Panelsamtal uttryckte hopp om konstruktiv klimatagenda efter Köpenhamnsmötet

2010-01-26

Hur ska de globala klimatsamtalen fortsätta efter det kaotiska Köpenhamnsmötet? Vid ett seminarium på FORES den 26 januari försökte en namnkunnig panel formulera vilka nästa steg som är nödvändiga att ta. Dessutom presenterade FORES sitt förslag om hur ett Bretton Woods för klimatkrisen kan etableras.

De flesta reste till klimatmötet i Köpenhamn med ambitionen att nå ett brett och legalt bindande avtal. Resultatet blev istället en vag och mager överenskommelse, the Copenhagen Accord (pdf, 182kb), som inte verkar ha gjort någon glad. Inte heller den panel som samlats hos FORES för diskussion om hur klimatsamtalen ska gå vidare, uppvisade någon större entusiasm för dokumentet.

- Givet det arbete President Obama initierat på energi- och miljöområdet sedan sitt tillträde, och den ambition min regering har på klimatområdet, var Köpenhamnsmötet en besvikelse för oss. Men vi är också fast beslutna att föra en konstruktiv diskussion med alla parter utifrån the Copenhagen Accord. Det är trots allt viktigt att vi har nått en samsyn vad gäller 2-gradersmålet och att utsläppsminskningar måste kunna mätas och verifieras, sade USA:s ambassadör i Sverige Matthew Barzun.

Barzun sade också att hur medveten han än är om USAs viktiga roll i klimatarbetet, kommer det att ta mer tid innan en nationell klimatlagstiftning är beslutad om kongressen och USA kan lägga ett tydligt bud i förhandlingarna.

Mexikos ambassadör Norma Pensado Moreno, vars regering står som värd för nästa stora klimatmöte i december, pekade på vikten av att samtalen måste föras utifrån ett gemensamt intresse av att nå resultat.

- Det går inte längre att dela upp parterna i Nord mot Syd, i fattig mot rik. Under året blir vår uppgift som värdland för COP16 att främja samtal utifrån det som förenar snarare än det som skiljer parterna åt. Copenhagen Accord är vad vi har att arbeta med och min regering ska göra vad den kan för att hitta vägar framåt, sade ambassadör Pensado Moreno.

Samtalet berörde också formatet för förhandlingarna och särskilt hur utvecklingsländerna ska företrädas i fortsättningen. Detta eftersom Köpenhamnsmötet uppvisade stora skillnader inom den så kallade G77-gruppen. Där samsas såväl växande ekonomier som Kina och Indien som afrikanska länder och klimatutsatta ö-stater.

Min regering hade inte samma prioriteringar som Kina inför och i Köpenhamn, sade Khandker Masudul Alam, förste ambassadsekreterare vid Bangladeshs ambassad i Sverige. Samtidigt spelar det ingen större roll om vi delar upp parterna i fler sub-grupper eller nya konstellationer. I slutändan måste ändå alla nationer komma överens och ställa sig bakom en och samma överenskommelse.

Ekonomen Nannan Lundin från non-profit organisationen E3G, som specialiserat sig på klimatekonomi och Kinas policys, menade dock att det var olyckligt att Kina tillsammans med Indien, Brasilien och Sydafrika konsoliderat syd-syd-samarbetet efter Köpenhamn i och med sitt så kallade BASIC-initiativ. - Det riskerar att polarisera klimatsamtalen ytterligare och förhindra att agendan breddas och blir mer konstruktiv, sade Lundin.

Från EU:s sida kommer budet om att öka utsläppsminskningarna från 20 till 30 procent att kvarstå även i de fortsatta förhandlingarna. Detta trots att EU inte fick se bud från andra om ”jämförbara ansträngningar” på bordet i Köpenhamn. EU:s policys är redan fastlagda sedan ett år tillbaka och medlemsländerna står samfällt kvar bakom ambitionen att skärpa åtagandena om andra parter gör sin del av arbetet, sade Sveriges klimatambassadör Staffan Tillander.

SEI:s chef Johan Rockström såg å sin sida Copenhagen Accord som ett letter of intent – en avsiktsförklaring som det ändå gick att bygga vidare på och fylla med bättre innehåll efterhand. Det var trots allt inte bara stats- och regeringscheferna som svek i Köpenhamn. Många verkar visserligen inte förstått allvaret i frågan förrän nu, men det vilar också ett tungt ansvar på forskningen som inte kunde presentera tillräckligt övertygande argument för att mekanismer som ska sänka utsläppen i nödvändig takt måste komma på plats. Jag tror man koncentrerat sig för mycket på kurvor och procentsatser och för lite på att ge arbetet mot klimatförändringarna verktyg som skapar konkurrens och dynamik.

FORES VD Martin Ådahl presenterade ett förslag till ett effektiviserat arbete för de internationella klimatförhandlingarna. FORES förespråkar dels att ett politiskt forum med de största utsläppsländerna åläggs att formulera ett politiskt mandat för samtalen, dels att en institution motsvarande IMF och WTO etableras för att överse och driva på klimatomställningen.
- Det handlar om 100-tals miljarder dollar inom ramen för en global utsläppshandel och som ska överföras från industrialiserade länder till fattiga staters klimatanpassning. Då behövs också en globalt verkande institution för att säkerställa att allt fungerar och att ingen smiter undan sitt ansvar, sade Ådahl.

Relaterat