbjudan till prisutdelning och panelsamtal</title>
          <description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Tankesmedjorna Fores, Ohlininstitutet och Captus presenterar vinnarna i sin essätävling på temat &amp;#8220;Friheten i Iran&amp;#8221;&lt;/strong&gt;. Såväl förstapristagaren – som kommer att få en prischeck på 25 000 kronor – som tre av tävlingens fyra andrapristagare kommer att finnas på plats.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Tävlingen utlystes med anledning av att det iranska styret slår hårt mot landets demokratianhängare. Ett flertal dödsdomar har avkunnats i efterspelet till höstens presidentval och de demonstrationer mot regimen som då ägde rum. Sociala, ekonomiska och politiska svårigheter präglar landet. Den 11 februari infaller 31-årsdagen av den islamiska revolutionen och spänningarna kan i samband med det förväntas öka.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Efter prisutdelningen hålls ett panelsamtal på temat Friheten i Iran. Hur lyckas den iranska regimen trots vanskötsel behålla en del av folkets stöd? Hur kan landet dra lärdomar av frihetliga reformer i andra delar av världen?  Vad kan förväntas ske i samband med årsdagen av den islamiska revolutionen?&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Medverkande&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;

&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;&lt;strong&gt;Mohammad Fazlhashemi&lt;/strong&gt;, idéhistoriker vid Umeå Universitet och författare till boken ”Vems islam?”&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;&lt;strong&gt;Negar Josephi&lt;/strong&gt;, journalist och skribent&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;&lt;strong&gt;Makan Afshinnejad&lt;/strong&gt;, riksdagskandidat och kommunfällmäktigeledamot (FP) i Järfälla&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Moderator&lt;/strong&gt;
Martin Ådahl, vd FORES&lt;/p&gt;</description>
          <pubDate>Wed, 03 Feb 2010 12:00:00 GMT</pubDate>
          <guid>http://fores.se/migration/friheten-i-iran-inbjudan-till-prisutdelning-och-panelsamtal/</guid>
          <link>http://fores.se/migration/friheten-i-iran-inbjudan-till-prisutdelning-och-panelsamtal/</link>
        </item>
      
        <item>
          <title>Panelsamtal uttryckte hopp om konstruktiv klimatagenda efter Köpenhamnsmötet</title>
          <description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Hur ska de globala klimatsamtalen fortsätta efter det kaotiska Köpenhamnsmötet? Vid ett seminarium på FORES den 26 januari försökte en namnkunnig panel formulera vilka nästa steg som är nödvändiga att ta. Dessutom presenterade FORES sitt förslag om hur ett Bretton Woods för klimatkrisen kan etableras.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;De flesta reste till klimatmötet i Köpenhamn med ambitionen att nå ett brett och legalt bindande avtal. Resultatet blev istället en vag och mager överenskommelse, &lt;a href=&quot;http://unfccc.int/files/meetings/cop_15/application/pdf/cop15_cph_auv.pdf&quot;&gt;the Copenhagen Accord&lt;/a&gt; (pdf, 182kb), som inte verkar ha gjort någon glad. Inte heller den panel som samlats hos FORES för diskussion om hur klimatsamtalen ska gå vidare, uppvisade någon större entusiasm för dokumentet.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;-&amp;nbsp;Givet det arbete President Obama initierat på energi- och miljöområdet sedan sitt tillträde, och den ambition min regering har på klimatområdet, var Köpenhamnsmötet en besvikelse för oss. Men vi är också fast beslutna att föra en konstruktiv diskussion med alla parter utifrån the Copenhagen Accord. Det är trots allt viktigt att vi har nått en samsyn vad gäller 2-gradersmålet och att utsläppsminskningar måste kunna mätas och verifieras, sade &lt;strong&gt;USA:s ambassadör i Sverige Matthew Barzun&lt;/strong&gt;.  &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Barzun sade också att hur medveten han än är om USAs viktiga roll i klimatarbetet, kommer det att ta mer tid innan en nationell klimatlagstiftning är beslutad om kongressen och USA kan lägga ett tydligt bud i förhandlingarna.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Mexikos ambassadör Norma Pensado Moreno&lt;/strong&gt;, vars regering står som värd för nästa stora klimatmöte i december, pekade på vikten av att samtalen måste föras utifrån ett gemensamt intresse av att nå resultat.  &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;-&amp;nbsp;Det går inte längre att dela upp parterna i Nord mot Syd, i fattig mot rik. Under året blir vår uppgift som värdland för COP16 att &lt;strong&gt;främja samtal utifrån det som förenar snarare än det som skiljer parterna åt&lt;/strong&gt;. Copenhagen Accord är vad vi har att arbeta med och min regering ska göra vad den kan för att hitta vägar framåt, sade ambassadör Pensado Moreno.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Samtalet berörde också formatet för förhandlingarna och särskilt &lt;strong&gt;hur utvecklingsländerna ska företrädas&lt;/strong&gt; i fortsättningen. Detta eftersom Köpenhamnsmötet uppvisade stora skillnader inom den så kallade G77-gruppen. Där samsas såväl växande ekonomier som Kina och Indien som afrikanska länder och klimatutsatta ö-stater. &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Min regering hade inte samma prioriteringar som Kina inför och i Köpenhamn, sade &lt;strong&gt;Khandker Masudul Alam&lt;/strong&gt;, förste ambassadsekreterare vid Bangladeshs ambassad i Sverige. Samtidigt spelar det ingen större roll om vi delar upp parterna i fler sub-grupper eller nya konstellationer. I slutändan måste ändå alla nationer komma överens och ställa sig bakom en och samma överenskommelse. &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Ekonomen &lt;strong&gt;Nannan Lundin&lt;/strong&gt; från non-profit organisationen E3G, som specialiserat sig på klimatekonomi och Kinas policys, menade dock att det var olyckligt att Kina tillsammans med Indien, Brasilien och Sydafrika konsoliderat syd-syd-samarbetet efter Köpenhamn i och med sitt så kallade BASIC-initiativ.
-&amp;nbsp;Det riskerar att polarisera klimatsamtalen ytterligare och förhindra att agendan breddas och blir mer konstruktiv, sade Lundin.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Från EU:s sida kommer budet om att öka utsläppsminskningarna från 20 till 30 procent att kvarstå även i de fortsatta förhandlingarna&lt;/strong&gt;. Detta trots att EU inte fick se bud från andra om ”jämförbara ansträngningar” på bordet i Köpenhamn. EU:s policys är redan fastlagda sedan ett år tillbaka och medlemsländerna står samfällt kvar bakom ambitionen att skärpa åtagandena om andra parter gör sin del av arbetet, sade &lt;strong&gt;Sveriges klimatambassadör Staffan Tillander&lt;/strong&gt;.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;SEI:s chef Johan Rockström&lt;/strong&gt; såg å sin sida Copenhagen Accord som ett letter of intent – en avsiktsförklaring som det ändå gick att bygga vidare på och fylla med bättre innehåll efterhand.
Det var trots allt inte bara stats- och regeringscheferna som svek i Köpenhamn. &lt;strong&gt;Många verkar visserligen inte förstått allvaret i frågan förrän nu&lt;/strong&gt;, men det vilar också ett tungt ansvar på forskningen som inte kunde presentera tillräckligt övertygande argument för att mekanismer som ska sänka utsläppen i nödvändig takt måste komma på plats. &lt;strong&gt;Jag tror man koncentrerat sig för mycket på kurvor och procentsatser och för lite på att ge arbetet mot klimatförändringarna verktyg som skapar konkurrens och dynamik&lt;/strong&gt;.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;FORES VD &lt;strong&gt;Martin Ådahl&lt;/strong&gt; presenterade ett förslag till ett effektiviserat arbete för de internationella klimatförhandlingarna. FORES förespråkar dels att &lt;strong&gt;ett politiskt forum med de största utsläppsländerna åläggs att formulera ett politiskt mandat för samtalen, dels att en institution motsvarande IMF och WTO etableras för att överse och driva på klimatomställningen&lt;/strong&gt;.&lt;br/&gt;
-&amp;nbsp;Det handlar om 100-tals miljarder dollar inom ramen för en global utsläppshandel och som ska överföras från industrialiserade länder till fattiga staters klimatanpassning. Då behövs också en globalt verkande institution för att säkerställa att allt fungerar och att ingen smiter undan sitt ansvar, sade Ådahl. &lt;/p&gt;

&lt;div style=&quot;width:425px;text-align:left&quot; id=&quot;__ss_2994466&quot;&gt;&lt;object style=&quot;margin:0px&quot; width=&quot;425&quot; height=&quot;355&quot;&gt;&lt;param name=&quot;movie&quot; value=&quot;http://static.slidesharecdn.com/swf/ssplayer2.swf?doc=brettonwoodsclimate-100126065403-phpapp01&amp;stripped_title=a-bretton-woods-for-the-climate-crisis-fores-policy-paper-12010&quot; /&gt;&lt;param name=&quot;allowFullScreen&quot; value=&quot;true&quot;/&gt;&lt;param name=&quot;allowScriptAccess&quot; value=&quot;always&quot;/&gt;&lt;embed src=&quot;http://static.slidesharecdn.com/swf/ssplayer2.swf?doc=brettonwoodsclimate-100126065403-phpapp01&amp;stripped_title=a-bretton-woods-for-the-climate-crisis-fores-policy-paper-12010&quot; type=&quot;application/x-shockwave-flash&quot; allowscriptaccess=&quot;always&quot; allowfullscreen=&quot;true&quot; width=&quot;425&quot; height=&quot;355&quot;&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;/div&gt;

&lt;p&gt;Relaterat &lt;/p&gt;

&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;&lt;a href=&quot;/cop15/dn-debatt-de-lander-som-slapper-ut-mest-bor-bilda-eget-forum/&quot;&gt;DN Debatt: ”De länder som släpper ut mest bör bilda eget forum”&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;&lt;a href=&quot;/cop15&quot;&gt;Läs mer om klimatmötet i vår Köpenhamnsblogg&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;</description>
          <pubDate>Tue, 26 Jan 2010 10:00:00 GMT</pubDate>
          <guid>http://fores.se/miljo/panelsamtal-uttryckte-hopp-om-konstruktiv-klimatagenda-efter-kopenhamnsmotet/</guid>
          <link>http://fores.se/miljo/panelsamtal-uttryckte-hopp-om-konstruktiv-klimatagenda-efter-kopenhamnsmotet/</link>
        </item>
      
        <item>
          <title>Högerextremism i Europa i fokus på FORES</title>
          <description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Torsdagen den 21 januari anordnade FORES ett seminarium på temat högerextremism i Europa&lt;/strong&gt;. Journalisten Lisa Bjurwald, &lt;a href=&quot;http://www.expo.se/&quot;&gt;Expo&lt;/a&gt;, gav deltagarna en genomgång av den senaste skrämmande utvecklingen i en rad europeiska länder, så som förföljelserna av romer i Ungern och Lega Nords kontroll av det italienska inrikesministeriet. &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Presentationen kommenterades av Svenska Dagbladets ledarskribent &lt;a href=&quot;http://gudmundson.blogspot.com/&quot;&gt;Per Gudmundsson&lt;/a&gt;. Diskussionen kom att kretsa kring gränsdragningar mellan islam-kritik och islamofobi, huruvida det är korrekt att klassificera alla dessa partier som höger och framförallt vad man kan göra för att stoppa framväxten av dessa extrema krafter.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Naturligtvis fördes diskussionen in på Sverigedemokraterna och vad som skulle kunna förhindra att de tar plats i Sveriges riksdag. Lisa Bjurwald framhöll vikten av att skapa en anti-rasistisk folkrörelse och lyfte fram Tyskland och Storbritannien som positiva exempel. Per Gudmundsson menade å sin sida att det var viktigt att debattera invandringspolitiken.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Seminariet kan ses i sin helhet hos &lt;a href=&quot;http://svtplay.se/v/1867435/svt_forum/hogerextremism_i_europa&quot;&gt;SVT Forum&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;</description>
          <pubDate>Mon, 25 Jan 2010 23:00:00 GMT</pubDate>
          <guid>http://fores.se/migration/hogerextremism-i-europa-i-fokus-pa-fores/</guid>
          <link>http://fores.se/migration/hogerextremism-i-europa-i-fokus-pa-fores/</link>
        </item>
      
        <item>
          <title>FORES byter ordförande</title>
          <description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href=&quot;/styrelse/michael-arthursson/&quot;&gt;Michael Arthursson&lt;/a&gt;, som varit ordförande i FORES styrelse sedan starten 2008, avgår med omedelbar verkan&lt;/strong&gt;. Skälet är att han kommer att påbörja ett uppdrag som kampanjledare för Centerpartiets nationella valkampanj.  &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&amp;#8220;Det är nödvändigt att FORES är självständigt och oberoende från politiska partier. Därför kliver jag som ordförande innan det nya uppdraget börjar, så att det inte finns någon risk för sammanblandning&amp;#8221;, säger Michael Arthursson.  &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&amp;#8220;Michael har gjort ett fantastiskt arbete under sin tid som styrelseordförande. Michael har i högsta grad medverkat till att FORES på kort tid byggt upp sin verksamhet och etablerat sig som tankesmedja i Sverige&amp;#8221;, säger FORES vd Martin Ådahl.  &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;FORES valkommitté kommer inom kort att utse en ny ordförande för styrelsen.  &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&amp;#8211;&lt;br/&gt;
Martin Ådahl&lt;br/&gt;
Chef&lt;br/&gt;
FORES - Forum för Reformer och Entreprenörskap&lt;/p&gt;</description>
          <pubDate>Fri, 22 Jan 2010 08:00:00 GMT</pubDate>
          <guid>http://fores.se/om/fores-byter-ordforande/</guid>
          <link>http://fores.se/om/fores-byter-ordforande/</link>
        </item>
      
        <item>
          <title>Högerextremismen i Europa - seminarium på FORES 21 januari</title>
          <description>&lt;p&gt;Extremhögern har nått politiska framgångar över hela Europa. En rad främlingsfientliga partier gjorde sitt intåg i Bryssel efter det senaste EU-parlamentsvalet och för någon vecka sedan bildades en ny paneuropeisk extremhögerkoalition med medlemmar från Storbritannien, Ungern, Sverige, Italien, Belgien och Frankrike och fler på väg.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Samtidigt utsätts romer för svår förföljelse i Italien och i Öst- och Centraleuropa. Vid sidan av den gamla antisemitismen bland nationalistpartier, spirar ny antisemitism när vänstergrupper och extrema islamister gör gemensam sak av hat mot staten Israel. Islamofobi har blivit rumsren och fått fäste över hela kontinenten, med minaretomröstningen i Schweiz som det senaste exemplet.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Vart är Europa på väg?&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Seminariet inleds av &lt;strong&gt;Lisa Bjurwald&lt;/strong&gt;, reporter och skribent på tidningen Expo. Hennes inlägg kommenteras av &lt;strong&gt;Per Gudmundson&lt;/strong&gt;, ledarskribent på SvD. &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Moderator: &lt;strong&gt;Martin Ådahl&lt;/strong&gt;, chef FORES&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Efter seminariet och tillhörande frågestund bjuder FORES på ett efterföljande mingel. &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://www.fores.se&quot;&gt;www.fores.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Välkomna!&lt;/p&gt;</description>
          <pubDate>Tue, 19 Jan 2010 11:00:00 GMT</pubDate>
          <guid>http://fores.se/migration/hogerextremismen-i-europa-seminarium-pa-fores-21-januari/</guid>
          <link>http://fores.se/migration/hogerextremismen-i-europa-seminarium-pa-fores-21-januari/</link>
        </item>
      
        <item>
          <title>Hur går världen vidare efter klimatmötet i Köpenhamn? Inbjudan till seminarium.</title>
          <description>&lt;p&gt;FORES arrangerar panelsamtal med fr&amp;aring;gestund den 26 januari f&amp;ouml;r att &lt;b&gt;analysera resultatet fr&amp;aring;n COP15 i K&amp;ouml;penhamn&lt;/b&gt;. Hur p&amp;aring;verkas de kommande klimatf&amp;ouml;rhandlingarna av den &amp;ouml;verenskommelse som tr&amp;auml;ffades, The Copenhagen Accord&lt;/span&gt;. Kan samtalen n&amp;aring; b&amp;auml;ttre resultat nu och fram tills n&amp;auml;sta m&amp;ouml;te i Mexico City? Hur kommer USA, Kina, G77 och EU att spela sina kort fram&amp;ouml;ver?

&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Medverkande&lt;/b&gt;
&lt;ul&gt;
    &lt;li&gt;&lt;b&gt;Matthew Barzun&lt;/b&gt;, USA:s ambassad&amp;ouml;r i Sverige&lt;/li&gt;
    &lt;li&gt;&lt;b&gt;Imtiaz Ahmed&lt;/b&gt;, Bangladeshs ambassad&amp;ouml;r i Sverige&lt;/li&gt;
    &lt;li&gt;&lt;b&gt;Nannan Lundin&lt;/b&gt;, doktor i nationalekonomi med expertis inom klimatinvesteringar med s&amp;auml;rskild tonvikt p&amp;aring; Kina&lt;/li&gt;
    &lt;li&gt;&lt;b&gt;Johan Rockstr&amp;ouml;m&lt;/b&gt;, chef f&amp;ouml;r Stockholm Environment Institute.&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;

&lt;p&gt;Samtalet inleds med en kort presentation av FORES vd &lt;a href=&quot;http://fores.se/personal/martin-adahl&quot;&gt;Martin &amp;Aring;dahl&lt;/a&gt; om hur man kan etablera globala institutioner av typen Bretton Woods f&amp;ouml;r klimatet. Se FORES &lt;a href=&quot;http://www.dn.se/opinion/debatt/de-lander-som-slapper-ut-mest-bor-bilda-eget-forum-1.1015751&quot;&gt;debattartikel fr&amp;aring;n Dagens Nyheter den 18 december&lt;/a&gt;.
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;b&gt;Moderator&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;
&lt;a href=&quot;http://fores.se/personal/mattias-johansson&quot;&gt;Mattias Johansson&lt;/a&gt;, vice VD FORES&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
OBS! Panelsamtalet sker p&amp;aring; engelska.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;

L&amp;auml;s om FORES rapportering fr&amp;aring;n COP15 p&amp;aring; &lt;a href=&quot;http://fores.se/cop15&quot;&gt;K&amp;ouml;penhamnsbloggen&lt;/a&gt; och &lt;a href=&quot;http://www.twitter.com/fores_sverige&quot;&gt;www.twitter.com/fores_sverige&lt;/a&gt;</description>
          <pubDate>Tue, 12 Jan 2010 15:00:00 GMT</pubDate>
          <guid>http://fores.se/miljo/hur-gar-varlden-vidare-efter-klimatmotet-i-kopenhamn-inbjudan-till-seminarium/</guid>
          <link>http://fores.se/miljo/hur-gar-varlden-vidare-efter-klimatmotet-i-kopenhamn-inbjudan-till-seminarium/</link>
        </item>
      
        <item>
          <title>Vi ser fram mot spännande 2010! </title>
          <description>&lt;p&gt;&lt;img src=&quot;http://fores.se/assets/51/godjul2009.jpg?1261493229&quot; border=&quot;0&quot; align=&quot;left&quot; style=&quot;margin-right:10px;&quot; /&gt;Tankesmedjan FORES önskar alla en God jul och ett spännande Nytt År!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2010 blir nog det mest spännande hittills; ett dramatiskt valår då vi lanserar &lt;strong&gt;tiotalet policystudier&lt;/strong&gt; och som avslutas med ett stort nytt klimatmöte i Mexiko. &lt;br /&gt;
Högst upp på agendan står idéer för hur de hundratusentals som står utanför arbetsmarknaden ska kunna komma tillbaka till jobb efter krisen.&lt;br /&gt;
Dessutom gör vi 2010 en särskild satsning för &lt;strong&gt;forskning och fakta om migration och integration&lt;/strong&gt;. Hos oss ska du kunna finna de faktagrundade svaren på frågor om invandringen du behöver i debatten. Som vanligt kommer vi &lt;strong&gt;lyfta fram de positiva exemplen&lt;/strong&gt;. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kommer också &lt;strong&gt;fortsätta följa de integritets- och frihetsfrågorna kopplade till nätet&lt;/strong&gt;, där vi varit en av de viktiga platser där detta diskuteras. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sist men inte minst laddar vi för det nya stora &lt;strong&gt;klimatmötet i Mexiko&lt;/strong&gt;. Redan i januari planerar vi att lansera ett policy paper med förslaget om &lt;strong&gt;ett Bretton Woods för klimatet&lt;/strong&gt;. I april håller vi en &lt;strong&gt;internationell vetenskaplig konferens om utsläppsmarknader&lt;/strong&gt;. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FORES har börjat bidra till att påverka diskussionen i Sverige, men det är bara början. &lt;br /&gt;
Vi håller dig uppdaterad med ny forskning, fakta och idédebatt! &lt;/p&gt;</description>
          <pubDate>Wed, 23 Dec 2009 20:00:00 GMT</pubDate>
          <guid>http://fores.se/om/vi-ser-fram-mot-spannande-2010/</guid>
          <link>http://fores.se/om/vi-ser-fram-mot-spannande-2010/</link>
        </item>
      
        <item>
          <title>2009: FORES genombrottsår</title>
          <description>&lt;p&gt;2009 FORES första fulla verksamhetsår. Vi släppte &lt;a href=&quot;/publikationer&quot;&gt;fem forskningsstudier&lt;/a&gt; och arrangerade &lt;a href=&quot;/seminarier&quot;&gt;tjugotalet seminarier och debatter&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klimatfrågan nådde sitt (anti-)klimax med det olyckliga &lt;a href=&quot;/cop15&quot;&gt;Köpenhamnsmötet&lt;/a&gt;, där FORES på plats skrev &lt;a href=&quot;/cop15/dn-debatt-de-lander-som-slapper-ut-mest-bor-bilda-eget-forum/&quot;&gt;om behovet av en ”klimatets IMF”&lt;/a&gt;, om att förhandla med färre länder och nya system för att köpa utsläppsminskningar i t ex Kina. &lt;br /&gt;
Under ett hårdnande debattklimat i integrationsfrågor försökte Fores &lt;a href=&quot;/migration&quot;&gt;utforska hur man kan lyckas med invandring och med Kanada som ett exempel&lt;/a&gt;. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FORES blev också tankesmedjan för att diskutera digitala fri- och rättigheter, med &lt;a href=&quot;/digitalisering&quot;&gt;uppmärksammade seminarier om bland annat Pirate Bay-målet&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annars präglades naturligtvis FORES av finanskrisen som diskuterades bland annat i Ekonomiklubben. Som ett motmedel mot krisen lyfte vi i samarbete med Företagarna fram &lt;a href=&quot;/entreprenorskap/sveriges-gnosjoomraden/&quot;&gt;var någonstans i Sverige det finns ”Gnosjöanda”&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt detta har speglats i hundratals tidningsartiklar, radio- och TV-program och bloggar.&lt;/p&gt;</description>
          <pubDate>Wed, 23 Dec 2009 18:00:00 GMT</pubDate>
          <guid>http://fores.se/om/2009-fores-genombrottsar/</guid>
          <link>http://fores.se/om/2009-fores-genombrottsar/</link>
        </item>
      
        <item>
          <title>Ny rapport om klimat och ekonomi i Kina</title>
          <description>&lt;p&gt;&lt;img src=&quot;/assets/46/P1040446_normal.JPG&quot;  alt='SEI 11/12 - Kalle' /&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Fredag den 11 december fick Fores besök av Klas Eklund (SEB), Helen Thai (SEI) och Kalle Halding (SEI) för att diskutera Kina, ekonomin och klimatet. Enligt en ny &lt;A HREF=&quot;http://www.sei-international.org/?p=publications&amp;amp;task=view&amp;amp;pid=1325&quot;&gt;rapport&lt;/A&gt; från SEI och China Economists 50 Forum har Kina potential att göra mycket mer för att världen ska nå målet om att begränsa temperaturökning till två grader.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Kinas förslag om 40-45% reduktion i karbonintensitet från 2005 till 2020 har blivit kritiserat därför det kan föra till en fördubbling av de kinesiska utsläppen av CO2. Men förslaget är inte något mindre ambitiöst än USA:s mål om en 17% reduktion av sina totala utsläpp. Kina har också satt mål om större reduktioner i sin inhemska planering. En bred omställning av ekonomin kommer att kosta pengar, man kan på lång sikt ge Kina ekonomisk vinst i form av investering i och produktion av grön teknologi och tjänster.&lt;/p&gt;

&lt;div style=&quot;width:425px;text-align:left;&quot; id=&quot;__ss_2698909&quot;&gt;&lt;a style=&quot;font:14px Helvetica,Arial,Sans-serif;display:block;margin:12px 0 3px 0;text-decoration:underline;&quot; href=&quot;http://www.slideshare.net/tankesmedjanfores/going-clean-the-economics-of-chinas-lowcarbon&quot; title=&quot;Going Clean – The Economics of China’s Low-carbon&quot;&gt;Going Clean – The Economics of China’s Low-carbon&lt;/a&gt;&lt;object style=&quot;margin:0px;&quot; width=&quot;425&quot; height=&quot;355&quot;&gt;&lt;param name=&quot;movie&quot; value=&quot;http://static.slidesharecdn.com/swf/ssplayer2.swf?doc=goingcleantheeconomicsofchinaslow-carbon-091211085221-phpapp02&amp;stripped_title=going-clean-the-economics-of-chinas-lowcarbon&quot; /&gt;&lt;param name=&quot;allowFullScreen&quot; value=&quot;true&quot;/&gt;&lt;param name=&quot;allowScriptAccess&quot; value=&quot;always&quot;/&gt;&lt;embed src=&quot;http://static.slidesharecdn.com/swf/ssplayer2.swf?doc=goingcleantheeconomicsofchinaslow-carbon-091211085221-phpapp02&amp;stripped_title=going-clean-the-economics-of-chinas-lowcarbon&quot; type=&quot;application/x-shockwave-flash&quot; allowscriptaccess=&quot;always&quot; allowfullscreen=&quot;true&quot; width=&quot;425&quot; height=&quot;355&quot;&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;div style=&quot;font-size:11px;font-family:tahoma,arial;height:26px;padding-top:2px;&quot;&gt;View more &lt;a style=&quot;text-decoration:underline;&quot; href=&quot;http://www.slideshare.net/&quot;&gt;presentations&lt;/a&gt; from &lt;a style=&quot;text-decoration:underline;&quot; href=&quot;http://www.slideshare.net/tankesmedjanfores&quot;&gt;tankesmedjanfores&lt;/a&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</description>
          <pubDate>Fri, 11 Dec 2009 21:07:25 GMT</pubDate>
          <guid>http://fores.se/miljo/ny-rapport-om-klimat-och-ekonomi-i-kina/</guid>
          <link>http://fores.se/miljo/ny-rapport-om-klimat-och-ekonomi-i-kina/</link>
        </item>
      
        <item>
          <title>Så kan FORES hjälpa dig i Köpenhamn</title>
          <description>&lt;p&gt;Efter en intensiv höst är klimatförhandlingarna framme vid det avgörande toppmötet i Köpenhamn. FORES är självklart på plats under veckan den 14-19 december. Vi kommer att särskilt noga bevaka utvecklingen när det gäller frågor vi lyft upp under hösten:&lt;/p&gt;

&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Hur byggs en global utsläppsmarknad?&lt;/strong&gt; Alla pratar om utsläppshandeln och den förväntas finansiera stora delar av klimatåtgärderna. Men förvånansvärt få diskuterar hur utsläppsmarknaderna ska konstrueras och hur priset på koldioxid ska sättas globalt. FORES släppte för ett år sedan en &lt;a href=&quot;http://www.fores.se/miljo/sa-kan-utslappsmarknader-fungera-battre/sa-kan-utslappsmarknaderna-fungera-battre-fores-studie-2009-1/&quot;&gt;studie om utsläppsmarknader&lt;/a&gt; av forskaren Niclas Damsgaard och &lt;a href=&quot;http://www.fores.se/miljo/hur-skapas-en-global-utslappshandel-video/&quot;&gt;i oktober samlade vi några av världens ledande experter på området för ett samtal om hur EUs och USAs utsläppsmarknader kan kopplas samman&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;CDM&lt;/strong&gt; -systemet för klimatinvesteringar utomlands har ifrågasatts från miljörörelsen. FORES studie av expertkonsulten Gabriella Larsson drar slutsatsen att CDM haft en positiv roll för klimatarbetet globalt. Men tiden för nuvarande regelverk håller på att rinna ut och Köpenhamnsmötet måste - för marknadens, utvecklingsländernas och klimatets skull - ta beslut om en fortsättning.  &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Ett Bretton Woods för klimatet&lt;/strong&gt; Om det ens blir något avtal i Köpenhamn blir det &lt;a href=&quot;http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/klimatmotet-pa-vag-mot-fiasko_3642943.svd&quot;&gt;med all sannolikhet inte de bindande åtaganden världen egentligen behöver&lt;/a&gt;. FNs förhandlingsmekanism för miljöfrågor har redan på förhand kört fast och måste nu reformeras. FORES förordar &lt;a href=&quot;http://www.fokus.se/2009/12/ett-bretton-woods-for-klimatet/&quot;&gt;en oberoende instans som följer upp utsläppsfördelningen och kontrollerar att ingen fuskar, ett miljöns Bretton Woods&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;

&lt;p&gt;Vi finns på plats och till hands för kommentarer och analyser på dessa områden men även allmänt kring konferensen och dess resultat. I bagaget har vi även med oss vår egen &lt;a href=&quot;http://www.fores.se/miljo/en-guide-till-kopenhamnsmotet/&quot;&gt;pocketguide till Köpenhamnsmötet&lt;/a&gt;, som beskriver nyckelfrågor och -personer, tidigare klimatmöten, stora aktörers ståndpunkter och det väntade resultatet. &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;På plats i Köpenhamn&lt;/strong&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href=&quot;http://fores.se/personal/martin-adahl&quot;&gt;Martin Ådahl&lt;/a&gt;, vd, +46 (0)73 088 52 61, martin.adahl@fores.se&lt;br/&gt;
&lt;a href=&quot;http://fores.se/personal/mattias-johansson&quot;&gt;Mattias Johansson&lt;/a&gt;, vice vd, +46 (0) 73 088 52 65, mattias.johansson@fores.se
&lt;a href=&quot;http://fores.se/personal/oskar-taxen&quot;&gt;Oskar Taxén&lt;/a&gt;, +46 (0) 73 088 52 62, oskar.taxen@fores.se&lt;br/&gt;
&lt;a href=&quot;http://fores.se/personal/gabriel-bergin&quot;&gt;Gabriel Bergin&lt;/a&gt;, +46 (0) 73 088 52 64, gabriel.bergin@fores.se&lt;/p&gt;</description>
          <pubDate>Fri, 11 Dec 2009 20:00:00 GMT</pubDate>
          <guid>http://fores.se/cop15/sa-kan-fores-hjalpa-dig-i-kopenhamn/</guid>
          <link>http://fores.se/cop15/sa-kan-fores-hjalpa-dig-i-kopenhamn/</link>
        </item>
      
        <item>
          <title>Frågor och svar</title>
          <description>&lt;h3&gt;&lt;a href=&quot;/cop15/fragor/bor-den-rika-varlden-frhandla-pa-egen-hand/&quot;&gt;Bör den rika världen förhandla på egen hand?&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Fråga&lt;/strong&gt;
Tidigare i höst förutspådde jag att de fattiga ländernas motivation till att underteckna ett nytt bindande gemensamt avtal är närmast obefintlig.  Är det inte både rimligt och logiskt att den rika världen blir sittande med Svarte Petter som en slags residual att lösa på egen hand?&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Svar&lt;/strong&gt;
Det beror också på vad man menar med fattiga länder - G77-gruppen framstår i Köpenhamn som allt mer splittrad. De flesta av de så kallade ö-staterna och vissa afrikanska länder börjar inse att de inte vinner så mycket - vare sig i klimathänseende eller rent finansiellt - på att Kina/Indiens hållning ska vara framträdande. De vill se action, och är då beredda på att ta sin del av arbetet. I en idealisk värld skulle detta innebära att de får pengar till klimatanpassningsåtgärder och använder dem till just detta. &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Men. Vi på Fores lutar allt mer åt att ett nytt format för klimatsamtalen skapas, där de 20 största ekonomierna och utsläpparna ombeds dra upp riktlinjerna för hur de ska få ned sina utsläpp och dessutom bidra till anpassningsåtgärder. Det skulle sannolikt vara det mest effektiva ur klimatsynpunkt. Köpenhamnssamtalen har om något visat på svårigheten och icke-framkomligheten i att ha en FN-ram för en så pass omfattande och viktig ekonomisk-politisk förhandling. &lt;/p&gt;  

&lt;p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;

&lt;h3&gt;&lt;a href=&quot;/cop15/fragor/hur-liberala-ar-fores/&quot;&gt;Hur liberala är FORES?&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Fråga&lt;/strong&gt;
Intressant att en &amp;#8220;liberal&amp;#8221; tankesmedja propagerar för att 2/3 av världen är inte bör återvända till en MULTILATERALT FN-KONGRESS. Ja, varför tågade Afrika ut?! Är det bara mer pengar de fattiga vill ha?
Er rapportering är inte bara vinklad till att osynliggöra viktiga faktorer för att driva er egen agenda utan totalt orelevant!&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Tack för att ni i era ord har bevisat ryktet; att Fores är en kapitalistisk, nyliberal tankesmeda med VITHET på schemat.&lt;/p&gt;  

&lt;p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;

&lt;h3&gt;&lt;a href=&quot;/cop15/fragor/vilket-land-r-mest-pdrivande-i-klimatfrgan-och-varfr/&quot;&gt;Vilket land är mest pådrivande i klimatfrågan och varför?&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Fråga&lt;/strong&gt;
Vilket land är mest pådrivande i klimatfrågan och varför?&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Svar&lt;/strong&gt;
Det beror lite på vilken fråga förhandlingarna berör. När det gäller finanseringsfrågor är det flera röster som gör sig hörda, medan avskogningsdebatten mest förs mellan stater som är direkt berörda. &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Här i COP 15 har Danmark en mycket framträdande roll, då de fungerar som värdar för konferensen och ser till att deras föreslagna mötesagenda följs, att frågor lyfts ut för att lösas separat i mindre informella grupper innan de åter tas upp i plenum, liksom för att författa förslag till förhandlingstexter och vara redaktionskommitte för desamma. 
Sverige har en stor paviljong inuti Bella Center som används för att samordna EU:s olika positioner, vilket gör att svenskar ses springa omkring i stort sett överallt där det sker formella eller informella diskussioner. Och USA verkar ha satsat stort i år, med stor delegation på plats, flera sido-event och separata presskonferenser (John Kerry ska hålla en 15.30 idag) liksom en president på väg in till högnivå-delen på fredag. 
Kina har också ökat sin närvaro i samtalen, vilket dock fick en olustig vändning igår då man av allt att döma orkestrerade ett protestavbrott i förhandlingarna från G77-gruppens sida (som egentligen bestod av att ett antal afrikanska delegationer lämnade bordet - flera andra fattiga länders företrädare satt kvar).&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;I övrigt vill Storbritannien visa framfötterna, liksom Spanien som blivande EU-ordförande. Sudan har en tätposition såsom ordförandeland för G77, och Bangladesh är en viktig part då landet samlat ett antal länder som direkt utsätts för klimatförändringarna (så kallade Vulnerable states). Sedan brukar mötena i sig skapa nya frontfigurer, som exempelvis Tongas president i Poznan förra året som höll ett briljant och gripande tal om hur hans nation praktiskt taget sjunker i havet för varje år till följd av klimatförändringarna. Vi hoppas på fler sådana framträdanden i år!&lt;/p&gt;  

&lt;p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;

&lt;h3&gt;&lt;a href=&quot;/cop15/fragor/vad-hnder-om-inget-avtal-uppns-i-kpenhamn/&quot;&gt;Vad händer om inget avtal uppnås i Köpenhamn?&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Fråga&lt;/strong&gt;&lt;br/&gt;
Vad händer om inget avtal uppnås i Köpenhamn?&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Svar&lt;/strong&gt;&lt;br/&gt;
Man kan väl säga som så att något slags &amp;#8216;avtal&amp;#8217; kommer världens ledare att träffa i Köpenhamn. Det är själva innehållet i det som blir avgörande för hur detta &amp;#8216;avtal&amp;#8217; ska värderas. Som läget ser ut idag, tisdag, tyder det mesta på att man här i Köpenhamn fattar ett nytt rambeslut om själva agendan för de internationella klimatsamtalen. Sedan kommer kommande möten/COPs att utgå från den och fylla den med innehåll. Något avtal med internationellt bindande utsläppsnivåer respektive  fastställda belopp för överföring mellan rika och fattiga länder känns just nu  - tyvärr - avlägset.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Om det mot förmodan inte blir något avtal alls, alltså inte ens den mjukare formen av politisk överenskommelse, så ligger hela klimatförhandlingen illa till för då är all god vilja borta. Allvarliga konflikter kommer att ha uppstått, sannolikt mellan USA och Kina, som kommer följa med en längre tid. &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;En risk är att hela förhandlingen då går i stå, ungefär där WTO ligger nu om frihandeln. Mest sannolikt är dock att man tvingas börja om från början (nästan) under nästa klimatkonferens i Mexico City om ett år under det som kommer kallas COP16 (Conference of the Parties 16, Köpenhamn är COP15). Samma problem kommer gälla då som nu, men sannolikt med svagare mandat för Obama. Mexikokonferensen har dock redan en tung uppgift om Köpenhamn går i lås att reda ut hur allt ska bli praktisk verklighet. Hela klimatarbetet förskjuts många år fram i tiden.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Men som sagt, det blir ganska säkert någon slags svagt avtal ändå.&lt;/p&gt;  

&lt;p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;

&lt;h3&gt;&lt;a href=&quot;/cop15/fragor/vilka-ambitionsniver-r-tongivande-i-diskussionerna/&quot;&gt;Vilka ambitionsnivåer är tongivande i diskussionerna?&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Fråga&lt;/strong&gt;&lt;br/&gt;
Vilka ambitionsnivåer är tongivande i diskussionerna? Att nå (tillbaka) till 300-350 ppm CO2 i atmosfären eller bara att bromsa uppvärmningen lite?&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Svar&lt;/strong&gt;&lt;br/&gt;
Ambitionerna är ju i något slags ideal-scenario att uppnå IPCCs mål
och sänka nivåerna rejält. Men det är politiker som avgör vart det
hela bär hän, och det är det som denna vecka ska utvisa. Tendensen
nu är att det blir en försiktig målformulering på fredag kväll/
natt som de vill kunna skruva upp vartefter. Å andra sidan kan Obamas
senarelagda ankomst hit tyda på att något mer kraftfullt kan ske
(även om han ej kommer att kunna ha kongressens mandat för det, vad
det verkar). Vi vet mer säkert svar i slutet av veckan - hör gärna
av dig på nytt då!&lt;/p&gt;  

&lt;p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;

&lt;h3&gt;&lt;a href=&quot;/cop15/fragor/vem-ar-yvo-de-boer/&quot;&gt;Vem är Yvo de Boer?&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Fråga&lt;/strong&gt;&lt;br/&gt;
Bland namnen på alla som har centrala roller i Köpenhamn dyker hela tiden en viss Yvo de Boer upp. Vem är det? &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Svar&lt;/strong&gt;&lt;br/&gt;
Yvo de Boer är holländare och chef för FN:s egna klimatkonferensorgan UNFCCC (United nations framwork convention and climate change) sedan 2006. Tidigare har han rådgivit EU i framtagandet av positioner inför klimatförhandlingar och lett olika delegationer i UNFCCC-förhandlingar. Som chef för UNFCCC är hans främsta uppgift att samordna konventionens alla parter - något som förstås blir extra viktigt under ett COP-möte när allt ska falla på plats. &lt;/p&gt;  

&lt;p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;</description>
          <pubDate>Thu, 10 Dec 2009 15:01:26 GMT</pubDate>
          <guid>http://fores.se/cop15/fragor/</guid>
          <link>http://fores.se/cop15/fragor/</link>
        </item>
      
        <item>
          <title>Connie Hedegaards öppningstal</title>
          <description>&lt;p&gt;&lt;object width=&quot;560&quot; height=&quot;340&quot;&gt;&lt;param name=&quot;movie&quot; value=&quot;http://www.youtube.com/v/jdxc98aBgcI&amp;amp;hl=sv_SE&amp;amp;fs=1&amp;amp;rel=0&quot;&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name=&quot;allowFullScreen&quot; value=&quot;true&quot;&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name=&quot;allowscriptaccess&quot; value=&quot;always&quot;&gt;&lt;/param&gt;&lt;embed src=&quot;http://www.youtube.com/v/jdxc98aBgcI&amp;amp;hl=sv_SE&amp;amp;fs=1&amp;amp;rel=0&quot; type=&quot;application/x-shockwave-flash&quot; allowscriptaccess=&quot;always&quot; allowfullscreen=&quot;true&quot; width=&quot;560&quot; height=&quot;340&quot;&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;/p&gt;

&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;&lt;a href=&quot;http://www.kemin.dk/Documents/COP15/COP15-president_opening-speech_061209.pdf&quot;&gt;Läs talet&lt;/a&gt; (pdf, 29kb)&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;</description>
          <pubDate>Thu, 10 Dec 2009 13:05:00 GMT</pubDate>
          <guid>http://fores.se/cop15/connie-hedegaards-oppningstal/</guid>
          <link>http://fores.se/cop15/connie-hedegaards-oppningstal/</link>
        </item>
      
        <item>
          <title>Vad betyder arbetslinjen för 80- och 90-talisterna?</title>
          <description>&lt;p&gt;FORES seminarium den 8 december om arbetslinjens betydelse för 80- och 90-talisterna inleddes av den amerikanske journalisten Ron Alsop. Han är före detta redaktör vid Wall Street Journal och har skrivit en rad böcker om ledarskapsutveckling och managamenttrender. Alsops senaste bok, The Trophy Kids Grow Up, handlar om hur 80- och 90-talisternas vanor och ideal kommer att förändra arbetsmarknaden som vi känner den. Alsop kallar dem The Millennials.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&amp;#45; Deras syn på arbetet och på sina karriärer och möjligheter skiljer sig markant åt från tidigare generationer. Vi ser här unga människor som tror mycket på sig själva och sina mål, som har lätt för att ta till sig och använda modern teknik och som inte kommer att stanna mer än 2-3 år i taget på ett jobb eller en befattning innan de drar vidare, berättade Alsop för de 40-talet åhörare som sökt sig till FORES.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&amp;#45; Samtidigt är de sedan spädbarnsåldern omhuldade av sina föräldrar och har gått igenom livet utan att behöva utsättas för några egentliga kriser eller tvära kast i tillvaron. Detta gör att de i dagsläget inte framstår som några starka ledartyper eller drivna entreprenörer – de efterfrågar konstant feedback och utvärdering av sitt arbete och de är helt enkelt rädda att misslyckas och icke-benägna att exponera sig för risker, sade Alsop.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Efter Alsops bokpresentation vidtog ett panelsamtal mellan författaren och kolumnisten Niklas Ekdal, Svenskt Näringslivs arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson och riksdagsledamoten Annie Johansson (C).
Panelen tyckte samtliga att Alsops bok lyfte fram flera intressanta analyser av de årskullar som har eller är på väg att komma in på arbetsmarknaden. Men de såg inte lika tydliga trender i Sverige ännu i som vad Alsop funnit i USA.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&amp;#45; Flera arbetsgivare har dock behövt uppgradera sitt arbete för att ge särskilt yngre medarbetare mer och regelbunden feedback. Men de allra flesta märker ju också att detta leder till att deras anställda presterar bättre resultat, sade Patrik Karlsson.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Niklas Ekdal, som skrev en uppmärksammad kolumn i DN i juli 2009 om ungas ideal och hur det påverkat arbetslösheten, menade att yngres syn på arbete också formades av deras övriga möjligheter i samhället.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&amp;#45; De tror å ena sidan mycket på sig själva, men vet å andra sidan att de har svårt att få ett fast jobb. Utan detta får de heller inga lån till att köpa bostäder eller några möjligheter att bygga upp en egen förmögenhet. Många har också nu fått se hur deras föräldrar, trots flera år på samma arbetsplats, fått gå från sina jobb. Då finns det ingen anledning för dem att bygga upp en stark lojalitet mot sina eventuella arbetsgivare.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Annie Johansson, född 1985 och som själv kände igen sig i mycket av Alsops beskrivningar av The Millennials, menade att hennes generation visserligen var flexibelt inställda men helst av allt ville ha en fast anställning.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&amp;#45; Visserligen är dessa ungdomar beredda på att ta såväl projekt- som timanställningar och tillfälliga jobb, och kan till och med trivas bra med denna rörliga situation. Men det är ju ändå ett fast jobb de eftersträvar, just för att kunna på allvar bygga upp sina liv och en egen trygghet. För att få fler unga i jobb tror jag för min del på en kombination av att satsa på lärlingsplatser, att titta mer på modeller för att sänka ingångslönerna och på att förändra arbetsrätten som diskriminerar ungas chanser att stanna kvar och utvecklas på en arbetsplats.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Se seminariet:&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;embed src=&quot;http://blip.tv/play/gflGgbX2egA&quot; type=&quot;application/x-shockwave-flash&quot; width=&quot;600&quot; height=&quot;365&quot; allowscriptaccess=&quot;always&quot; allowfullscreen=&quot;true&quot;&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Se artiklar och blogginlägg om seminariet här:&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://www.dn.se/opinion/signerat/ungdomar-alla-kan-inte-vara-lucia-1.1010496&quot;&gt;Rikard Westerbergs kolumn i DN&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://evawesterberg.blogspot.com/2009/12/trofebarnen-vaxer-upp.html&quot;&gt;Ewa Westerberg blogginlägg&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://lundqvist-ingrid.blogspot.com/2009/12/nya-stjarnor-i-cuf-gor-mig-harligt.html&quot;&gt;Ingrid Lundqvists blogginlägg&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://blogg.alexanderwoodhouse.se/2009/12/trophy-kids.html&quot;&gt;Alexander Woodhouse blogginlägg&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://www.dn.se/opinion/kolumner/generation-t-1.1014045&quot;&gt;Niklas Ekdals kolumn i DN&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Se www.thetrophykids.com för mer information om Ron Alsops bok The Trophy Kids Grow Up.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Alsops bokpresentation för FORES kan laddas ned här:&lt;/p&gt;</description>
          <pubDate>Tue, 08 Dec 2009 10:00:00 GMT</pubDate>
          <guid>http://fores.se/entreprenorskap/vad-betyder-arbetslinjen-for-80-och-90-talisterna/</guid>
          <link>http://fores.se/entreprenorskap/vad-betyder-arbetslinjen-for-80-och-90-talisterna/</link>
        </item>
      
        <item>
          <title>Inget land är immunt mot det som hänt i Schweiz</title>
          <description>&lt;p&gt;Har du någon gång blickat ut snett nordöst från Medborgarplatsen i Stockholm ser du i förgrunden minareten från Stockholms Moské, elegant tillbyggd till Ferdinand Bobergs orientaliserande kraftsstation från 1903, och tornande snett över den syns Katarina Kyrkas vackra torn, så att de båda ligger sida vid sida. Det ser så harmoniskt ut som om det alltid varit så, en naturlig del av Stockholms nordeuropeiska statsmiljö sedan århundraden.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;I Schweiz har en majoritet av de röstande i en folkomröstning nu dömt detta vara inte bara fult eller förkastligt utan förbjudet i lag. Även om många som läser detta är upprörda tror jag tyvärr inte det tränger in bland alla hur allvarligt det som hänt är. Inte ens om man tänker igenom vilka schweiziska ordningskommittéer som ska bedöma hur ett torn ska se ut för att vara minaret eller inte. Inte ens om man tänker på hur affischerna för minaretmotståndarna visade minareter som missiler.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;För att förstå vad det handlar om, tänk dig att en majoritet schweizare istället förbjudit stora Davidsstjärnor på synagogor. Det är inte så många årtionden sedan som Europa var precis där.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Eller att en turkisk folkomröstning förbjudit kyrktorn.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Religionsfrihet, och religionstolerans, är något vi i vår del av världen har kämpat för åtminstone sedan 30-åriga kriget i början av 1600-talet. Det är bland annat därför som alla fungerande demokratier har maktdelning av den typ Montesquieu lanserade på 1700-talet, för att en majoritet inte kan rösta borta en minoritets mänskliga och medborgerliga rättigheter, därför att fundamenten för det demokratiska samtalet, för demokratins funktionssätt, rycks undan om man försöker kväsa religions- och åsiktsfrihet.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Ironiskt nog är Schweiz just ett sådant land där man kämpat för just åsikts- och religionsfrihet särskilt länge. Jean-Jacques Rousseau brukade insistera på att han var medborgare i den fria kantonen Genève (en kanton som också i söndags röstade mot förbudet i folkomröstningen). Till Schweiz flydde man för åsikts- och religionsfrihet. Decentralisering och just folkomröstningar skulle i det moderna Schweiz garantera att ingen förtrycktes.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Nu måste det ske en konstitutionell debatt i Schweiz. Folkomröstningsinstrumentet i Schweiz har spårat ur, ett sätt för populister att  med bara 50 000 underskrifter som grund skapa extrem opinion kring sin politiska agenda, vare sig det är vänstern som vill avveckla försvaret eller högerextrema nu. En minoritet röstar och en majoritet drabbas.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Folkomröstningen handlar för övrigt inte om att nå något konkret resultat, bara om att bete sig svinaktigt mot muslimer och få dem att inte känna sig hemma på grund av sin tro. Minareter i schweiziska städer är beroende av statsbyggnadsnämnder precis som i Sverige. Böneutrop görs inte i Schweiz lika lite som i Sverige. Som en klok ledare i Dagens Nyheter påpekar så är det demokratisk ”mainstream-islam” som knyter an till riktiga moskéer med minareter. Fundamentalism och extremism inom islam, precis som inom kristendomen, söker sig tvärtom till alternativa lokaler, ofta källare, i fundamentalistisk islams fall de beryktade källarmoskéerna. Deras världsbild av att alla är mot dem, bekräftas bara av folkomröstningen.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Förvänta er för övrigt inte att extremister i Mellanösterns diktaturer kommer att bli lika upphetsade av detta, högst reella hot mot dem de kallar trosbröder, som de var av Muhammedbilderna. Dels tjänar det just nu inte samma syfte för respektive diktator. Dels delar fundamentalisterna i själva verket många konservativa värderingar med de schweiziska extremisterna, och att man förföljer en annan religion i sitt land förvånar dem nog mindre än att pressfriheten i väst kan löpa amok.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Inget land är immunt mot det som hänt i Schweiz. Länder som en gång var kända för tolerans, som Danmark och Holland, kan sluta sig i navelskådande nationalism, om inte modiga offentliga personer säger ifrån. Frankrike kallade sig en gång ”terre d’acceuil”, ”mottagande/välkomnande mark” (vilket Frankrike också var för t ex Nicolas Sarkozys far ungraren Paul Sarközy, och hans mors judiska familj från Saloniki). Tyvärr minns knappast någon det nu, eftersom man inte försvarat och förvaltat dessa värden, såsom i Kanada eller USA.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Som i många andra fall började började den schweiziska högerextremismen i liten skala, som ett slags variant av Ian Wachtmeister. Miljardären Christoph Blocher var först landets drivande EU-motståndare och spelade till en början en undanskymd roll i det traditionellt liberala Folkpartiet SVP. Men från EU-motstånd fokuserade Blocher sedan sitt främlingshat på invandrare, som Schweiz haft många, men litet politiskt intresse av.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Gradvis tog Blocher över SVP, och dominerade snart även dess franskspråkiga gren UDC. Som på så många andra ställen i Europa fick han utrymme eftersom de etablerade partiernas politiker var fega, och eftersom de flesta andra partier satt tråkiga breda koalitioner, så att SVP/UDC blev enda outsidern. Till slut blev SVP/UDC landets största parti och Blocher till och med inrikesminister 2004-2007. Partiet använder sig nu alltmer öppet av rasistiska affischer, med vita får som sparkar ut ett svart får, med svarta händer som girigt greppar efter schweiziska pass och nu senast minareter som missiler. Lagar mot rasism, och författningsdomstolen, tycks inte hänga med.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Idag är många schweizare djupt sårade. I de fransktalande kantonerna talas redan om att landet ”smutsats ned” av folkomröstningen. Och visst kan de som jag själv, som älskar Valais, Raclette, alpkor, chalets, Schwitzerdütsch, Rivella och Ragusa, inte annat än sörja. Och visst kommer svenskar de närmaste veckorna råka ut för arga påhopp utomlands, för vår galna minaretlag. Men det är en bra påminnelse att även vi kan trilla dit, om vi inte ser upp.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Martin Ådahl,vd, tankesmedjan FORES&lt;/p&gt;</description>
          <pubDate>Mon, 30 Nov 2009 17:00:00 GMT</pubDate>
          <guid>http://fores.se/debatt/inget-land-ar-immunt-mot-det-som-hant-i-schweiz/</guid>
          <link>http://fores.se/debatt/inget-land-ar-immunt-mot-det-som-hant-i-schweiz/</link>
        </item>
      
        <item>
          <title>Köpenhamnsbloggen</title>
          <description>&lt;h3&gt;&lt;a href=&quot;/cop15/avtalet-ar-klart-och-redan-tickar-klockan-for-mexiko/&quot;&gt;”Avtalet” är klart – och redan tickar klockan för Mexiko&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;&lt;span class=&quot;datum&quot;&gt;2009-12-19&lt;/span&gt;&lt;/h3&gt;

&lt;p&gt;Nu, tidigt på morgonen efter att protesterande nationer fått sitt, blev det till sist färdigt, Köpenhamnsavtalet. I centrum står den överenskommelse Obama, Kina med flera slöt igår.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Det bästa omdömet om den nya Köpenhamnsöverenskommelsen gav Barack Obama själv när han fick frågan om vem som skulle skriva under avtalet sedan han åkt hem: &amp;#8220;jag vet inte ens om det måste vara någon som skriver under, det är ju inget bindande avtal&amp;#8221;. Någon kommer skriva under, men nej det är inte mycket till avtal. Fredrik Reinfeldt var tydligare i sin analys – ”besvikelse”.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://fores.se/cop15/avtalet-ar-klart-och-redan-tickar-klockan-for-mexiko&quot;&gt;Läs mer&amp;#8230;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;  

&lt;h3&gt;&lt;a href=&quot;/cop15/fredag-kvall-i-kopenhamn-nu-ar-det-obama-som-bar-cop15-pa-sina-axlar/&quot;&gt;Fredag kväll i Köpenhamn: Nu är det Obama som bär COP15 på sina axlar&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;&lt;span class=&quot;datum&quot;&gt;2009-12-18&lt;/span&gt;&lt;/h3&gt;

&lt;p&gt;Bella Center går knappt att känna igen från i måndags. Då köade miljöaktivister, näringslivsrepresentanter, politiker och journalister framför dörren, stimmade omkring i lokalerna, organiserade hundratals seminarier, iscensatte protester – fulla av energi. Nu är aktivisterna portade, stora delarna av centret är öde och de som är kvar flockas nära plenisalen och Bella-hotellets innersta mötesrum och väntar och väntar, med lätt böjda, trötta huvuden, dämpade röster. Ingen följer själva kongressen där ordförande klubbar igenom procedurpunkter.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://fores.se/cop15/fredag-kvall-i-kopenhamn-nu-ar-det-obama-som-bar-cop15-pa-sina-axlar&quot;&gt;Läs mer&amp;#8230;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;  

&lt;h3&gt;&lt;a href=&quot;/cop15/fredag-lunch-i-kopenhamn-obama-in-the-house-for-fagert-tal-utan-nyheter/&quot;&gt;Fredag lunch i Köpenhamn: Obama in the house för fagert tal utan nyheter&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;&lt;span class=&quot;datum&quot;&gt;2009-12-18&lt;/span&gt;&lt;/h3&gt;

&lt;p&gt;Så landade han till sist i snömodden, USA:s president Barack Obama, för omedelbar transport till Bella Center och direkt in i samtal med Kinas premiärminister Wen Jibao. Som Fores propagerat för hela veckan är det mellan dessa enorma ekonomier och utsläppsländer som låsningarna måste dyrkas upp. EU-ordföranden Fredrik Reinfeldt gjorde ett tappert försök att föra länderna samman efter gårdagskvällens middag med Drottning Margrethe, men detta ledde tyvärr ingen vart. &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://fores.se/cop15/fredag-lunch-i-kopenhamn-obama-in-the-house-for-fagert-tal-utan-nyheter/&quot;&gt;Läs mer&amp;#8230;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;  

&lt;h3&gt;&lt;a href=&quot;/cop15/dn-debatt-de-lander-som-slapper-ut-mest-bor-bilda-eget-forum/&quot;&gt;DN Debatt: ”De länder som släpper ut mest bör bilda eget forum”&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;&lt;span class=&quot;datum&quot;&gt;2009-12-18&lt;/span&gt;&lt;/h3&gt;

&lt;p&gt;Köpenhamnsmötet går mot sina sista skälvande timmar och ett kraftfullt avtal ter sig allt mer avlägset. Varför gick det snett i Köpenhamn och hur ska vi gå vidare till Mexico City? Vad för åtgärder och nya institutioner behövs egentligen för att klara av den här krisen? Om det skriver idag FORES vd och vice vd Martin Ådahl och Mattias Johansson på DN Debatt.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://www.dn.se/opinion/debatt/de-lander-som-slapper-ut-mest-bor-bilda-eget-forum-1.1015751&quot;&gt;Läs hela artikeln på DN.se här.&lt;/a&gt; &lt;/p&gt;  

&lt;h3&gt;&lt;a href=&quot;/cop15/torsdag-eftermiddag-i-kopenhamn-tva-spar-till-sist-men-usa-haller-fast-vid-insynskrav/&quot;&gt;Torsdag eftermiddag i Köpenhamn: Två spår till sist, men USA håller fast vid insynskrav&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;&lt;span class=&quot;datum&quot;&gt;2009-12-17&lt;/span&gt;&lt;/h3&gt;

&lt;p&gt;Förhandlingarna rullade igång igen under torsdagen, med vissa eftergifter till u-länderna och därmed också till Kina. De två informella arbetsgrupper som tillsattes var i sig ett sätt från Lars Lökke Rasmussen att tillmötesgå G77-gruppen. Dessa vägrade ge upp en avtalsform till 2020 som byggde på Kyotos bindande mekanism och fick därmed sin grupp för det. Och utöver det skulle den andra gruppen hitta texter kring hur man efter 2020 skulle finna sätt att övervaka och verifiera utsläppen för alla länder. Internationell media tolkar detta redan som att utvecklingsländerna – och Kina – drar det längsta strået i Köpenhamn. Det är svårt att sia om vad dessa grupper kommer fram till och hur det påverkar den slutliga texten. Först sent i natt är båda gruppernas ståndpunkter avrapporterade – sedan börjar kanske slutronden för stats- och regeringscheferna.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://www.fores.se/cop15/torsdag-eftermiddag-i-kopenhamn-tva-spar-till-sist-men-usa-haller-fast-vid-insynskrav&quot;&gt;Läs mer&amp;#8230;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;  

&lt;h3&gt;&lt;a href=&quot;/cop15/torsdag-formiddag-i-kopenhamn-uppgivna-suckar-och-desperata-danskar/&quot;&gt;Torsdag förmiddag i Köpenhamn: Uppgivna suckar och desperata danskar&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;&lt;span class=&quot;datum&quot;&gt;2009-12-17&lt;/span&gt;&lt;/h3&gt;

&lt;p&gt;Ett slags aura av uppgivenhet var det första som mötte en i Bella Center på torsdagen. Nattens långa tragglanden i formella och informella grupper samt inom EU, G77 och andra delegationer ledde av allt att döma ingenstans. Istället börjar det sippra ut uttalanden och anonyma citat av officiella representanter om att det inte kommer att gå att sy ihop någon bred överenskommelse alls.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://fores.se/cop15/torsdag-formiddag-i-kopenhamn-uppgivna-suckar-och-desperata-danskar/&quot;&gt;Läs mer&amp;#8230;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;  

&lt;h3&gt;&lt;a href=&quot;/cop15/fragor/hur-liberala-ar-fores/&quot;&gt;Hur liberala är FORES?&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;&lt;span class=&quot;datum&quot;&gt;2009-12-16&lt;/span&gt;&lt;/h3&gt;

&lt;div&gt;&lt;strong&gt;Recursion error: already rendering the `extended&amp;#8217; part.&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;  

&lt;h3&gt;&lt;a href=&quot;/cop15/onsdag-i-kopenhamn-hall-ogonen-pa-pucken/&quot;&gt;Onsdag i Köpenhamn: Håll ögonen på pucken&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;&lt;span class=&quot;datum&quot;&gt;2009-12-16&lt;/span&gt;&lt;/h3&gt;

&lt;p&gt;Det blev en turbulent inledning på förhandlingarna under högnivåveckans tredje dag vid COP15. Connie Hedegaard hoppade av som mötesordförande och lämnade över till sin statsminister (men inte partikamrat) Lars Lökke Rasmussen. Danskarna försökte prata bort detta med argumentet att det är rimligt att en premiärminister tar över klubban när uppemot 130 stats- och regeringschefer finns i salen för att representera sina länder i slutförhandlingarna. Men det anses vara sällsynt att ett ordförandebyte sker så sent in i arbetet. Sannolikt föll Hedegaard på att hon förde fram ett textförslag tidigare på morgonen som G77-gruppen kände gått för långt och var för avlägset från deras utgångspunkter.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://fores.se/cop15/onsdag-i-kopenhamn-hall-ogonen-pa-pucken&quot;&gt;Läs mer&amp;#8230;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;  

&lt;h3&gt;&lt;a href=&quot;/cop15/martin-adahl-i-studio-ett-fran-cop15/&quot;&gt;Martin Ådahl i Studio Ett från COP15&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;&lt;span class=&quot;datum&quot;&gt;2009-12-16&lt;/span&gt;&lt;/h3&gt;

&lt;p&gt;På onsdagen medverkade Martin Ådahl i P1-programmet &lt;a href=&quot;http://www.sr.se/sida/default.aspx?ProgramId=1637&quot;&gt;Studio Ett&lt;/a&gt;, direkt från COP15 i Köpenhamn. Martin deltog i en diskussion med Lars Igeland från Jordens Vänner kring vart förhandlingarna är på väg och vilka knäckfrågor som är svårast att lösa.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://www.sr.se/webbradio/?Type=db&amp;amp;Id=2108804&quot;&gt;Lyssna direkt på inslaget här&amp;#8230;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;  

&lt;h3&gt;&lt;a href=&quot;/cop15/john-kerrys-tal-till-cop15/&quot;&gt;John Kerrys tal till COP15&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;&lt;span class=&quot;datum&quot;&gt;2009-12-16&lt;/span&gt;&lt;/h3&gt;

&lt;p&gt;På onsdagen kom senator John Kerry till COP15 och Bella Centre för att ge sin, och den amerikanska senatens, syn på förhandlingarna så här långt. Talet präglades av en försiktig optimism och framåtblickande. Även om det inte blir ett bindande internationellt avtal denna vecka har många saker som verkade omöjliga bara för något år sedan nu infriats och Kerry trodde att den amerikanska senaten skulle kunna anta en progressiv lag för klimatet i juni, juli nästa år. &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Kerry uppmanade vidare klimatskeptikerna, som han kallade &amp;#8220;Wannabe-Clouseaus&amp;#8221; med anledning av den senaste tidens vinklade detektivarbete mot forskarvärlden, att antingen &amp;#8220;prove us wrong or stand down&amp;#8221;. Det finns inte längre tid att förneka akademins konsensus. Det är dags att handla.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://fores.se/cop15/john-kerrys-tal-till-cop15&quot;&gt;Se hela talet här.&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;  

&lt;h3&gt;&lt;a href=&quot;/cop15/side-event--what-the-private-sector-needs-from-copenhagen-to-enable-finance-to-flow/&quot;&gt;”What the private sector needs from Copenhagen to enable finance to flow to low-carbon technology” - Referat från Side event&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;&lt;span class=&quot;datum&quot;&gt;2009-12-16&lt;/span&gt;&lt;/h3&gt;

&lt;p&gt;Hur ska det bli kronor och ören, dollar och euro, av alla löften i Köpenhamn? Om det handlade seminariet ”What the private sector needs from Copenhagen to enable finance to flow to low-carbon technology” på tisdagskvällen.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Det var sannolikt Köpenhamnsmötets bästa seminarium. Sent på kvällen, ingen Al Gore, ett tjugotal åhörare medan nattmanglingarna pågick. Men det handlade om det kanske viktigaste vid sidan av själva taket på koldioxid – hur detta tak ska omsättas i koldioxidmarknader. Med på seminariet fanns de experter som kunde reda ut de finansiella flödena bakom löftena.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Tyvärr började även detta seminarium i fel ända.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Alla diskussioner i Köpenhamn börjar tyvärr i fel ända. Man talar vitt och brett om något man inte kan veta, nämligen hur mycket
klimatomställningen kommer kosta. Sedan föreslår man att det offentliga ska stå för en viss summa (kanske 50 miljarder dollar om året), och ännu mer diffust att det privata ska stå för resten (50 miljarder till).&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;side-event--what-the-private-sector-needs-from-copenhagen-to-enable-finance-to-flow&quot;&gt;Läs mer&amp;#8230;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;  

&lt;h3&gt;&lt;a href=&quot;/cop15/carlgren-i-kpenhamn-let-this-be-the-hall-where-we-agree/&quot;&gt;Carlgren i Köpenhamn: Let this be the hall where we agree!&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;&lt;span class=&quot;datum&quot;&gt;2009-12-16&lt;/span&gt;&lt;/h3&gt;

&lt;p&gt;Miljöminister Andreas Carlgren höll vid 13.40 på onsdagen sitt tal under COP15:s högnivådel. Med tydlig udd mot främst Kina betonade Carlgren EU:s vilja att höja sitt utsläppsbud till 30% om andra parter band sig för att göra jämförbara åtaganden.  &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Madam President, distinguished delegates. Speaking on behalf of the European Union and its Member States. &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;The first UN Conference on Human Environment was held in my Swedish hometown Stockholm in 1972. At the conference India’s Prime Minister Indira Gandhi raised the question: “Are not poverty and need the greatest polluters?”  &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Mrs. Gandhi confronted the world with the fact that poverty is both major cause and consequence of environmental degradation. &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;The world has come a long way since 1972, but we have not been able to respond to that challenge. We can not tackle hunger, disease and poverty unless we also provide people with a healthy ecosystem where economies can grow. Hunger, disease and poverty will never be defeated in a world where global warming goes above 2 degrees Celsius.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://fores.se/cop15/carlgren-i-kpenhamn-let-this-be-the-hall-where-we-agree&quot;&gt;Se hela talet här.&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;  

&lt;h3&gt;&lt;a href=&quot;/cop15/tisdag-i-kopenhamn-panta-rei-utom-koerna/&quot;&gt;Tisdag i Köpenhamn: Panta rei (utom köerna)&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;&lt;span class=&quot;datum&quot;&gt;2009-12-15&lt;/span&gt;&lt;/h3&gt;

&lt;p&gt;I Köpenhamn besannas just nu Herakleitos devis panta rei - allt flyter när det gäller klimatförhandlingarna. Danska klimatministern, tillika EU:s blivande klimatkommissionär, Connie Hedegaard, har onekligen en tuff uppgift framför sig denna vecka.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Efter gårdagens fem timmar långa halt i förhandlingarna på grund av G77-ländernas protest gick det trögt att komma framåt under måndagskvällen. Nattens manglingar i informella grupper kring ett flertal frågor – finansieringsmodellerna, avskogningen, Kyoto-protokollets fortsatta existens med mera – hade inte lett till några större förändringar när Hedegaard summerade läget vid tisdag lunch. Hur ska det omtalade dukade bordet se ut när stats- och regeringscheferna ska börja slutbehandlingen på torsdag? Vilken slutspels-plan kan Hedegaard lägga fram till dem?&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://fores.se/cop15/tisdag-i-kopenhamn-panta-rei-utom-koerna&quot;&gt;Läs mer&amp;#8230;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;  

&lt;h3&gt;&lt;a href=&quot;/cop15/rapport-fran-klimaforum-09/&quot;&gt;Rapport från Klimaforum 09&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;&lt;span class=&quot;datum&quot;&gt;2009-12-15&lt;/span&gt;&lt;/h3&gt;

&lt;p&gt;Vid sidan av det officiella COP15 inne på Bella Center förs den folkliga kampanjen och diskussionen framförallt på, och runt, &lt;a href=&quot;http://bit.ly/4PXdYh&quot;&gt;Klimaforum&lt;/a&gt; Under parollen &amp;#8220;System change - not climate change&amp;#8221; försöker man påverka politikerna och få dem att lyssna på den alternativa konferensens förslag. I sin deklaration: &lt;a href=&quot;http://bit.ly/6AmBwk&quot;&gt;&amp;#8220;Peoples&amp;#8217; Climate Summit&amp;#8221;&lt;/a&gt;, har målsättningarna presenterats; ett fossilfritt samhälle inom 30 år, erkännandet av klimatskulden samt ersättning för denna och för överutnytjandet av &amp;#8220;the atmosperic space&amp;#8221; till alla skadade och drabbade. Vidare vill gruppen att politiker skall ta ställning mot lösningar som är &amp;#8220;purely market-oriented and technology-centered&amp;#8221;. &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Kl 1500 idag anordnade gruppen &lt;a href=&quot;http://www.climate-justice-action.org/&quot;&gt;&amp;#8220;Climate Justice Action&amp;#8221;&lt;/a&gt; en manifestation mot &lt;a href=&quot;http://www.guardian.co.uk/environment/2009/dec/15/copenhagen-194-arrests&quot;&gt;gårdagens polisingripanden i Christiania&lt;/a&gt; vilken ledde till att ett tvåhundratal demonstranter greps. Under slagord som &amp;#8220;Freedom Now&amp;#8221; och &amp;#8220;Free All Climate Activists&amp;#8221; uttrycktes att de gripna borde släppas. Den italienske aktivisten Luca, tillika talesperson för gruppen, stod under eftermiddagen enligt uppgifter inför dansk domstol. Manifestationen avslutades med en uppmaning att medverka i morgondagens stora &lt;a href=&quot;http://bit.ly/82lOyU&quot;&gt;demonstration&lt;/a&gt; som ska gå genom Köpenhamn, från rådhusplatsen till Bella Center.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;object width=&quot;560&quot; height=&quot;340&quot;&gt;&lt;param name=&quot;movie&quot; value=&quot;http://www.youtube.com/v/r2r7NgW0nWk&amp;amp;hl=sv_SE&amp;amp;fs=1&amp;amp;&quot;&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name=&quot;allowFullScreen&quot; value=&quot;true&quot;&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name=&quot;allowscriptaccess&quot; value=&quot;always&quot;&gt;&lt;/param&gt;&lt;embed src=&quot;http://www.youtube.com/v/r2r7NgW0nWk&amp;amp;hl=sv_SE&amp;amp;fs=1&amp;amp;&quot; type=&quot;application/x-shockwave-flash&quot; allowscriptaccess=&quot;always&quot; allowfullscreen=&quot;true&quot; width=&quot;560&quot; height=&quot;340&quot;&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;/p&gt;  

&lt;h3&gt;&lt;a href=&quot;/cop15/hur-mycket-vill-kina-och-indien-reducera-sina-utslpp/&quot;&gt;Hur mycket vill Kina och Indien reducera sina utsläpp?&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;&lt;span class=&quot;datum&quot;&gt;2009-12-15&lt;/span&gt;&lt;/h3&gt;

&lt;p&gt;En av Köpenhamnsmötets främsta skiljelinjer går mellan industrialiserade länder och de två utvecklingsjättarna Kina och Indien. Kina är redan världens största utsläppsland av koldioxid, och både den kinesiska och den indiska ekonomin spås växa snabbt de nästa åren. De vill också att deras utsläpp av växthusgaser ska fortsätta öka, och så långt har Kina och Indien motsatt sig bindande avtal, som kan hindra deras tillväxt i utsläpp och därmed också försvåra ekonomisk utveckling.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Efter mycket påtryckningar presenterade Kina och Indien äntligen ett förslag för egna klimatåtgärder inför Köpenhamnsmötet. Kina och Indien vill reducera koldioxidintensiteten i sin BNP med 40-45% för Kina och 20-25% för Indien före 2020 jämfört med 2005. Förslagen har föranlett lika många frågor som de har besvarat. Hur stor reduktion i utsläppen av växthusgaser kommer Kina och Indiens förslag faktisk kunna resultera i? Fores har räknat på det.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://fores.se/cop15/hur-mycket-vill-kina-och-indien-reducera-sina-utslpp&quot;&gt;Läs mer&amp;#8230;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;  

&lt;h3&gt;&lt;a href=&quot;/cop15/plotsliga-protester-pa-climate-leaders-summit/&quot;&gt;Plötsliga protester på Climate Leaders Summit&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;&lt;span class=&quot;datum&quot;&gt;2009-12-15&lt;/span&gt;&lt;/h3&gt;

&lt;p&gt;Halva FORES COP15-delegation har lämnat det officiella Bella Center för att åka till &lt;a href=&quot;http://www.theclimategroup.org/&quot;&gt;The Climate Groups&lt;/a&gt; politiska möte &lt;a href=&quot;http://theclimategroup.org/our-news/events/2009/12/15/climate-leaders-summit-2009/&quot;&gt;Climate Leaders Summit 2009&lt;/a&gt;. Väl här uppstod protester från klimataktivister under en paneldiskussion där företagsledare och politiska ledare presenterade sitt stöd för förhandlingarna och sin egen position inför dem.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;FORES lyckades fånga protesterna på video. Se nedan:&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;object width=&quot;560&quot; height=&quot;340&quot;&gt;&lt;param name=&quot;movie&quot; value=&quot;http://www.youtube.com/v/Hqpi9_BJfN8&amp;amp;hl=sv_SE&amp;amp;fs=1&amp;amp;&quot;&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name=&quot;allowFullScreen&quot; value=&quot;true&quot;&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name=&quot;allowscriptaccess&quot; value=&quot;always&quot;&gt;&lt;/param&gt;&lt;embed src=&quot;http://www.youtube.com/v/Hqpi9_BJfN8&amp;amp;hl=sv_SE&amp;amp;fs=1&amp;amp;&quot; type=&quot;application/x-shockwave-flash&quot; allowscriptaccess=&quot;always&quot; allowfullscreen=&quot;true&quot; width=&quot;560&quot; height=&quot;340&quot;&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;/p&gt;  

&lt;h3&gt;&lt;a href=&quot;/cop15/mandag-i-kopenhamn/&quot;&gt;Måndag i Köpenhamn: Afrika lämnar förhandlingarna - och återvänder till sist&amp;#8230;&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;&lt;span class=&quot;datum&quot;&gt;2009-12-14&lt;/span&gt;&lt;/h3&gt;

&lt;p&gt;G77-gruppens afrikanska delegater lämnade COP15-förhandlingarna i protest på måndagen. Många miljöaktivister var snabba att anklaga västvärlden för att svika de fattiga. Men kanske hade det varit lika bra att Afrika inte återvänt?&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Inte så att det inte är bra att Afrika är med på ett avtal, och att fattiga afrikanska länder ska få klimatbistånd. Men allvarligt talat, vad handlar Köpenhamnsmötet om?&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://fores.se/cop15/mandag-i-kopenhamn&quot;&gt;Läs mer&amp;#8230;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;  

&lt;h3&gt;&lt;a href=&quot;/miljo/ny-rapport-om-klimat-och-ekonomi-i-kina/&quot;&gt;Ny rapport om klimat och ekonomi i Kina&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;&lt;span class=&quot;datum&quot;&gt;2009-12-11&lt;/span&gt;&lt;/h3&gt;

&lt;p&gt;Fredag den 11 december fick Fores besök av Klas Eklund (SEB), Helen Thai (SEI) och Kalle Halding (SEI) för att diskutera Kina, ekonomin och klimatet. Enligt en ny rapport från SEI och China Economists 50 Forum har Kina potential att göra mycket mer för att världen ska nå målet om att begränsa temperaturökning till två grader.  &lt;/p&gt;

&lt;h3&gt;&lt;a href=&quot;/cop15/sa-kan-fores-hjalpa-dig-i-kopenhamn/&quot;&gt;Så kan FORES hjälpa dig i Köpenhamn&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;&lt;span class=&quot;datum&quot;&gt;2009-12-11&lt;/span&gt;&lt;/h3&gt;

&lt;p&gt;Efter en intensiv höst är klimatförhandlingarna framme vid det avgörande toppmötet i Köpenhamn. FORES är självklart på plats under veckan den 14-19 december. Vi kommer att särskilt noga bevaka utvecklingen när det gäller frågor vi lyft upp under hösten; &lt;strong&gt;globala utsläppsmarknader, cdm-systemet och klimatets Bretton Woods&lt;/strong&gt;.&lt;/p&gt;  

&lt;h3&gt;&lt;a href=&quot;/cop15/fragor/&quot;&gt;Frågor och svar&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;&lt;span class=&quot;datum&quot;&gt;2009-12-10&lt;/span&gt;&lt;/h3&gt;

&lt;p&gt;FORES följer klimatmötet i Köpenhamn på plats. Vi bevakar utvecklingen under den andra och sista veckan, när förhandlingarna ska avgöras. Först kommer ländernas respektive miljö- och klimatministrar. På torsdag och fredag samlas stats- och regeringschefer, med bland annat Sveriges egen Fredrik Reinfeldt, USA:s president Barack Obama, Kinas premiärminister Wen Jibao, Indiens premiärminister Manmohan Singh och Brasiliens president Luiz Inacio Lula da Silva.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Förutom förloppet i förhandlingarna kommer FORES deltagare i konferensen att besöka några av alla närmare 500 sidoarrangemang. Vi kommer särskilt att rikta in oss på event som berör &lt;strong&gt;miljöekonomi, utsläppshandel, användandet av CDM och utvecklingsländernas klimatanpassning&lt;/strong&gt;. Och vi ska förstås bevaka när några av världens ledare eller mest namnkunniga klimatexperter framträder och håller tal vid konferensen. Håll utkik på Köpenhamnsbloggen för senaste nytt.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Behöver du veta mer om vad som händer under COP15? Vill du tipsa eller uppmana FORES att besöka något särskilt arrangemang? Ställ frågor och skicka dina uppmaningar – vi svarar så fort vi kan!&lt;/p&gt;  

&lt;h3&gt;&lt;a href=&quot;/cop15/connie-hedegaards-oppningstal/&quot;&gt;Connie Hedegaards öppningstal&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;&lt;span class=&quot;datum&quot;&gt;2009-12-10&lt;/span&gt;&lt;/h3&gt;

&lt;p&gt;&lt;object width=&quot;560&quot; height=&quot;340&quot;&gt;&lt;param name=&quot;movie&quot; value=&quot;http://www.youtube.com/v/jdxc98aBgcI&amp;amp;hl=sv_SE&amp;amp;fs=1&amp;amp;rel=0&quot;&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name=&quot;allowFullScreen&quot; value=&quot;true&quot;&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name=&quot;allowscriptaccess&quot; value=&quot;always&quot;&gt;&lt;/param&gt;&lt;embed src=&quot;http://www.youtube.com/v/jdxc98aBgcI&amp;amp;hl=sv_SE&amp;amp;fs=1&amp;amp;rel=0&quot; type=&quot;application/x-shockwave-flash&quot; allowscriptaccess=&quot;always&quot; allowfullscreen=&quot;true&quot; width=&quot;560&quot; height=&quot;340&quot;&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;  &lt;/p&gt;</description>
          <pubDate>Mon, 30 Nov 2009 07:16:32 GMT</pubDate>
          <guid>http://fores.se/cop15/</guid>
          <link>http://fores.se/cop15/</link>
        </item>
      
        <item>
          <title>Ny studie efterlyser nya regler för köp av utsläppsminskningar i fattiga länder</title>
          <description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Systemet för rika länders köp av utsläppsminskningar utomlands, CDM, måste reformeras inför att nästa klimatavtal börjar gälla 2013.&lt;/strong&gt; Vid klimatmötet i Köpenhamn måste parterna enas om nya riktlinjer för CDM-projekt och skapa en trygghet på marknaden. Det säger tankesmedjan FORES som på onsdagen lanserade en studie om hur pass effektivt CDM-systemet varit och hur det kan förbättras.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Enligt FORES studie, som haft expertkonsulten Gabriella Larsson som huvudförfattare, har CDM trots sina brister bidragit till att möjliggöra kraftfulla minskningar av världens koldioxidutsläpp. &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;-CDM uppenbart tillfört utvecklingsländerna kraftfulla utsläppsminskningar och viss tekniköverföring. Skräckhistorier om vindkraft som byggs med bistånd samtidigt som nya kolkraftverk läggs nästgårds är inte rättvisande. Men oron för att göra fel i dokumentations- och godkännandeprocessen gör CDM hopplöst långsamt och byråkratiskt. Klimatfrågan kräver handling – CDM behöver skärpas till, men också befrias från oändliga remiss- och granskningsomgångar, säger FORES vice VD Mattias Johansson.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Eftersom CDM-projekt baseras på åtaganden enligt Kyotoprotokollet är ingenting fastställt idag om hur systemet ska fungera efter 2012, när Kyoto-perioden är över. Studien betonar att världens ledare bör vid klimatkonferensen i Köpenhamn enas om riktlinjerna för ett framtida CDM så att det skapas en trygghet för både investerare, miljöteknikföretag och inte minst de utvecklingsländer som vill ha nya och fler CDM-projekt.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Studien ger följande rekommendationer om hur CDM kan förbättras:&lt;/p&gt;

&lt;ol&gt;
&lt;li&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Byråkratin måste förenklas och professionaliseras&lt;/strong&gt;
Den struktur som gällt hittills och som byggt på frivilliga lösningar, måste strömlinjeformas och göras permanent för att minska handläggningstiderna, minska hanteringskostnaderna för mindre projekt och öka kvaliteten på besluten. Då kan ansökningar behandlas snabbare och effektivare.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;CDM-projekten bör oftare klumpas ihop per sektor&lt;/strong&gt;
Om ﬂer CDM-projekt skulle buntas ihop per sektor skulle det lösa problemet med höga kostnader och med att godkännande av projekt tar så lång tid. När en hel sektor omfattas är risken mindre att utsläppen ökar vid sidan av CDM-projektet. Dessutom kan CDM-projekten få en bättre geograﬁsk spridning och inte som idag koncentreras till ett fåtal utvecklingsländer som Kina, Indien och Brasilien. Det bästa scenariot är om CDM kan vara så heltäckande som möjligt och all industri i en sektor eller ett land deltar.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Bättre incitament för hållbar utveckling och tekniköverföring&lt;/strong&gt;
CDM har inte tydligt lett till hög grad av tekniköverföring eller hållbar utveckling i mottagarländerna. Kraven måste skärpas så att alla CDM-projekt leder till hållbar utveckling och/eller tekniköverföring, eller istället ska någon form av incitament, bonus, för exemplariska projekt.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Se CDM i högre utsträckning som ett komplement, inte ett alternativ till inhemska utsläppsminskningar&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ol&gt;

&lt;p&gt;CDM kan inte vara svaret på hela klimatproblematiken, vilket vissa aktörer tycks hoppas på. I-länder borde därför tydligare se CDM som ett komplement och inte förlita sig för mycket på detta instrument för att nå målsättningar om stora utsläppsminskningar. Men man bör jobba för att CDM ska bli ett så eﬀektivt och trovärdigt instrument som möjligt.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;I samband med att studien lanserades arrangerade FORES också ett panelsamtal med Gabriella Larsson och Olle Björk, kansliråd på Miljödepartementet; Susanne Haefeli-Hestvik från Tricorona AB; Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson och Greenpeace klimatexpert Martina Krüger.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;För ytterligare information om studien och paneldiskussionen vid lanseringen kontakta &lt;a href=&quot;/personal/mattias-johansson&quot;&gt;Mattias Johansson&lt;/a&gt;, FORES vice vd, på telefon 0730-88 52 65.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Även &lt;a href=&quot;http://www.mynewsdesk.com/se/view/pressrelease/ny-studie-efterlyser-nya-regler-foer-koep-av-utslaeppsminskningar-i-fattiga-laender-337889&quot;&gt;publicerat på Newsdesk&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description>
          <pubDate>Wed, 04 Nov 2009 16:45:00 GMT</pubDate>
          <guid>http://fores.se/pressmeddelanden/ny-studie-efterlyser-nya-regler-for-kop-av-utslappsminskningar-i-fattiga-lander/</guid>
          <link>http://fores.se/pressmeddelanden/ny-studie-efterlyser-nya-regler-for-kop-av-utslappsminskningar-i-fattiga-lander/</link>
        </item>
      
        <item>
          <title>Köp av utsläppsminskningar utomlands. Inbjudan till FORES lansering och panelsamtal.</title>
          <description>&lt;p&gt;Den 4 november lanserar FORES sin nya studie ”Köp av utsläppsminskningar utomlands”. Expertkonsulten Gabriella Larsson har granskat hur det så kallade CDM-systemet för köp av utsläppsrätter utomlands och föreslår tillsammans med FORES flera reformer av systemet. Det är en av de viktiga frågorna vid klimatmötet i Köpenhamn eftersom CDM annars löper ut.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Med anledning av att studien presenteras arrangerar FORES också ett panelsamtal. En namnkunnig panel diskuterar systemet med att rika länder köper utsläppsminskningar i fattiga nationer och räknar dem tillgodo på hemmaplan. &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Uppfyller CDM sina syften? Är det rätt att, som Sveriges regering, förlita sig på utsläppsminskningar utomlands för att nå sina egna klimatmål? Om systemet fungerar dåligt, hur bör det reformeras? Eller bör världen överge CDM i och med att Kyoto-protkollets åtaganden upphör 2012?&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Medverkande i panelen:&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Gabriella Larsson&lt;/strong&gt;, Seniorkonsult Econ Pöyry&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Olle Björk&lt;/strong&gt;, Klimatansvarigt kansliråd, Miljödepartementet&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Susanne Haefeli-Hestvik&lt;/strong&gt;, Head of the Technical Department, Tricorona AB&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Mikael Karlsson&lt;/strong&gt;, Ordförande, Svenska Naturskyddsföreningen&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Martina Krüger&lt;/strong&gt;, Klimatexpert, Greenpeace&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Moderator är &lt;strong&gt;Martin Ådahl&lt;/strong&gt;, FORES&lt;/p&gt;</description>
          <pubDate>Wed, 04 Nov 2009 10:00:00 GMT</pubDate>
          <guid>http://fores.se/miljo/kop-av-utslappsminskningar-utomlands-inbjudan-till-fores-lansering-och-panelsamtal/</guid>
          <link>http://fores.se/miljo/kop-av-utslappsminskningar-utomlands-inbjudan-till-fores-lansering-och-panelsamtal/</link>
        </item>
       
    
  </channel>
</rss>

