Vad menar vi med integration?
Den 26:e maj arrangerade Fores tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan ett lunchsamtal om begreppet integration. Vet vi vad vi menar när vi talar om integration och vad är det i så fall vi menar?
Integrationsminister Nyamko Sabuni inledde samtalet med att förklara att det som kallas för integrationspolitik egentligen borde heta etableringspolitik. Detta för att politiken egentligen handlar om att försäkra att de invandrare som kommer till Sverige också lyckas etablera sig här. Sabuni menar att den politik som riktar sig till just nyanlända borde kallas för etableringspolitik, medan andra integrationspolitiska åtgärder inte bör vara lika specificerad utan handla om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla. Insatser ska göras med hänsyn till mångfalden och satsas på de problemområden som finns i samhället i stort. Särpolitik och säråtgärder, menade Sabuni, ska inte förekomma.
Andreas Johansson Heinö, statsvetare och forskare vid Göteborgs universitet, kommenterade Sabunis inlägg om att fokusera politiken på etableringen vad gäller jobb och ekonomisk trygghet. Att inte skilja på utrikes födda och inrikes födda och istället vilja se att alla som bor i Sverige skall få samma möjligheter menade Johansson Heinö var en tydlig liberal linje. Han såg det som ett skifte i integrationspolitiken från att integrera till att fokusera på ekonomiska aspekter.
Elisabeth Svantesson, riksdagsledamot för Moderaterna, menade att delaktigheten var viktigast när det gäller etableringen och att man skall ha möjligheten att välja hur delaktig man vill vara. Zakia Khan från tankesmedjan och resurscentret Interfem ville att man inte skall använda begreppet integration eftersom det inte finns några fördelar med att prata om det. Vi borde lämna den diskussionen, menar hon. Istället är det diskriminering vi ska tala om framför allt, men se att grunden i diskriminering är vardagsrasism.
Efter att moderator Marin Ådahl, VD på Fores, kommit in och ställt frågan om det verkligen bara är ett arbete som behövs för att “komma in” och kunna “etablera sig” i Sverige, så hade deltagarna lite olika svar. Då olika orter där man har problem med kriminalitet togs upp, så diskuterades orsaker till dessa problem.
Sabuni menade att det inte är etnisk segregation som är problemet, det handlar om fattigdom och diskriminering. Hon förklarade det som att man behöver ett “kitt” utöver ett arbete, vilket innebär att man lär känna de lagar och regler och historia som det samhälle man kommit till har. Detta handlar inte om att man inte får utöva sin religion eller bevara sin kultur, men att känna till och vara insatt i hur det svenska samhället ser ut och varför. Därför menade Sabuni också att det är viktigt att utöver SFI, kunna få en samhällsvetenskaplig utbildning när man kommer till Sverige.
Johansson Heinö menade istället att språket har en mycket stor betydelse för “svenskheten”, då man om man inte kan flytande svenska inte betraktas som svensk i Sverige. Han menade också att mordet på Fadime för tio år sedan och den debatt som tog vid efteråt angående hedersmordskulturen ville att denna typen av brott handlar om integration och att man blivit dåligt integrerad. Fadmies far som hade bott i Sverige under en längre tid när mordet skedde hade varit dåligt integrerad och befunnit sig utanför samhället, medan Fadime varit bra integrerad.
Sabuni replikerade att detta inte handlade om huruvida pappan var integrerad utan om att lagar bröts. Khan tillade också att det kan vara ett stort problem att utlänningslagen ibland går före kvinnofridslagen, men också att det är svårt att diskutera integration utan att också har problematiserat vad det är som man skall integreras i. Hon menade att den starkaste gruppindelningen i svenska samhället handlar om att Sverige är ett klassamhälle. Frågan borde gälla vilken klass man skall integreras i.
Sabuni menade att det handlar om att man skall kunna välja klass, att det handlar om möjligheten att själv välja sin etablering. När Khan sedan återvände till att trycka på vikten av rättssamhället och att alla skall få lära sig sina rättigheter och skyldigheter, menade ändå Sabuni att den sociala integrationen trots allt är viktig och att mötesplatser och det civila samhället har stor betydelse.
Frågor som ställdes från åhörarna var bland annat om Sverige missat att vi har en historia av mångkulturalitet och om vi ser alla invandrare som homogena i Sverige.
Johansson Heinö ansåg att främlingsfientlighet påverkas av många olika faktorer och att grupptänkandet är ett stort problem. Han menar att svenska politiker har varit dåliga på att försöka vinna legimitet för sin integrationspolitik, frågan har sällan tagits upp inför valet. “Här är det tydligt att mer ideologi behövs”, menade Johansson.
|
