Hur fasar vi ut subventioner för 3 000 miljarder? Frukostseminarium med OECD:s klimatchef. (Referat)
Tweet

Den 1 februari anordnade FORES ett seminarium med OECD:s klimatchef och Nya Zeelands förra miljöminister Simon Upton. Temat var subventioner till fossila bränslen. Modererade gjorde FORES VD Martin Ådahl.

Simon Upton inledde med att presentera huvudpunkterna i rapporten “Inventory of estimated budgetary support and tax expenditures for fossil fuels” som OECD gav ut tillsammans med the International Energy Agency (IEA) 2011. Rapporten kom till som ett led i G20-ländernas ambitioner att på sikt fasa ut ineffektiva subventioner till fossila bränslen.

Frågan ”Varför gör man användandet av fossila bränslen billigare när man samtidigt försöker minska utsläppen av växthusgaser?” var utgångspunkten för Uptons presentation.

Under 2010 subventionerades konsumtion av fossila bränslen i utvecklingsländer för närmare 409 miljarder dollar (3000 miljarder kronor), varav merparten går till olja. Men OECD har även beräknat stödet till fossila bränslen i 24 OECD-länder. Där framgår att fossila bränslen får olika typ av stöd, exempelvis skattereduktioner för 45-75 miljarder dollar. Sammanlagt får fossila bränslen stöd för dryga 450 miljarder dollar. Motsvarande siffror för förnyelsebara energikällor var 44 miljarder dollar, mindre än 10 %. Även i Sverige får fossila bränslen olika typer av stöd, till ett värde av cirka 25,7 miljarder kronor. Upton framhöll särskilt den lägre skatten på diesel jämfört med bensin.

OECD:s bedömning är att om samtliga subventioner och stöd till de fossila bränslena skulle tas bort skulle de totala koldioxidutsläppen skulle minska med 6 %. “Very chunky numbers”, som Upton uttryckte det. De ekonomiska konsekvenserna ansågs överlag bli positiva, eftersom flera länder använder stora delar av sin BNP till att subventionerna.

Simon Upton underströk flera gånger under seminariets gång att OECD:s främsta syfte med rapporten är att synliggöra och lyfta frågan. Således görs inga djupgående bedömningar av ekonomiska effekter och miljöpåverkan. Eftersom varje land har individuella referenspunkter och varierande transparens i systemet går det inte att göra några meningsfulla jämförelser länderna emellan. Därför är en viss försiktighet viktig när data ska tolkas och aggregeras.

Martin Ådahl kommenterade att många tror att det kan bli problematiskt för utvecklingsländerna att slopa subventionerna till fossila bränslen eftersom det finns en rädsla att det skadar samhällets mest utsatta. Upton höll med och menade att problemet till stor del ligger i att dessa länder inte har utvecklade välfärdssystem i lika hög grad som de utvecklade länderna har. Men han påpekade också att studier har visat att det är medelklassen som tjänar mest på subventionerna. Därför kan de vara svåra att avskaffa, men det pekar också på att det inte är de fattigaste som gynnas av subventionerna.

Publiken välkomnades sedan att kommentera och ställa frågor. Martina Krüger (Greenpeace) tyckte att rapporten var ett viktigt bidrag som har potential att påverka den rådande diskursen om att förnyelsebara energikällor är för dyra. Krüger påpekade också att rapportens innehåll bör påverka hur multilaterala institutioner arbetar med att hjälpa utvecklingsländer att utvecklas.

Karl Halling (Global Utmaning) uttryckte oro för att det fortfarande finns många barriärer för grön teknikutveckling och att subventioner till fossila bränslen bidrar till att hämma den gröna utvecklingen. Upton menade att det i viss mån är nödvändigt med subventioner för att stimulera investeringar. Det viktiga när sådana policys utarbetas är emellertid att lämna tillräckligt mycket utrymme för förändringar och att subventionerna inte görs permanenta eftersom det kan leda till att utvecklingen stagnerar. Ständiga regel- och kriterieförändringar är förvirrande och skadliga för företag och andra aktörer. Barriärer för gröna investeringar är ett område som OECD arbetar med för närvarande. Upton framhöll att det i dessa sammanhang är mer effektivt med privata investeringar än med statliga investeringar.

Jens Holm (V) påpekade att det finns fler områden med negativ miljöpåverkan som kraftigt subventioneras. Som exempel nämnde han djurhållningen i Europa som varje år subventioneras med 30 miljarder kr. På detta svarade Upton med att säga att OECD inte vill debattera specifika subventioner. Men det är väldigt viktigt att synliggöra de olika subventionernas miljöpåverkan.

Upton ville även framhålla att det är viktigt att synliggöra konsumtionens fotavtryck och importernas medföljande utsläpp. Ytterligare data kring detta kan också bidra till att skapa mer öppenhet och kunskap kring koldioxidläckage.

Upton avslutade med att säga att mycket håller på att förändras inom OECD och att uppdelningen mellan miljö och ekonomi är på väg att överbryggas. Grön tillväxt håller på att implementeras i alla ekonomiska analyser som organisationen gör.

Miljö och klimat

I centrum för FORES miljöarbete står att undersöka kraftfulla och effektiva lösningar på miljö- och klimatfrågor, med fokus på marknadsorienterade åtgärder.

Spelregler och styrmedel måste utformas för att ta Sverige och världen bort från beroendet av fossila bränslen. Särskild vikt läggs på att driva projekt med vetenskaplig koppling till miljöekonomisk forskning och att få spännande rön applicerade på praktisk policy.

Vi tittar därför närmare på utformandet av mekanismer som skatter, subventioner, utsläppsrätter, regler och olika institutioner som driver detta.