EU, finansoron och de gemensamma utmaningarna
Finansoron i Europa och Greklandskrisen stod i centrum vid ett välbesökt lunchseminarium på FORES 21 juni. En namnkunnig panel bestående av Anna Kinberg Batra (M), Lena Ek (C), professor Mats Persson och Swedbanks Cecilia Skingsley diskuterade ingående hur EU hanterat krisen till hur eurons framtid påverkas.
Martin Ådahl inledde seminariet med en nulägesanalys av såväl Greklands situation till hur EU:s olika institutioner har agerat under den senaste tidens ekonomiska oro. Han betonade då den prejudicerande roll hanteringen av Grekland kan få för EU, eftersom fler krishärdar kan vara att vänta inom euroområdet.
Martin Ådahl pekade också på den inofficiella no bailout-regeln inom EMU – att ingen part i samarbetet ska få lösa in någon annans skuld – som redan negligerats. Mot bakgrund av tre huvudfrågor adresserades sedan panelen
- Går det att rädda Grekland?
- Bör man rädda Grekland?
- Vem ska i sådana fall göra detta?
Panelen var enig om att det är fullt möjligt att rädda Grekland undan en statsbankrutt. Enligt Cecilia Skingsley är det bara en fråga om hur uthållig omvärlden är och hur mycket resurser man är beredd att satsa. Anna Kinberg Batra (M) inflikade att grekerna själva måste bära en stor del av bördan genom att ta sitt ansvar för att minska skuldbördan och får ordning på sin ekonomi. Det höll Lena Ek med om.
– Jag tycker i och för sig att det var synd att eurozonen blockerade IMF:s stödåtgärder i så många månader. Krisen kanske inte hade blivit så allvarlig om IMF fått komma in tidigare. Men grundproblemen måste förstås Grekland lösa själva, sade Ek.
I frågan huruvida Grekland bör räddas eller inte gick meningarna däremot mer isär. Mats Persson varnade för att ett alltför omfattande räddningspaket riskerar sänka incitamenten för andra EU- länder att sköta sin ekonomi, samtidigt som de grekiska bankerna slipper betala kostnaderna för sitt högriskbeteende. Cecilia Skingsley menade att fler faktorer än bankernas agerande spelat in och att felet främst ligger i alltför slappa kontrollmekanismer från ECB:s och andra institutioners håll.
Lena Ek å sin sida ansåg att strukturella svagheter i valutasamarbetet bidragit till det nu akuta läget för Grekland, däribland bristen på tillförlitlig statistik och svag kontroll av att befintliga regler följs. Även Anna Kinberg Batra tog själva formerna för Eurosamarbetet som utgångspunkt för sin åsikt i frågan, men hoppades att den senaste tidens tumult kan bidra till ökat samarbete vad gäller rekommendationer och statistik.
Mats Persson beklagade hur det ofta framställs som att Greklands utveckling är avgörande för Eurosamarbetet i stort.
– Greklands problem är just Greklands och Eurosamarbetet kan mycket väl fortsätta fungera trots att en medlem drabbas av en ekonomisk kris, sade Persson.
Risken för orospridning till övriga ekonomier likt de som följde på Lehman Brothers kollaps 2008 framhölls dock som en viktig anledning att bistå Grekland i dagsläget.
Hur en räddningsaktion ska se ut, och från viket håll den ska komma varierade också gästerna emellan. Medan Mats Persson tryckte på att det mest effektiva vore att undsätta det grekiska banksystemet menade både Lena Ek och Anna Kinberg Batra att det vore politiskt omöjligt att inte också stödja grekiska staten. Cecilia Skingsley betonade att hjälpen måste gå ut på att ”hjälpa länder hjälpa sig själva”, och placerade sig därmed någonstans mittemellan de andra.
Panelen gled sedan in på att diskutera de olika EU-institutionernas roller under Greklandskrisen. Lena Ek berömde finanskommissionären Olli Rehn för att han hållit sig lugn under hela processen. Cecilia Skingsley ansåg för sin del att det varit för många turer från EU:s olika frontfigurer.
– De senaste veckornas olika bud från eurozonens finansministrar och ECB är en revolver i tinningen på den europeiska konjunkturåterhämtningen. Det blir för ryckigt och svåröverblickbart för marknadens aktörer, vilket leder till osäkerhet och försiktighet i att investera, sade Skingsley.
Lena Ek, som röstade Nej till euron i folkomröstningen 2003, tyckte att det inom EMU har legat alldeles för mycket prestige i att våga diskutera andra medlemmars ekonomiska problem. De eurobonds man nu infört för att fördela ansvaret mellan fler och över tid, borde enligt Ek införts för länge sedan.
Anna Kinberg Batra, som stred på Ja-sidan i den svenska EMU-folkomröstningen, höll med om att krisen hade blivit mycket mindre om alla hade följt de regler om bland annat budgetunderskott som fanns.
– Min förhoppning är att processen leder till att EU bygger ett starkare system inför framtiden, bättre rustat att inkorporera både nya medlemmar och hantera framtidens utmaningar, sade Kinberg Batra.
Greklands djupgående strukturella problem var ett återkommande orosmoment för hela panelen. Förutom den akuta likviditetsbristen nämndes särskilt de stora budgetunderskotten, den dåliga tillväxten och den låga produktiviteten.
Lena Ek framhöll det faktum att Grekland ligger i närområdet till en politiskt svajig region och var en diktatur för inte alltför många decennier sedan. Kinberg Batra konstaterade avslutningsvis att grekerna själva äger sin ekonomi och framtid, något de måste visa framöver. Huruvida det i sin tur utmynnar i de förändringar panelen efterlyste återstår dock att se.
|
