Vart tar långtidsutredningen vägen? (referat och video)

Onsdagen den 16 mars bjöd FORES in till ett frukostseminarium för att diskutera de reformförslag och slutsatser som Långtidsutredningen lade fram i februari.

Medverkade gjorde Lena Lindahl, medförfattare till Långtidsutredningen och forskare vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet; Mikaela Valtersson (MP), riksdagsledamot och ekonomisk-politisk talesperson för Miljöpartiet de gröna; Carl B Hamilton (FP), riksdagsledamot och ekonomisk-politisk talesperson för Folkpartiet liberalerna, samt Eva Uddén Sonnegård, konsult och statssekreterare vid Arbetsmarknadsdepartementet 2006-2010.

Mattias Johansson, vice VD för FORES modererade det drygt timslånga samtalet.

Inledningsvis presenterade Lena Lindahl den drygt 1100 sidor långa utredningens huvudsakliga slutsatser. Hon berättade att LU:s utgångspunkt var att skapa konkreta förslag för en bättre fungerande svensk arbetsmarknad.

En sådan kännetecknas av en arbetskraft vars kompetens möter arbetsgivarsidans behov, en fungerande lönebildning, effektiv matchning och socialförsäkringssystem som skapar både trygghet och incitament för arbete. Lindahl lyfte fram fyra centrala problem för Sverige som ges särskilt utrymme i utredningen: skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda, den höga ungdomsarbetslösheten, rigida turordningsregler och behovet av en mer flexibel lönebildning.

En stor del av diskussionen under det följande panelsamtalet kom att beröra den höga arbetslösheten bland unga, något som Långtidsutredningen menar grundar sig i att övergången från utbildning till arbete över lag fungerar dåligt.

Det sägs i sin tur bero dels på att de yrkesförberedande gymnasieutbildningarna i hög grad saknar en tydlig koppling till arbetsmarknaden, dels på att svenska studenter i genomsnitt avslutar sina högre studier först vid 28-30 års ålder.

Det första problemet, menade Lena Lindahl, rättas i viss mån till av att regeringen nu inför lärlingsutbildningar. Det andra däremot ligger bakom ett av Långtidsutredningens mer omdiskuterade reformförslag; nämligen idén om att belöna studenter som blir klara med sina studier i unga år genom att helt eller delvis avskriva deras studielån.

Miljöpartiets Mikaela Valtersson välkomnade utredningen som hon menade utgör en bra grund för fortsatt diskussion. Valtersson ställde sig dock avvaktande gentemot förslaget på en premie för snabbt genomförda studier. ”Hellre avsluta utbildningen bra än snabbt”, menade Valtersson som istället föreslog till exempel höjda studiemedel som ett sätt att sänka den genomsnittliga tiden som student. Enligt henne är det inte säkert att möjligheten att få sina studiemedel avskrivna fungerar som den morot utredningen tänker sig – samma möjlighet finns redan för studier på gymnasienivå utan märkbar effekt, sade Valtersson.

Även Carl B Hamilton var glad för utredningens fokus på nödvändigheten av att korta den genomsnittliga utbildningstiden för universitetsstuderande och instämde i Miljöpartiets förslag om höjda studiemedel.

Eva Uddén Sonnegård ville rikta uppmärksamheten mot det faktum att många ungdomar inte avslutar sina grundskolestudier, något som också måste åtgärdas för att öka ungdomars sysselsättningsgrad.

Därefter diskuterades långtidsutredningens förslag om strukturella förändringar av arbetsmarknaden. Bland annat föreslås i LU en särskild uppsägningsavgift för att göra turordningsreglerna flexiblare. Carl B Hamilton menade att man bör se över reglerna i sig, snarare än införa en korrigerande mekanism för att minska deras icke önskvärda effekter. Uddén Sonnegård instämde i att turordningsreglerna kan ses över, bland annat genom att öka antalet som kan undantas från regelverket. Även Miljöpartiet medgav att reglerna behöver ses över men att alla förändringar i nuvarande regelverk måste åtföljas av trygghetsskapande åtgärder.

Långtidsutredningens förordar också en sänkning av marginalskatterna istället för ett ytterligare jobbskatteavdrag, som främst kommer redan sysselsatta till del. Till exempel skulle värnskatten kunna avskaffas med positiva inkomstredovisningar och skatteintäkter som följd. Eftersom Folkpartiet driver samma fråga sedan en längre tid, var Hamilton tacksam för utredningens analys medan Miljöpartiet tvärtom menade att det skulle sända fel signaler att sänka en skatt som i huvudsak berör högutbildade.

Seminariet var välbesökt och både åhörare och panelen tycktes nöjda med diskussionen. FORES har för avsikt att fortsätta diskutera förslag och reformer som syftar till att förbättra svensk arbetsmarknad – bland annat under Almedalsveckan i Visby i juli.

Långtidsutredningen