100 dagar efter Utøya - hur har Sverige förändrats? Referat

Den 22 juli i år drabbades vårt grannland Norge av det mest fruktansvärda terrordåd som ägt rum på nordisk mark i modern tid. Förtida fördömanden som riktades mot muslimska miljöer byttes snabbt ut mot självrannsakan och många frågetecken, även i Sverige. Främlingsfientliga rörelser verkade först slagna till marken men återhämtade sig under de månader som följde. 100 dagar efter Utøya ställde vi frågan – hur har Sverige förändrats?

Onsdagen den 2 november bjöd FORES in till ett seminarie om Sverige efter 22 juli 2011. Hur har det politiska landskapet ändrats efter attackerna? Har media påverkats på längre sikt av det som hänt? Ser hotbilden mot Sverige ut precis som innan? Paneldiskussion fördes med följande personer:

Mona Sahlin, fd socialdemokratisk partiordförande och vice statsminister, ledamot i antirasistiska Stiftelsen Expos styrelse.

Magnus Norell, forskare på Försvarets forskningsinstitut, gästforskare vid The Washington Instistute for Near East Policy.

Lisa Bjurwald, journalist och fd ledarskribent vid DN och SvD, författare av boken Europas Skam - Rasister på frammarsch.

Petter Hojem, ansvarig koordinator för FORES migrationsprogram.

Moderator är Martin Ådahl, chef FORES.

Media
Med en snabbt stigande grad av granskning och mediapådrag efter terrordåden i Utøya stärktes de högerextremas band till varandra. Det resulterade även i ett enklare sätt att rekrytera nya medlemmar. Något som Lisa Bjurwald även kommenterade var att graden av nätaktivism egentligen inte behöver säga så mycket om den riktiga fysiska aktivismen. Det saknas en insikt i hur folk engagerar sig på nätet.

Ordens betydelse lyftes även fram, att man inte bara ska se till handling men även ordval som islamisering och massinvandring. Mona Sahlin ansåg dessutom att man borde referera till terrorattacken med vad det egentligen var och inte bara namnge det som ‘händelsen’. Både Petter Hojem och Mona Sahlin kommenterade kring hur folk lätt drar förhastade slutsatser, särskilt om dådet utförs av någon med utländsk bakgrund. De förhastade slutsatser folk gör kan då leda till en dålig säkerhetsförberedning.

Säkerhet
Hotbilden i Sverige anses av Magnus Norell vara den samma som före terrrordåden i Utøya. Att beredskapen i Norge har varit så hårt kritiserat däremot kan få en viss effekt här i Sverige. Petter Hojem har dock observerat ett högre säkerhetspådrag bland de norska politikerna och säkerhetsspärrar vid de norska departementen.

Något annat Magnus Norell lyfte fram var att Anders Breivik var en så kallad ‘lonewolf’ och liknade hans aktion till en lika oförutsägbar händelse som en naturkatastrof. Petter Hojem kommenterade då att trots Anders Breivik agerade ensam så hade han ett kontaktnät på nätet med folk som delade hans åsikter.

Politik
Rent politiskt här i Sverige så har Sverigedemokraterna inte påverkats så mycket av terrordåden. Mona Sahlin uttryckte sin saknad i fokus att attacken var riktad mot den norska socialdemokratin. Den svenska och norska socialdemokratin har alltid varit ganska lika och har starka band till varandra. Utöya har därmed även en stark betydelse för de svenska socialdemokraterna. Det positiva är att ungdomarna inte har avskräckts av terrordåden och det politiska engagemanget är lika stort som innan. Mer diskussion kring de främlingsfientliga ideologierna och högerextremism efterlyses bland de politiska partierna.

Lisa Bjurwald observerade också hur lätt samhället glömmer tidigare terrorattacker som har bragt människor livet. Attacken i Norge får inte gå samma öde till mötes. Det är dags att ta tag i debatten kring främlingsfientlighet, undvika otydliga termer och lyfta fram ämnet, inte bara bland politiker men även på den lokala nivån.