Somalier i Minneapolis - vad kan vi lära?

Den 23 Maj anordnade Regionförbundet Småland ett seminarium om somaliers situation i Sverige tillsammans med FORES. Hussein Samatar, vd för African Development Center i Minneapolis, var inbjuden att för att dela med sig av sina erfarenheter av somaliers lyckade integrering i Minnesota, och för att diskutera vad Sverige kan lära.

Somalier har under senare år kommit att bli en av de största invandrargrupperna i Sverige och förväntas att så vara även i framtiden. Samtidigt är sysselsättningsnivån bland somalier lägre jämfört med många andra invandrargrupper och har de senaste 10 åren legat under 30 %. Somalier har även den lägsta andelen företagare jämfört med andra invandrargrupper i det svenska samhället.

Däremot ser situationen avsevärt annorlunda ut i såväl USA som Storbritannien. I delar av USA är sysselsättningsnivån bland somalier dubbelt så hög som i de skandinaviska länderna. I staden Minneapolis, Minnesota har somaliska företagare startat över 1000 företag. I Storbritannien är sysselsättningsnivån inom gruppen visserligen låg men antalet egna företagare är betydligt högre än i Sverige.

Integrationsministerns politiskt sakkunniga, Catharina Bildt, underströk inledningsvis att även om svenskar på en nationell nivå är mer positiva till invandring än tidigare, så finns en ökad intolerans gentemot särskilda grupper i samhället. Den nya etableringsreformen som sjösattes den 1 december 2010 kommer förhoppningsvis underlätta för invandrare att komma in på arbetsmarknaden, lära sig det svenska språket, och som ett resultat, förbättra integrationsprocessen i sin helhet, sa Bildt. Den nya reformen innebär att Arbetsförmedlingen har fått det samordnande ansvaret för introduktionen av nyanlända i Sverige, ett ansvar som tidigare låg på kommunerna. Bildt belyste även vikten av ett delaktigt civilsamhälle, något som visat sig spela en viktig roll för Kanadas framgång.

I en jämförelse mellan USA och Sverige pekade Benny Carlsson, professor från Lunds Universitet, på att det är svårt att veta exakt hur många somalier det finns, särskilt i USA. Tillgängliga siffror visar emellertid att andelar somaliska företagare i Sverige endast är 0,6% jämfört med 3,7% i USA. Trots att antalet har ökat i Sverige sedan år 2000, är det fortfarande jämförelsevis väldigt lågt. Detta gäller särskilt för somaliska kvinnor – bland vilka antalet egna företagare uppgick till endast drygt 20 personer 2009.

Bildt menade vidare att det är viktigt att skilja mellan vad som menas med invandrare och företagare. Företagare betraktar sig, oavsett bakgrund, framförallt som företagare och inte som invandrare. Hussein Samatar, VD för African Development Center (ADC) i Minnesota, bekräftade att detta var en viktig poäng. Samatar underströk att företagande inte har med etnicitet att göra utan handlar om produkten man säljer och bra service.

ADC arbetar med att stödja det afrikanska samhället i Minnesota genom att exempelvis organisera workshops, erbjuda hjälp med husägande etc samt finansiell läs- och skrivkunnighet. Utöver detta erbjuder de teknisk hjälp, mikrolån och partnerskap med banker, samhällsutvecklare och kommunalförvaltning.

Mot slutet av seminariet diskuterades vilka hinder som finns för en förbättrad integration av somalier och några av förslagen som nämndes var följande:

Brist på formell kunskap/utbildning och hur tidigare erfarenhet ska valideras, vilket kan vara problematiskt för somalier likväl som för invandrare generellt, när man söker jobb i Sverige. Några av lösningarna som diskuterades var bättre vägledning för introduktionsguider och förbättrad koordination mellan myndigheter genomgående under hela valideringsprocessen.

Kommunikationsproblem på grund av att många somalier saknar kunskaper i det svenska språket och en del är analfabeter. Här nämndes att rådgivning skulle kunna ges genom video och muntlig information på somaliska på internet.

Svårigheter när det gäller bostadsmarknaden var ytterligare ett område som diskuterades. Ovana gällande procedurer är ett problem för invandrare i såväl USA som Sverige. Juridisk rådgivning för hur man som invandrare kan bli husägare pekades ut som viktigt. En annan möjlig strategi för den svenska bostadsmarknaden som föreslogs var att privata samhällsutvecklare bör avsätta en vis andel bostäder för låginkomsttagare, vilket gjorts i USA.

Fördomar bland arbetsgivare gör det svårare för invandrare att få ett jobb. Här menade man att först och främst måste de problem som arbetssökande invandrare möter identifieras. Vidare föreslogs mentorskap för arbetsgivare såväl som arbetstagare för att uppmärksamma redan existerande negativa förutfattade meningar och hur man ska överkomma dem.