FORES entreprenörskapsnyheter

Uppdrag välfärd

Thu, 10 May 2012 12:52:51 GMT

FORES har tillsammans med tankesmedjorna Entreprenörskapsforum och Leading Health Care initierat forskningsprogrammet Uppdrag Välfärd. Grundtanken är att genom en öppen och konstruktiv debatt och genom att initiera och kommunicera nationellt och internationellt högklassig forskning bidra med idéer om hur välfärdssektorerna kan utvecklas på både mikro- och makronivå.

Det övergripande syftet är att öka kunskapen om effekterna av olika styrsystem på offentligt finansierade marknader, och att bidra till ett nyanserat samtal kring policylösningar.Bättre kontaktytor och framförallt en konstruktiv dialog med och mellan olika parter som är verksamma på välfärdsmarknaderna är viktiga komponenter i detta arbete. En breddad dialog kan samtidigt ge input till nya frågeställningar för forskningen. Till programmet kommer att knytas en referensgrupp av 10-15 kvalificerade praktiker som tillsammans representerar en mångfald av aktörer inom området. Såväl företag, myndigheter och intresseorganisationer kommer att bjudas in.

Det första seminariet arrangeras torsdagen 10/5 2012, där de tre initiativtagarnas chefer Martin Ådahl, FORES, Pontus Braunerhjelm, Entreprenörskapsforum och Hans Winberg, Leading Health Care, presenterar det nya programmet. Därefter följer en diskussion om hur och i vilken form framtidens välfärdstjänster bör utföras, organiseras, styras, och utvärderas. Seminariet avslutas med en debatt mellan Mikael Damberg (S) och Anna Kinberg Batra (M). I panelen: Thomas Berglund (Capio), Hans Bergström (Engelska skolan), Anders Morin (Svenskt Näringsliv) och Metta Fjelkner (Lärarnas Riksförbund). Moderator: Ulrika Stuart Hamilton (Entreprenörskapsforum).

Dagens Industri: Sprid ut forskningsmiljöerna

Wed, 15 Feb 2012 09:00:00 GMT

I Sverige är forskningen i dag farligt koncentrerad till ett fåtal platser och företag. Det är knappast effektivt, anser Harald Edquist, Mia Lindskog och Martin Ådahl vid tankesmedjan Fores. Fri grundforskning kan tyckas frustrerande, där nyfikenhet och framsteg styr vilka trådar som plockas upp och leder vidare, men erfarenheten har visat att det är just i en sådan miljö de verkliga genombrotten sker. Frågan är därför inte vad vi borde ha gjort för att rädda Astra Zeneca i Södertälje – utan vad vi nu gör för att de hundratals forskare som just har lämnat Astra Zeneca ska kunna skapa ny framgångsrik forskning och nya företag.

Läs debattinlägget i Dagens Industri: Sprid ut forskningsmiljöerna

Bildlicens

Varför går det bra för Sverige?

Sun, 22 Jan 2012 05:42:17 GMT

Den 30 januari anordnade FORES ett seminarium i samband med lanseringen av Andreas Berghs och Magnus Henreksons nya bok ”Varför går det bra för Sverige?”. En bok som utreder sambandet mellan storleken på offentlig sektor och ekonomisk tillväxt.

Moderator och FORES VD Martin Ådahl inledde seminariet med att ta upp myten att Sveriges ekonomi skulle vara en ”humla som flyger mot alla odds” och menade istället att allt i boken talar för att humlan flyger precis som den ska och att det inte finns något bakomliggande mysterium till varför den lättar från marken.

Magnus Henrekson och Andreas Bergh presenterade bokens huvudpunkter. SVD:s politiska chefredaktör PJ Anders Linder och Folkbladets Widar Andersson kommenterade boken.

Henrekson inledde med att presentera data över Sveriges BNP-tillväxt över ett par decennier, och påpekade att många förväntade sig att Sverige skulle drabbas hårt av finanskrisen, men att Sverige istället har klarat sig bättre än både USA och Euroområdet. Henrekson beskrev att Sverigebilden håller på att förändras, Sverige är numera ”the nordic star” med bland annat en låg statsskuld.

Andreas Bergh presenterade huvudfrågan: ”Givet vad ekonomer tror sig veta om ekonomisk tillväxt är Sveriges relativa framgångar paradoxala eller svårförklarade?”. Bergh menade att svaret är nej. Efter att ha studerat tre olika metoder och kunskaper om tillväxt, har författarna kommit fram till att Sveriges tillväxt inte är någon gåta, utan att den istället är förväntad. Teorin om varför det inte skulle ha gått bra för Sverige säger att höga skatter och en stor offentlig sektor generellt hämmar den ekonomiska tillväxten. Men även här, underströk Andreas, finns en förklaring till den svenska tillväxten. Sveriges skattekvot har sedan 1990-talet minskat med 10 procent, från 56 procentenheter till dagens 46 procent. Enligt forskningen innebär detta en 0,5 till 1 procentenhet högre ekonomisk tillväxt per år om allt annat är lika.

Henrekson avslutade med att framgångarna för den svenska ekonomin är helt i linje med den moderna tillväxtforskningen och att Sverige är ett skolboksexempel. Men det finns utrymme för fler reformer, landet har enligt Henrekson exempelvis fortfarande en stel arbets- och bostadsmarknad. Det kan alltså gå ännu bättre.

Köp boken här

PJ Anders Linder berömde boken och menade att allmänheten inte har delgivits några vettiga förklaringar till Sveriges framgångar, vilket nu Henrekson och Bergh erbjuder. Linder undrade sedan hur väl författarna anser att den svenska staten använder skatteinkomsterna och samt om det finns några transfereringar som kan verka tillväxtfrämjande. Henrekson menade att den offentliga sektorn i allmänhet använt sina resurser ineffektivt, och framhöll som exempel polisen.

Widar Andersson knöt an till författarnas argumentation om att länder med hög tillit kan tillåta sig att ha en stor offentlig sektor utan att det sker på bekostnad av den ekonomiska tillväxten och frågade om Sverige som invandrarland och med stora integrationsproblem är i riskzonen för att utsättas för en försämrad tillit.

Andreas Bergh betonade att finns lite faktisk data på området, men baserat på det data som finns verkar tilliten vara oerhört stabil och att det inte finns något som tyder på att den kommer att minska.

När sedan publiken välkomnades in i debatten ställde Per Borg frågan:

– Om det är så att den totala skattekvoten måste sänkas för att tillväxten i sin tur ska öka, vem ska då stå för kostnaden av välfärden?

Berghs personliga gissning var att Sverige inte kommer att sänka skatterna ytterligare, utan att vi har nått maxpunkten. Trots att alliansen många gånger sagt att dem kommer att låta skatterna sjunka har detta inte skett, uppgav Bergh.

FORES Harald Edquist ställde till sist frågan om vad författarna tror är det största hotet mot den ekonomiska tillväxten i framtiden.

Henreksons uppfattning var att det största hotet är den nuvarande utformningen av arbetsmarknaden. Att de bara är visstidsanställningarna som är liberala:

– När människor har fått en fast anställning biter sig de fast vid den och byter sällan frivilligt till mer expansiva företag. Här behöver välfärdsstaten bidra till att skapa ytterligare trygghet.

Ekonomiarkiv

Mon, 05 Dec 2011 01:53:07 GMT

Uppdrag välfärd

2012-05-10 Nu startar vi forskningsprogrammet Uppdrag Välfärd. Genom en öppen och konstruktiv debatt och genom internationellt högklassig forskning ska vi bidra med idéer om hur välfärdssektorerna kan utvecklas på både mikro- och makronivå.

Dagens Industri: Sprid ut forskningsmiljöerna

2012-02-15 Fri grundforskning kan tyckas frustrerande, där nyfikenhet och framsteg styr vilka trådar som plockas upp och leder vidare, men erfarenheten har visat att det är just i en sådan miljö de verkliga genombrotten sker.

Varför går det bra för Sverige?

2012-01-22 Se seminariet om boken “Varför går det bra för Sverige?” med författarna Andreas Bergh och Magnus Henrekson. Är svensk ekonomi en humla som flyger mot alla odds? Höga skatter och stor offentlig sektor brukar ställas i motsats till tillväxt, men Sverige har de senaste 20 åren åter blivit en av Europas starkaste ekonomier.

DN Debatt: ”Sveriges goda ekonomi är inte bara alliansens förtjänst”

Ekonomiarkiv

2011-12-05 Länkar till alla FORES ekonomisidor.

Alternativ till jobbskatteavdraget - FORES Policy Paper 2011:3

2011-08-17 Jobbskatteavdraget har dominerat agendan för hela det politiska systemet, en huvudlinje i svensk ekonomisk politik som alla aktörer behövt förhålla sig till. I juni presenterade vi rapporten Alternativ till jobbskatteavdraget för att analysera effekterna av jobbskatteavdraget och ge alternativ till andra sätt att använda reformutrymmet till att minska arbetslösheten och öka Sveriges konkurrenskraft.

EU, finansoron och de gemensamma utmaningarna

2011-06-21 Finansoron i Europa och Greklandskrisen stod i centrum vid ett välbesökt lunchseminarium den 21 juni. En namnkunnig panel bestående av Anna Kinberg Batra (M), Lena Ek (C), professor Mats Persson och Swedbanks Cecilia Skingsley diskuterade ingående hur EU hanterat krisen till hur eurons framtid påverkas.

Finanskrisen förklarad- ny bok 5 april

2011-04-05 Vid ett välbesökt mingel den 5 april lanserades vår senaste bok Finanskrisen förklarad. Författarna Pehr Wissén och Ulf Wissén frågades ut av DI-skribenten Gunnar Örn och signerade böcker på löpande band.

Finanskrisen förklarad

2011-04-05 För att fira att bröderna Pehr och Ulf Wisséns bok Finanskrisen förklarad finns i bokhandeln, bjuder vi in till lanseringsmingel.

Nationalekonomi för nyfikna

2011-01-18 Den här boken förklarar några av de viktigaste begreppen inom modern nationalekonomi utan att ta till formler och statistik. Ekonomi handlar i grunden om människor. Om hur vi agerar, konkurrerar och samarbetar. Om hur vi strävar efter pengar och välstånd, men också efter kunskap och insikt. Om vår nyfikenhet, experimentlusta och skarparglädje.

Privat arbetsförmedling: Australienmodellen - FORES Policy Paper 2010:5

2011-01-15

Australien-modellen med jobbpeng istället för statlig arbetsförmedling kan vara ett alternativ för Sverige. Det menar en av Australiens främsta arbetsmarknadsexperter, Thorsten Stromback. I en genomgång som tankesmedjan FORES låtit göra konstaterar Stromback att privata arbetsförmedlare förmedlar minst lika många jobb till en väsentligt lägre kostnad jämfört med den svenska arbetsförmedlingen.

En ny giv för Gävle - FORES Policy Paper 2010:4

2011-01-14 Gävle har drabbats hårt av krisen. När Ericsson, som var en av de viktigaste arbetsgivarna, lade ner fabriken lades sten på börda. Arbetslösheten är bland de högsta i landet, samtidigt som utbildningsnivån är låg och många flyttar. Politikernas strategier har så långt inte gett ny dynamik till Gävle. Hur ska Gävle undvika att fastna i bruksmentalitet och istället bli en expansiv stad med framtidshopp? Hur radikalt måste politiken i Gävle byta kurs?

Entreprenörer som går mot strömmen

2011-01-09 Vad är företagares erfarenheter av att utveckla idéer under och efter ekonomiska kriser? Med avstamp i kriserna 1930 och 1990 läggs flera förslag på hur Sverige kan få fart på entreprenörskapet i finanskrisens kölvatten. Nima Sanandaji, forskare vid KTH och VD för tankesmedjan Captus, undersöker här de entreprenörer som gick mot strömmen och startade framgångsföretag mitt under 1990-talskrisen. Vad drev dem att satsa på företagande? Hur blev deras verksamheter framgångsrika?

Unga beredda att jobba till betydligt lägre lön - FORES Policy Paper 2010:7

2010-11-25 Tankesmedjan FORES har i en enkätundersökning frågat 500 arbetslösa hur de ser på arbetslösheten. Undersökningen är förmodligen den största av den här karaktären som gjorts utanför det offentliga institutionerna. Resultaten från enkäten visar att Sveriges arbetslösa är beredda att jobba till en betydligt lägre lön för att få ett jobb, och anser att kostnader för att anställa är ett stort hinder för dem.

Lanseringen av 500 arbetslösas syn på Sveriges jobbmarknad (referat)

2010-11-16 Den 23 november presenterade FORES och Swedbank en opinionsundersökning baserad på djupintervjuer av 500 arbetslösa personer och deras syn på sina arbetssituationer. Magnus Alvesson ekonom från Swedbank och FORES VD Martin Ådahl presenterade undersökningen, varpå statssekreterare Bettina Kashefi från Arbetsmarknadsdepartementet gav regeringens syn på arbetslöshetsproblematiken samt kommenterade studien.

Kritik mot finansiering av oppositionens budgetalternativ (uppdaterad)

2010-07-01 Den rödgröna oppositionens ekonomiska politik stod i fokus vid ett seminarium på FORES tisdagen den 15 juni. Andreas Bergh och Henrik Jordahl vid Institutet för Näringslivsforskning presenterade sin granskning av de rödgrönas politiska alternativ utifrån det gemensamma budgetförslag de lade fram den 3 maj.

Så lyfts entreprenörskapet efter krisen

2010-06-30 Hur kan Sverige få fart på entreprenörskapet i finanskrisens kölvatten? Med avstamp i kriserna 1990 och 1930 analyseras företagares erfarenheter från att utveckla idéer under och efter ekonomiska kriser.

Så skapas succéföretag i kristider

2010-06-23 Välkommen till bokpresentation och panelsamtal hos FORES onsdagen den 30 juni 10.30-12.00 kring hur företagande kan utvecklas under och efter en ekonomisk kris. En central frågeställning under den återhämtning som Sverige nu befinner sig i är hur vi kan få fart på entreprenörskapet. Vilka lärdomar finns att dra från tidigare ekonomiska krisår?

Vad är fel med svensk arbetsmarknad? Kan vi lära av andra? (referat)

2010-03-25 Fores anordnade den 24 mars en konferens med titel Vad är fel med svensk arbetsmarknad? Kan vi lära av andra? Referat följer snart. Du kan kolla på presentationerna här.

Vad är fel med svensk arbetsmarknad? Kan vi lära av andra?

2010-03-17 Trots jobbskatteavdrag och stödåtgärder är den svenska arbetslösheten fortsatt hög, särskilt bland ungdomar. Arbetslösheten har dessutom varit betydligt högre än i länder som Danmark och Nederländerna, under såväl högkonjunktur som finanskris. Samtidigt planeras inga större reformer varken av lönebildningen eller arbetsrättslagstiftningen. Vilka nya idéer behöver den svenska arbetsmarknadsdebatten, vad gäller åtgärder, lönebildning och arbetsrätt?

Seminarium: Magnus Henrekson analyserade regeringens jobbstrategi

2010-02-25 Magnus Henrekson, chef för Institutet för näringslivsforskning (IFN) och medlem av FORES vetenskapliga råd besökte FORES för att presentera sin analys av regeringens åtgärder för att öka sysselsättningen. Utgångspunkten för seminariet var det policy paper - ”Håller regeringens jobbstrategi” - som Henrekson skrivit för IFN.

Vad betyder arbetslinjen för 80- och 90-talisterna? (video)

2009-12-11 Video av seminariet på FORES den 8 december.

Vad betyder arbetslinjen för 80- och 90-talisterna?

2009-12-08 FORES seminarium den 8 december om arbetslinjens betydelse för 80- och 90-talisterna inleddes av den amerikanske journalisten Ron Alsop, vars senaste bok, The Trophy Kids Grow Up, handlar om hur 80- och 90-talisternas vanor och ideal kommer att förändra arbetsmarknaden som vi känner den. Alsop kallar dem The Millennials. Efter Alsops bokpresentation vidtog ett panelsamtal mellan författaren och kolumnisten Niklas Ekdal, Svenskt Näringslivs arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson och riksdagsledamoten Annie Johansson (C). Här finns även video från seminariet.

Sveriges Gnosjöområden

2009-09-08 I Gnosjö i blomstrar företagandet. Några mil bort stagnerar avfolkade orter. Varför? Vad kan göras åt det? Projektets mål är att få fram de områden som kvalificerar sig som “Gnosjöområden”, där företagandet är starkt. I Putnams anda ska vi se på de faktorer som knyter samman företagande, civilsamhälle och kultur. I linje med den nya “empiriska revolutionen” inom nationalekonomin ska vi få fram de data som förklarar och förtydligar dessa sammanhang.

Seminarium: Sveriges Gnosjöområden

2008-07-11 Varför har vissa delar av Sverige mångfalt fler företag per invånare än andra? Vilken betydelse har ett starkt civilsamhälle? FORES arrangerar tillsammans med Företagarna.

Samarbetspartners- Här finns Gnosjöandan i Sverige

2008-05-28 Projektet genomförs i samarbete med professor Charlie Karlsson, samt projektansvarig docent Johan Klaesson. Båda finns vid CISEG (Centre for Innovation Systems, Entrepreneurship and Growth) på Jönköpings Internationella Handelshögskola, en av de ledande institutionerna inom småföretagsforskning i Sverige.

Alternativ till jobbskatteavdraget - FORES Policy Paper 2011:3

Wed, 17 Aug 2011 10:00:00 GMT

Jobbskatteavdraget har inte bara varit sinnebilden för regeringens politik alltsedan Alliansen vann valet 2006. Det har även dominerat agendan för hela det politiska systemet, en huvudlinje i svensk ekonomisk politik som alla aktörer behövt förhålla sig till. Halvvägs in i 2011 har fyra så kallade steg genomförts, med en total sänkning av inkomstskatterna om ca 80 miljarder kronor. Ett femte jobbskatteavdrag planeras 2012, därefter diskuteras även införandet av ett sjätte.

Med åren har dock allt fler kritiska röster bland ekonomer ifrågasatt vilka effekter jobbskatteavdraget haft för arbetslösheten och arbetsutbudet. Kritiker hävdar att avdraget endast stimulerar till ökat arbetsutbud, men inte till någon ökad efterfrågan, av arbetskraft. Medan tillväxten varit högre i Sverige än i många andra länder efter finanskrisen (första kvartalet 2011 var tillväxten i ekonomin 6,4 procent jämfört med samma period 2010), så har inte arbetslösheten minskat med mer än ungefär en procentenhet från 9,0 procent i mars 2010 till 8,1 procent i mars 2011. Regeringens egen prognos är att dessa tal snabbt ska falla under 5 procent till 2015.

För att öppna en diskussion om andra skattevägar till fler jobb har FORES vänt sig till två av Sveriges främsta skatteforskare. Detta för att analysera effekterna av jobbskatteavdraget och ge alternativ till andra sätt att använda reformutrymmet till att minska arbetslösheten och öka Sveriges konkurrenskraft.

Detta har resulterat i två delrapporter: ”Ytterligare jobbskatteavdrag – Är det rätt väg att gå för att rädda den svenska välfärden?” av Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds Universitet; samt ”Likformiga skatter för fler jobb” av Lennart Flood, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg och Mikael Flood, jur. kand.

Författarna riktar kritik mot jobbskatteavdraget på ett antal punkter. De anser bland annat att avdraget är en mycket kostsam skattereduktion och menar att det finns flera alternativ som skulle kunna ha en större effekt på såväl sysselsättningen som det totala arbetsutbudet i ekonomin i form av arbetade timmar. Författarna är överens om att jobbskatteavdraget ger ökade incitament för personer som befinner sig utanför arbetsmarknaden att ta ett arbete. Däremot är det inte säkert att avdraget leder till ett ökat arbetsutbud då det finns en risk att den ökande nettoinkomsten leder till att individer prioriterar att vara lediga mer. Slutligen menar författarna att jobbskatteavdraget har en konstruktion som gör det komplicerat för många löntagare att förstå hur det fungerar. Därmed påverkas inte heller deras beteende.

Medan författarna är relativt ense i sin kritik går de skilda vägar i de alternativ de föreslår. I viss mån representerar de två huvudlinjer i debatten om det svenska skattesystemet.

EU, finansoron och de gemensamma utmaningarna

Tue, 21 Jun 2011 12:00:00 GMT

Finansoron i Europa och Greklandskrisen stod i centrum vid ett välbesökt lunchseminarium på FORES 21 juni. En namnkunnig panel bestående av Anna Kinberg Batra (M), Lena Ek (C), professor Mats Persson och Swedbanks Cecilia Skingsley diskuterade ingående hur EU hanterat krisen till hur eurons framtid påverkas.

Martin Ådahl inledde seminariet med en nulägesanalys av såväl Greklands situation till hur EU:s olika institutioner har agerat under den senaste tidens ekonomiska oro. Han betonade då den prejudicerande roll hanteringen av Grekland kan få för EU, eftersom fler krishärdar kan vara att vänta inom euroområdet.

Martin Ådahl pekade också på den inofficiella no bailout-regeln inom EMU – att ingen part i samarbetet ska få lösa in någon annans skuld – som redan negligerats. Mot bakgrund av tre huvudfrågor adresserades sedan panelen

Går det att rädda Grekland?
Bör man rädda Grekland?
Vem ska i sådana fall göra detta?

Panelen var enig om att det är fullt möjligt att rädda Grekland undan en statsbankrutt. Enligt Cecilia Skingsley är det bara en fråga om hur uthållig omvärlden är och hur mycket resurser man är beredd att satsa. Anna Kinberg Batra (M) inflikade att grekerna själva måste bära en stor del av bördan genom att ta sitt ansvar för att minska skuldbördan och får ordning på sin ekonomi. Det höll Lena Ek med om.

– Jag tycker i och för sig att det var synd att eurozonen blockerade IMF:s stödåtgärder i så många månader. Krisen kanske inte hade blivit så allvarlig om IMF fått komma in tidigare. Men grundproblemen måste förstås Grekland lösa själva, sade Ek.

I frågan huruvida Grekland bör räddas eller inte gick meningarna däremot mer isär. Mats Persson varnade för att ett alltför omfattande räddningspaket riskerar sänka incitamenten för andra EU- länder att sköta sin ekonomi, samtidigt som de grekiska bankerna slipper betala kostnaderna för sitt högriskbeteende. Cecilia Skingsley menade att fler faktorer än bankernas agerande spelat in och att felet främst ligger i alltför slappa kontrollmekanismer från ECB:s och andra institutioners håll.

Lena Ek å sin sida ansåg att strukturella svagheter i valutasamarbetet bidragit till det nu akuta läget för Grekland, däribland bristen på tillförlitlig statistik och svag kontroll av att befintliga regler följs. Även Anna Kinberg Batra tog själva formerna för Eurosamarbetet som utgångspunkt för sin åsikt i frågan, men hoppades att den senaste tidens tumult kan bidra till ökat samarbete vad gäller rekommendationer och statistik.

Mats Persson beklagade hur det ofta framställs som att Greklands utveckling är avgörande för Eurosamarbetet i stort.

– Greklands problem är just Greklands och Eurosamarbetet kan mycket väl fortsätta fungera trots att en medlem drabbas av en ekonomisk kris, sade Persson.

Risken för orospridning till övriga ekonomier likt de som följde på Lehman Brothers kollaps 2008 framhölls dock som en viktig anledning att bistå Grekland i dagsläget.

Hur en räddningsaktion ska se ut, och från viket håll den ska komma varierade också gästerna emellan. Medan Mats Persson tryckte på att det mest effektiva vore att undsätta det grekiska banksystemet menade både Lena Ek och Anna Kinberg Batra att det vore politiskt omöjligt att inte också stödja grekiska staten. Cecilia Skingsley betonade att hjälpen måste gå ut på att ”hjälpa länder hjälpa sig själva”, och placerade sig därmed någonstans mittemellan de andra.

Panelen gled sedan in på att diskutera de olika EU-institutionernas roller under Greklandskrisen. Lena Ek berömde finanskommissionären Olli Rehn för att han hållit sig lugn under hela processen. Cecilia Skingsley ansåg för sin del att det varit för många turer från EU:s olika frontfigurer.

– De senaste veckornas olika bud från eurozonens finansministrar och ECB är en revolver i tinningen på den europeiska konjunkturåterhämtningen. Det blir för ryckigt och svåröverblickbart för marknadens aktörer, vilket leder till osäkerhet och försiktighet i att investera, sade Skingsley.

Lena Ek, som röstade Nej till euron i folkomröstningen 2003, tyckte att det inom EMU har legat alldeles för mycket prestige i att våga diskutera andra medlemmars ekonomiska problem. De eurobonds man nu infört för att fördela ansvaret mellan fler och över tid, borde enligt Ek införts för länge sedan.

Anna Kinberg Batra, som stred på Ja-sidan i den svenska EMU-folkomröstningen, höll med om att krisen hade blivit mycket mindre om alla hade följt de regler om bland annat budgetunderskott som fanns.

– Min förhoppning är att processen leder till att EU bygger ett starkare system inför framtiden, bättre rustat att inkorporera både nya medlemmar och hantera framtidens utmaningar, sade Kinberg Batra.

Greklands djupgående strukturella problem var ett återkommande orosmoment för hela panelen. Förutom den akuta likviditetsbristen nämndes särskilt de stora budgetunderskotten, den dåliga tillväxten och den låga produktiviteten.

Lena Ek framhöll det faktum att Grekland ligger i närområdet till en politiskt svajig region och var en diktatur för inte alltför många decennier sedan. Kinberg Batra konstaterade avslutningsvis att grekerna själva äger sin ekonomi och framtid, något de måste visa framöver. Huruvida det i sin tur utmynnar i de förändringar panelen efterlyste återstår dock att se.

Finanskrisen förklarad- ny bok 5 april

Tue, 05 Apr 2011 17:38:19 GMT

Vid ett välbesökt mingel den 5 april lanserades vår senaste bok Finanskrisen förklarad. Författarna Pehr Wissén och Ulf Wissén frågades ut av DI-skribenten Gunnar Örn och signerade böcker på löpande band.
Finanskrisen förklarad är den andra bok vi ger ut i samarbete med Ivrig förlag. Den berättar varför den globala finanskrisen uppstod och vilka lärdomar det går att göra för framtiden. Här diskuteras såväl skuggbanksystemet, finansvärldens spelregler som hur de olika marknaderna påverkade varandra.

Bland gästerna på lanseringen fanns bland andra förre riksbankschefen Bengt Dennis, som läst utkast till manuset och har bidragit med en baksidestext till boken.

– Här diskuteras krisens uppkomst och verkningar med en lysande pedagogisk förmåga. En bok för den som vill veta och förstå, sade Dennis.

För att köpa eller läsa mer om Finanskrisen förklarad, se www.finanskrisenforklarad.se

Finanskrisen förklarad

Tue, 05 Apr 2011 17:30:00 GMT

Välkommen till lanseringen av Finanskrisen förklarad
- allt du velat veta om finanskrisen men aldrig vågat fråga

För att fira att bröderna Pehr och Ulf Wisséns bok Finanskrisen förklarad finns i bokhandeln, bjuder vi in till lanseringsmingel.

Boken ger flera djupa insikter om finanskrisens uppkomst och förlopp.

Varför fick vi en finanskris?
Varför var det så svårt att förutse krisen?
Förstod de som skapade krisen vad de gjorde?
Kommer det att hända igen?

Vi bjuder på festlig dryck. Pehr och Ulf Wissén samtalar om boken med Gunnar Örn, journalist på Dagens Industri och författare till Nationalekonomi för nyfikna.

Finanskrisen förklarad kommer att finnas till försäljning till ett subventionerat pris á 100 kronor (endast kontant betalning).

Välkommen!

Nationalekonomi för nyfikna

Tue, 18 Jan 2011 05:06:00 GMT

Den här boken förklarar några av de viktigaste begreppen inom modern nationalekonomi utan att ta till formler och statistik. Ekonomi handlar i grunden om människor. Om hur vi agerar, konkurrerar och samarbetar. Om hur vi strävar efter pengar och välstånd, men också efter kunskap och insikt. Om vår nyfikenhet, experimentlusta och skarparglädje. Bokens författare, Gunnar Örn, är en av Sveriges mest erfarna ekonomijournalister. I Nationalekonomi för nyfikna gör han upp med de myter som vi bär med oss i vardagen och de intellektuella falluckor som några av historiens största tänkare trillat igenom.

Privat arbetsförmedling: Australienmodellen - FORES Policy Paper 2010:5

Sat, 15 Jan 2011 00:00:00 GMT

När man i det svenska valets slutspurt diskuterar lösningar på den svenska arbetslösheten finns ett förslag som hamnat i skymundan. Australien har sedan 1998 ett system där ett antal privata arbetsförmedlare konkurrerar om att förmedla arbete till jobbsökande. Landet har nu ett av västvärldens lägsta arbetslöshetstal, knappa fem procent trots finanskrisen. Det tyder på att Job Services Australia, som systemet heter, varit framgångsrikt. Det har också mycket mer kostnadseffektivt än dagens svenska arbetsförmedling. Sverige och Australien lägger ungefär lika mycket pengar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder, trots att Australiens befolkning är nästan tre gånger så stor.

För att ge en rättvisande bild inifrån den australiska debatten bad FORES en av Australiens mest erkända experter på området, Thorsten Stromback, att sammanfatta läget i utvärderingarna och koppla an till den svenska debatten. Resultatet är FORES Policy Paper 2010:5 Privat Arbetsförmedling: Australienmodellen. Stromback är själv svenskfödd chef för Centre for Labour Market Research vid Curtin Business School som ofta anlitats som kritisk utvärderare åt federala och delstatsregeringar.

I den australiska modellen baseras arbetsförmedlarnas ersättning bland annat på hur länge den arbetssökande varit arbetslös och sedan också hur lång anställning den arbetssökande får. Utvärderingen visar att arbetsförmedlarna förbättrat möjligheterna till arbete för de som varit utan jobb en längre tid.

I Sverige har man gått ett steg i den australiska riktningen, genom införandet av så kallade jobbcoacher. Men arbetsmarknadsdepartementet har hittills inte velat genomföra en storskalig förändring likt den i Australien. Trots att processen att få in fler privata aktörer på marknaden innebär vissa svårigheter, finns goda skäl till att Sverige borde överväga att följa i Australiens spår.