En guide till Köpenhamnsmötet

FORES publicerar idag "En guide till Köpenhamnsmötet" skriven av Daniel Engström med flera.

I december 2009 samlas världens länder i Köpenhamn för att komma överens om att minska sina utsläpp av växthusgaser. Senast världens regeringar träffades och lovade att minska utsläppen var i Kyoto 1997. Kyotoprotokollet är det hittills enda bindande klimatavtalet och dess åtagandeperiod löper ut 2012. Det krävs därför en ny internationell överenskommelse. Klimatfrågan återfinns högt på världens ledares agendor och människor runt om i världen förväntar sig att parterna träffar ett nytt avtal i Köpenhamn.
Egentligen borde detta vara enkelt och lösningen verkar självklar – att minska utsläppen av koldioxid så snart som möjligt. Men det har visat sig svårt för världens länder att komma överens.

• En överblick av konferensens omfattning
• Vilka frågor ska avhandlas?
• Vilka är konferensens nyckelpersoner?
• Hur har klimatförhandlingarna bedrivits inför Köpenhamn?
• Vilket resultat kan världen förvänta sig?

Innehållsförteckning

• Förord: Varför behövs ett klimatavtal?
  I december 2009 förhandlar världens ledare om klimatets öde i Köpenhamn. Där ska slutas ett nytt avtal om att minska utsläppen av klimatgaser, framförallt koldioxid, som annars riskerar att skapa en klimatkris.
  
  
• Kapitel 1: Vägen till Köpenhamn
  Senast världens regeringar träffades och lovade att minska utsläppen var i Kyoto 1997. Kyotoprotokollet är det hittills enda bindande klimatavtalet och dess åtagandeperiod löper ut 2012. Det krävs därför en ny internationell överenskommelse.
  
  
• Kapitel 2: Förhandlingarnas olika delar
  Klimatförhandlingarna delas upp i etapper så att kan man skjuta på svåra frågor och undvika att hela Köpenhamnsdiskussionerna stannar upp. Det brukar talas om fem mål, som delvis går in i varandra.
  
  
• Kapitel 3: Så tycker de stora aktörerna
  Vissa länder och landsgrupperingar har större tyngd än andra i klimatförhandlingar. Det kan vara på grund av sin storlek, sin ekonomi eller sin förmåga att få andra länder att dansa efter sin egen pipa.
  
  
• Kapitel 4: Så går COP 15- förhandlingarna till
  När förhandlingarna börjar finns det redan en förhandlingstext som förhandlats fram under året som gått. Många parter har redan sin åsikt klar, till exempel är stora delar av EU:s position redan fastställd. Beslut fattas med konsensus, vilket innebär att större stater i praktiken har vetorätt.
  
  
• Kapitel 5: Sveriges roll
  Sverige bidrar med runt 0,2 procent av världens utsläpp av växthusgaser, så genom att enbart minska våra utsläpp förhindras inte den globala uppvärmningen. Vi måste påverka andra större länder att minska sina utsläpp.
  
  
• Kapitel 6: Nyckelpersoner
  Förutom uppenbara nyckelpersoner som Fredrik Reinfeldt, Andreas Carlgren, Barack Obama och Kinas president Hu Jintao, kommer ett antal andra personer ha en viktig roll i kampen för att få till stånd ett avtal i Köpenhamn.
  
  
• Kapitel 7: Ett komplicerat maktspel
  Ett grundläggande problem som gör det svårt att komma överens är misstron mellan rika och fattiga länder, som innebär att utvecklingsländerna möter alla förslag med skepsis eftersom de inte litar på att de utvecklade ländernas intentioner. Ett annat problem som genomsyrar det mesta, är det faktum att de utvecklade länderna har större ansvar för klimatproblemet eftersom de i sekler stått för nästan alla utsläpp.
  
  
• Kapitel 8: Hur kommer det att gå?
  En risk är naturligtvis att det inte blir något Köpenhamnsavtal alls, att parterna, i synnerhet USA och Kina, inte kan komma överens. Men länderna och deras ledare har investerat så mycket möda i processen att ett misslyckande vore en väldig prestigeförlust.
  
  
• Kapitel 9: Ordlista
  

Studien i andra format

• Flash
• Ladda ner (pdf, 995KB)
• Beställ tryckt version