Hur stödjer vi Sveriges nyanlända entreprenörer? (video och referat)

Företagsamma invandrare bidrar inte bara till en förbättrad integration, utan också till ekonomisk tillväxt och att ge fler människor jobb. Däremot möter Sveriges nyanlända många hinder i att starta och driva företag och en del invandrare flyttar till och med utomlands med sina företagsidéer.

Tisdagen den 12 april bjöd vi in till en diskussion om hur man på ett bättre sätt än idag kan skapa möjligheter för invandrarföretagare i Sverige. Vilka hinder finns det idag och vilka förändringar krävs för att denna resurs inte ska gå till spillo?

Medverkande:
Maud Olofsson (C), Näringsminister
Per Broomé, forskningsledare vid MIM (Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare), Malmö högskola
Karima Tice, vd Aman Care
Maroun Aoun, vd Internationella Företagarföreningen i Sverige

Moderator var vice vd Mattias Johansson.

Per Broomé inledde samtalet med att presentera några resultat från sin egen forskning om invandrares företagande, med fokus på främst småföretagande i Malmö. Broomé började med att tala om olika föreställningar som finns när det gäller invandrare och företagande.

“En vanlig uppfattning är att invandrarföretag inte bidrar särskilt mycket till ekonomisk tillväxt och i huvudsak är självförsörjande företag”, menade Broomé.

Resultaten från hans studier visar däremot en helt annan bild. Delar man upp alla företagen i olika skikt visade det sig att invandrarföretag är överrepresenterade i den typ av verksamheter som bidrar mest till att öka tillväxten. Inte heller kunde man se några bevis på att en viss etnisk grupp skulle vara mer företagsam än en annan.

Vidare i samtalet diskuterades huruvida generella eller riktade insatser är det främsta sättet att förbättra förutsättningarna för invandrare att starta och driva företag. Då Broomé i sin forskning inte funnit bevis på att en viss etnisk grupp skulle vara mer företagsam än en annan tyder detta på att generella insatser skulle var bäst lämpade.

Näringsminister Maud Olofsson underströk att de generella stödinsatser som finns är menade att nå ut till alla människor, vilket de inte gör idag. Insatser riktade mot exempelvis kvinnor och invandrare bör ses som ett sätt att se till att de generella insatserna verkligen kommer alla grupper i samhället tillgodo. Vissa inbyggda problem finns dock så som tillgång till kapital, kontaktnätverk och språk och här kan det ändå behövas specifika åtgärder för att underlätta för nyanlända att komma igång.

Ekonomiska frizoner i utanförskapsområden är ett exempel på detta, sade Maroun Aoun. Han varnade dock för så kallade ”postbox företag”, det vill säga, företag som ligger i rätt zon men där verksamheter är placerade någon annanstans.

Karima Tice, som utsågs till årets företagare i Stockholms stad 2010, ansåg att tillgången till relevant information är ett problem för entreprenörer med utländsk bakgrund. Informationen når inte ut tillräckligt väl och många invandrare är inte medvetna om de möjligheter som ändå finns, exempelvis mikrolån. Det måste bli tydligare vart man ska vänta sig och vad det finns för redskap att tillgå, sade Tice.

På frågan om varför fakta som uppenbarligen visar att invandrare och invandrarföretag är en resurs och bidrar till Sveriges tillväxt har så svårt att få fäste i debatten, var panelen överens om att det är viktigt att bryta negativa föreställningar om invandrarföretag. Dessa uppfattningar kan innebära att exempelvis banklån försvåras och goda affärsidéer helt i onödan sållas bort. Redan idag leder detta till att invandare söker sig till andra länder för att utveckla företag och verka som entreprenörer.